Jag vet inte vad det är med mig. Om det är kräksjukan, att jag behöver sitta i karantän i mitt eget hem eller att allt är lite upp och ner just nu som gör att jag känner mig låg, eller om det helt enkelt är en kombination av allting tillsammans. Jag känner mig verkligen inte på topp och jag kan inte skylla på någon PMS. Det finns så himla mycket i mitt liv som är bra och värt att känna glädje och lust över men i flera dagar har jag känt mig uppfylld av oro. Det är ingen härlig känsla. Jag har fått väldigt mycket fin respons efter veckans avsnitt av Tvillingpodden där vi pratade om det inställda bröllopet. Jag vet att vi delar med oss av mycket i podden och att vi är väldigt personliga men ni som lyssnar vet inte allt. Jag såg att någon har kommenterat att det lät som att ”jag redan har gett upp”. Jag ser det inte på det sättet och jag blir ledsen av den typen av kommentarer. Det finns så mycket ni som lyssnar och läser inte vet om, och som jag varken vill eller kan dela med mig av. Ni får alltid läsa/lyssna på min del av historien men som ni vet är det fler personer i den här familjen.
Jag har också en oro i kroppen över knölen som jag upptäckte och jag har inte ringt läkaren än. Dels för att jag ju är i karantän och inte vill smitta någon, men också för att mitt schema är otroligt hektiskt nästa vecka och det går ju inte ringa till läkaren och säga ”jag kan på torsdag mellan 8-9”. Jag vet ju att man får den tid man får och sen får man anpassa sig efter det. Det är ju säkert ingen fara med knölen, men när en liten oro har satt sig i kroppen så gnager den lätt hos mig. För att rensa huvudet igår tog jag en långpromenad ner till havet helt ensam. Det var så skönt. Varje gång jag är nära havet känner jag ett lugn och jag vet med hela min kropp att jag behöver bo nära havet, helst precis vid vattnet. Har ni någon plats där ni känner er helt lugna och kan tanka energi? Jag ska snart bege mig ner till havet igen för att få lite ro i min orosfyllda själ. Jag känner också att jag skulle vilja gråta ut. Jag lägger oftast locket på och tänker ”jag tar tag i de känslorna sen”, men nu håller mitt inre på att bubbla över, och det är inte på ett bra sätt. Hoppas att ni har en bättre lördag än jag har.
Jag får också ro av havet. Det gör huvudet och tankarna lite klarare. Minns hur jag åkte till badplatsen som vi alltid hängde på när jag var liten, och skrev i min dagbok. Det var där och då jag bestämde mig för att göra slut med min dåvarande sambo sen nästan sex år. Ej jämförbart med ditt förhållande. Jag var bara 22, barnlös och student. Men havet alltså… så kraftfullt och härligt. Mäktigt. Älskar’t!
Som du säger, även om man är öppen och delar med sig av sin historia så finns det alltid en annan sida av relationer och de är aldrig svarta eller vita. Tycker det är modigt av dig att vara öppen och samtidigt respektera att inte dela med dig av allt. Hoppas du får kollat upp knölen så du kan släppa det och att oron släpper i takt med karantänen.
Jag har precis funnit podds och detta var mitt första avsnitt i er serie som jag lyssnade på. jag är en person som dagligen får aha ögonblick, där jag ser att de flesta andra människor i världen är ganska lika på många olika sätt. Även om mitt förhållande mer liknar Angelicas, finns det flera punkter som jag känner igen hos dig som får mig att slappna av. Du får mig att känna mig spm en människa och att inte hänga upp sig att försöka vara någon man inte är.. Du är grym! Jag kommer definitivt fortsätta lyssna på er podd och känna mig avslappnad i att de flesta är människor och inte robotar. Jag kommer även att fortsätts skratta med
er, ni verkar som två riktigt sköna bönor!
Fina underbar du ! skickar massa kärlek !
Först och främst en stärkande och varm kram till dig fina, härliga Jessica.
Sen vill jag också komma med mina tankar och reflektioner på det du skriver om en inre oro. Det är inte så konstigt att du känner som du gör. Då man stoppar undan jobbiga saker under en tid så är det just sånt här som kommer efter ett tag. Man kan likna det vid hur det drar extra mycket batteri i mobilen då man har för många appar och sidor uppe på en gång. De ligget liksom där och drar energi utan att man ens är medveten om det…
Samma sak med saker som man inte tar upp och gör synliga, som tex det du upplever och såklart oroas av kring det du är med om i din lilla familj. Du berättar i podden om hur du brukar göra med sånt som skaver och känns jobbigt ” lägga locket på”.
Och det ligger där under locket och drar energi. Det negativa är att du inte har någon verklig kontroll över det då det ligger där under locket.
Mitt verkligt och kärleksfullt menade råd är: lyft upp det du är mest rädd för att, och försök formulera för dig själv: ” Vad är det värsta som kan hända?”
Tänk sedan ut en strategi om vad du kan påverka själv, vad som ligger utanför din kontroll och handla sedan utifrån dessa ” fakta” och inte så mycket utifrån vad som är känslor.
