Igår hände en sak som kanske egentligen inte var så hemsk, men som fått mig att fundera och framförallt fastna i dödsångest. När vi var nere vid havet och tog ett dopp efter förskolan och jag stod kanske 1,5 meter ifrån Elsa i vattnet, såg jag hennes lilla ansikte försvinna under vattenytan. Vi var där hon bottnade men helst plötsligt måste hon tagit ett kliv bakåt ner i en grop, eller att det plötsligt blev mycket djupare där. Elsa var helt tyst och sprattlade inte utan viftade lite lätt med händerna och sekunden senare sa jag åt min granne som stod kanske 20 cm från Elsa att dra upp henne. Han var supersnabb och Elsa var inte ens ledsen. Jag tror inte hon riktigt förstod att det blev djupt. Tur att hon inte blev rädd. Jag blev skärrad inombords men visade ingenting för jag ville inte oroa henne.
Med det här inlägget vill jag på inget sätt skapa oro eller dödsångest hos er, men jag vill bara påminna om hur otroligt viktigt det är med uppsikt – hela tiden. Även om Elsa kan simma under vatten så har hon inte lärt sig att trampa vatten där hon inte bottnar. Och även om hon kunde simma eller trampa vatten så kan olyckan vara framme och det går så otroligt fort. Och sker oftast i tysthet. Usch, jag får rysningar när jag tänker på det. När jag nattade Elsa igår kramade jag om henne och jag fick en klump i magen när jag tänkte tanken att förlora det bästa jag har.
Min lilla fiskråtta! Hon älskar verkligen att bada och är helt orädd för vatten.
Här är mini-Elsa på båten för några år sedan. Jag längtar tills det är dags att starta vår båtsemester.
Min 1,5åring sprang en meter före mig ut i vattnet och det blev jättedjupt. Hon försvann under vattenytan på en sekund, jag drog upp henne men vilken hemsk känsla ? det kan gå så fort!
Bra att du påminner!
Så bra att du upplyser om detta! Varit med om precis samma sak när min dotter var 5 år. Hon ramlade och satte sig på rumpan i vattnet och reste sig inte ens. Jag trodde hon äntligen vågade doppa huvudet, men insåg att det var för stilla för länge (ett par sekunder;)) jag drog upp henne och hon kräktes av kallsupen. Hade hört att barn drunknar tyst, men trodde inte en hyfsat vattenvan 5-åring skulle tappa förmågan att resa sig i vattnet. Det var inte djupare än så? Fruktansvärt läskigt och lite traumatiskt för lilltjejen såklart!!!
Usch ja, har också varit med om liknande. Dottern var runt 1,5 år när vi var utomlands. Vi var och badade vid poolkanten, jag, mannen och sonen, när dottern stod vid kanten då hon inte gillade att bada i den åldern.. Jag simmade två armtag ut I poolen och mannen och sonen var precis bredvid henne men när jag vänder om ser jag bara att hon ligger på mage i vattnet. Det handlade förmodligen bara om någon sekund men det fanns ingenting som indikerade att hon låg i vattnet förutom att jag såg det med mina ögon. Inte ett ljud! Efter det har det varit tydligt för mig att man måste ha full överblick HELA tiden. Fy!
Usch! Skräcken! Jag var med om samma sak för ett par år sedan. Kastade boll i vattnet med systersonen och han tar ett kliv bakåt och bara försvinner. Hade jag inte vetat exakt var han var så hade han inte haft en chans. Det var också massa andra barn runtomkring, så bara att man hade vänt på huvudet en sekund för att kolla på nån annan hade gjort en chanslös. Så fruktansvärt läskigt! Det skakade om mig, berättade det inte ens för hans föräldrar för jag ville inte görs dom skärrade, men har i efterhand tänkt att man borde gjort det just för att varna. Bra att du lyfter detta!