Jag behöver era tips! Elsa har som jag skrivit tidigare kommit in i någon form av trots. Hon säger nej till det mesta. Borsta tänderna, sova, klä på sig, äta osv. Ni fattar. Jag önskar att jag hade ett enormt tålamod men jag drabbas av någon form av panik när det sägs nej till precis allt. Hur hanterar ni andra det? Jag försöker bita ihop, förklara varför hon behöver borsta tänderna eller sova. Men ibland brister det för mig.
För att slippa stress på morgonen brukar jag gå upp innan Elsa. Jag vill inte behöva säga ”vi måste skynda oss nu”. Jag känner att det inte är hennes fel om jag till exempel vaknar för sent. Hon får ha lugn och ro på morgonen men behöver såklart borsta tänderna och klä på sig men utan stress. Hur gör ni med allt som ”måste” göras men som det sägs nej till?
En stark vilja i en liten kropp.
De bästa av mornar är när vi är lediga. Då trivs vi som allra bäst.
Jag kör mycket finter där min tvååring tror att hon väljer själv – och aktiviteten blir gjord ? ”Ska du eller mamma ta på tröjan?” ”vill du kissa på pottan eller toaletten?” ”ska du eller mamma trycka på pausknappen?”
Då väljer hon själv, vi får kläder på, kisset gjort, paddan avstängd osv många gånger utan gråt.
Läs ”Med känsla för barns självkänsla” bland de bästa böckerna 🙂
1 – var tydlig. Sluta förklara en massa,upprepa bara vad du vill/ vad som kommer att hända . Inga långa förklaringar och onödiga ord.
2. Förbered – gör ett schema ( Bilder eller rita) som ni sen följer , tex ett schema på morgonenen med påklädning, frukost, tandborstning , förskola
3. Förvarna , säg till redan innan att det här är sista sagan/spelet eller vad det kan vara . När du har gjort det så går vi.
4. Avled uppmärksamheten till något annat, innan nejet kommer .
Med små barn och barn med funktionsnedsättningar som jag arbetar med så gäller det att vara tydlig och att hela tiden ligga steget före . På så sätt slipper man hamna i maktkamper.
Vi säger bara nej om vi verkligen måste, ser till att inte försätta oss i situationer där ett ”nej” är avgörande. Som tex när en rolig släkting frågar ”vill du ha en kaka?” Så måste jag va trist och säga nej. Tar fram kläder osv, på morgonen så det finns framme, som de själva valt osv.
”Nej” är ett ganska abstrakt ord. Byt ut det mot ”stop”. Och schema och förberedelser är toppen för barn. Gärna en liten app som räknar ner tid på ett roligt sätt också!
Hej Jessica,
Åh vi är precis i samma ”jobbiga” fas som er. Eller får man säga jobbiga? =) Vi har kommit runt lite av trotsen genom att vår dotter hjälper till att välja kläder till förskolan kvällen innan, så hon faktiskt själv valt kläder för dagen. På morgonen när hon tagit på sig kläderna, kissat och borstat tänderna får hon sätta ett klistermärke på en liten tavla. Hos oss är det Frost och Elsa för hela slanten som gäller, så då har hon en liten låda med klistermärken att välja mellan varje morgon. Hehe Kalla det muta eller belöning eller vad man vill, men hos oss hjälper det. =)
Jag försöker att inte ställa frågor när det egentligen inte är en fråga. Exempelvis ”Ska vi gå och borsta tänderna?” blir istället ”Nu går vi och borstar tänderna” eller ”Vill du borsta tänderna i badrummet eller ska jag hämta tandborsten?”. Sen försöker jag möta hennes motstånd med empati men ändå hålla min ståndpunkt, OM det är viktigt. Ibland tror jag att vi vuxna säger nej för sakens skull. Är det viktigt att ha overall om vi bara ska gå till förskolan 100 m bort? Nej, kanske inte, men kanske viktigt om vi ska promenera i 10 minuter och det är -10. Sen är det inte farligt att bli arg eller ledsen. Tycker det är viktigt att låta barnet få känna oavsett om det är ”bra” eller ”dåliga” känslor.
Angående mornarna så är det nästan bättre, för oss, om vi inte har för mycket tid. Risken är att hon hittar något att leka med och därför inte vill gå till förskolan. Just nu tycker hon det är roligt att ta på sig kläderna själv så det brukar gå rätt smärtfritt (om inte strumpan hamnar snett och hon blir frustrerad över det, haha).
Lätt att tänka, svårt att alltid hålla. This too shall pass… aummm… Andas. Andas.. Andas…
Ja du det är inte helt lätt att vara förälder ibland. Har en 3åring med viss trots. Vissa saker måste br göras, punkt slut. Bla borsta tänderna. Tänderna försöker vi borsta i badrummet men ibland för att skoja till det blir det insidan, köket. Osv. Vill hon inte äta, då får det vara så. Då erbjuder vi oftast kokt ägg eller frukt en stund efter. Vad gäller kläder, hemma får hon gärna vara nakenfis, ute-kläder efter väder. MEN, vägrar hon ytterkläder när vi ska till förskola lr liknande då får hon frysa, ingen diskussion vi orkar ta på morgonen. Det gäller att välja sina strider, sådan som inte är livsviktigt hoppar vi ibland.. när hon var yngre skulle hon sitta och äta på golvet ibland, vår filosofi då var-ät och strunt Samma vart hon sitter ?
Rita ett schema på vad som ska göras på morgonen och i vilken ordning. Då kan hon titta på bilderna och säga själv vad hon ska göra. Du som är så grym på att rita kan ju göra fina bilder av favoritfigurerna när dom klär på sig och borstar tänderna.
Det var jag som skrev häromdagen om min son med adhd och vi har gjort så med honom fast för hela dagen. Då vet han precis vad som ska göras och när.
Funkar det inte att låta Elsa titta på något roligt filmklipp om tandborstning samtidigt som ni borstar hennes tänder? Vet att det finns en del roliga sånger på YT för småbarn.
Jag tvingar! Vissa saker är inte ruckbara och vi kan inte alltid vara kompisar. Jag är mamma och jag bestämmer.
???
Så sant! Heja! Idag tycker jag det är så vanligt att små barn styr/bestämmer, tycker det blir tokigt.