Det här har hjälpt mig mycket, då jag också är en ” känslomänniska” som många gånger handlar i ren panik istället för att bena upp mina tankar och känslor i mera överskådliga bitar.
Lycka till och massor av kärlek till dig!
Oj! Det skulle kunna vara mitt liv du beskriver. Jag har gått med den rastlösheten i kroppen så länge nu, i augusti vart allt mycket värre när jag hittade en knöl i mitt bröst. Och jag la locket på! Vägrade känna någonting, berättade inte för någon. Först i oktober tog jag tag i det och fick en akuttid på vc och sen fick remiss för ultraljud och mammografi.
Jag fick ett positivt svar, jag hade en fettknöl i bröstet, jag ÄLSKAR fettknölar!!
Det gjorde att jag oxå orkade ta tag i det stora problemet, mitt förhållande. Och när jag väl började adressera mina känslor så har rastlösheten släppt mer och mer. Men nu återstår bara att slåss för min dotter, då vi är extremt oense om hur vi ska dela upp vårdnaden och boendet. Men jag tror att man får ta ett steg i taget, beta av en jobbig grej åt gången.
Kämpa på, du är bäst!
Jag tyckte det var ett fantastiskt avsnitt av podden! Skrattade, grät och skrattade igen. Kände igen mig i starkt i det där med att det känns som ett stort FAIL att separera när man har barn. Men hur det än blir vänjer man sig och det kommer kännas normalt och bra igen. Bättre till och med, när all blockerad energi frigörs! Life goes on <3
Hej fina Jessica ❤
Vill tipsa dig om ”mina vårdkontakter” där kan du boka en ”akuttid” redan nästa dag på din vårdcentral. Tiderna släpps vid 00.00 och de bokas upp snabbt när VC öppnar vid 8.00. Men där emellan kan du boka upp en tid som passar dig. Håller tummarna att allt är okej ? Kram
? kram
Fina Jessica! Det här är första gången jag kommenterar på någon blogg men jag vill bara säga att jag tycker du är så jävla fantastisk! Du är rolig och varm och smart och förtjänar att leva ihop med någon som får dig att känna så, antingen ibbe eller någon annan. Du är grym och värdefull ❤
Skickar styrkekramar! Gråt gråt och gråt om de är de du känner att du behöver, skrik allt va du har om du känner att de hjälper 🙂 är oxå en ”lägg-locket-på” person men ibland så måste man tömma ”lådan” och då är gråt skönt 🙂
Hoppas du får bort oroskänslan snarast!
Mys till mellon nu 🙂
Jag tycker inte alls att det låter som att du har gett upp, det är bara dumt att säga så till ngn i din situation.
Jag hoppas och tror att ni kommer lösa detta❣
Sänder massa styrkekramar och kärlek ❤
Hej!
Nu känner jag ju inte er, och har ju mest bara hört din version av det hela. Men jag tycker att det är så synd att du verkar ta på dig så mycket av skulden ar relation inte funkar nu. Att du inte har tagit dig tid för familjeterapi, att du jobbar för mycket, förväntar dig för mycket osv. Jag har fått känslan av att ibbe, när han är med i podden, har himla lätt att snacka för sig och liksom tala omkull dig och tom kanske får dig att känna dig lite dum. Bara en liten sak men att han tex inte sa hej när han fixade med cykeln (podden om familjeterapi). Det gör man ju! Eller att han inte kunde komma på en enda positiv sak med dig, vilken härskarteknik. Oavsett tjafs eller vardagsgnabb, det är så otroligt taskigt.
Jessica, du är en fantastisk kvinna, och du förtjänar allt. En trygg man som älskar dig och uppskattar dig för precis den du är. Kanske är det ibbe men kanske är det någon annan. Glöm inte bort ditt egenvärde!
Alltså jaa, håller helt med dig! Som sagt bara hört din version men just dessa saker kändes lite.. osnällt.
+1 ❤
Håller med! ❤️ Det där med att inte komma på en enda bra sak gjorde mig så pissigt förbannad. Varför stanna kvar när man inte får den kärlek och uppbackning man vill ha och förtjänar, det är ju grundpelarna för ett långvarigt, stabilt förhållande. Det är lätt att själv ta på sig skulden. Jag tycker att du verkar ledsen Jessica och det gör ont att se. Det gör ont att stanna och det gör ont att gå, och så blir man bara stående i mitten. Hoppas Ibbe lämpar lika mycket som du.
Och jag håller med. Man kan komma på snälla saker att säga tom om sina ovänner.
Varför togs min kommentar bort? Var det något fel med den? Det var verkligen inte min mening i så fall, men jag håller med om detta och blev förbannad över att höra det han sade, eller inte sade, om dig. Även om det inte är på topp jämt i ett förhållande så ska man ju alltid alltid vara varandras bästa vän och stötta varandra. Det vet jag att du gör och jag beundrar dig för det, jag vill bara inte att du sliter ut dig och att allt arbete sitter hos dig. Det vet jag ingenting om iom att det bara är din historia jag dagligen hör, men sådana kommentarer, eller brist på dem, gör mig bara ledsen och får varningsklockor att ringa.
Hej! Nej, jag har inte tagit bort någon kommentar? 🙂 Kram J
Ja, jag håller också med om det. Ta inte på dig massa ansvar för att saker inte är tipptopp. Tror att det dels kan vara som skrivs ovan, att Ibbe har lätt att prata för sig, men också att det är en kvinnlig sak. Hur ofta hör en män säga att de har skuldkänslor över att en relation är knackig och de vet att de har jobbat för mkt och prioriterat bort saker med sin partner? Jag har då aldrig hört det. Inte för att det gör det mer rätt att prioritera bort men om saker och ting skaver är det knappast den ena som bär skulden och hade kunnat fixa det.
Med ovan sagt vill jag dock säga att Ibbe verkar fantastisk på många vis. Humoristisk, lättsam, analyserande och tålmodig. Också.. saker är inte svart eller vitt så klart! Och givetvis kan inte vi utomstående få veta och förstå allt.
Heja dig Jessica! Jag håller tummarna för er och vet att det kommer bli bra oavsett vad som händer.
❤ styrkekramar
Stor kram till dig ❤ Vet precis hur det är, så himla jobbigt! Men kom ihåg att det är okej att ha såna här perioder i livet också, även om det är vidrigt jävla pissjobbigt. Man kan inte/orkar inte vara glad jämt att de jobbiga känslorna behöver också ta plats emellanåt ❤ Stor kram till dig!
Skickar en styrke kram från hela mitt hjärta❤️
Många kramar ?
Det är farligt att lägga locket på för länge. Det tar död på så mycket och tillslut blir allt även lyckan grumlig. Men jag förstår. Livet är förjävligt ibland- även om det såklart finns 1000 anledningar till lycka! Jag hoppas att det reder sig och att du löser/ finner ro med det som tynger dig. Kram på dig!
Jag hoppas verkligen din oro lägger sig, att du får lugn i själen. Men jag måste säga att det är lite skönt att läsa att det är fler som kämpar med just oro. Jag är en ganska orolig själ och vet hur jobbigt det är. Men det finns någon liten tröst i att man inte är ensam, och att det finns en öppenhet runt psykiskt mående. Många bloggar upplevs (av mig) som väldigt peppiga, och det kan vara inspirerande på sätt och vis, men det framstår också tidvis som en lite trovärdig skildring av livet. För livet går ju upp och ned för alla vågar jag påstå.
Sänder en bamsekram ❤
Vill bara ge sig en stor kram!
Känner igen mig i känslorna du beskriver, de är inte roliga jag vet…
Försök ta hand om dig och var snäll mot dig själv.
Många kramar/Sandra
Stor kram! Låter som du har det tufft just nu.
Åh! Jag känner så med dig. Varnar för lång text.
Mitt enda tips som hjälpt mig är KBT (eller ACT för att vara specifik). Jag mådde otroligt dåligt och hade gjort till och från i över 10 år, då är jag i dagsläget 25 år.
ACT har hjälpt mig otroligt mycket i att först och främst lära känna mig själv – förstå hur jag agerar och ter mig i olika situationer, men det har också gett mig verktyg som är toppen.
Det är sådär klyschigt som ”du bör älska dig själv innan någon annan också kan göra det”. Olika övningar i medveten närvaro är bra, t.ex registrera fem saker du ser, fem saker du hör, fem saker du känner, fem saker du känner lukten av. Eller om du går ut: registrera bara vad du ser utan att lägga någon värdering i det. T.ex huset är rött med vita knutar, det finns ett äppelträd på höger sida om huset. Låter lite fånigt kanske, men konstigt nog lugnande. Barn är ofta duktiga på detta.
Men ja, rekommenderar verkligen att hitta någon professionell att samtala med. Det tog emot för mig, men i efterhand är jag glad att jag tog mig tiden till det. Annars hade nog relationen till min sambo varit helt förstörd idag. Den är långt ifrån perfekt då jag t.ex fortfarande har problem med att jag tycker allt låter som påhopp när min sambo försöker föra en dialog. Jag försöker och gör mitt bästa, dock inte helt lätt som höggravid med alla hormoner.
Blev rena novellen det här. Vill bara sammanfatta med: Det är okej att må bajs och även vara öppen med det för i alla fall sin närmsta omgivning, men vill också peppa med att det finns möjligheter till att saker blir till det bättre. Det gäller bara att hitta vilken väg som passar en själv. Vi är många här som känner igen oss i det du berättar och är villiga att ge tips och råd.
Massa kramar! 🙂
Vilka bra tips!
Massor av kramar ❤
Stooor bamsekram till dig. och massor med styrkekramar!! Therese
Du är så bra! All styrka till dig ❤️
❤ styrka till dig!
Fina älskade du, en massa styrka och kärlek till dig! ❤
Borde inte knölen ha högre prio än ett hektiskt schema?