Igår fick Elsa äntligen komma till läkaren och hon fick ögonsalva utskrivet på en gång. Det ser sååå mycket bättre ut bara efter 1,5 dag. Äntligen! Inatt sov hon också hela natten för första gången på en vecka och det var så välbehövligt för alla i familjen. Det känns som att man är ett monster när man vaknar mitt i natten. Hemma hos oss sägs det iaf saker till varandra som vi inte menar och som vi inte skulle säga i helt vaket tillstånd. Hur är det hemma hos er? Bestämmer ni på kvällen vem som ska gå upp vid uppvak?
Idag har jag varit iväg på veckans femte och sista event. Jag ska skriva mer om det sen. Imorgon väntar en tjejträff med några av mina närmsta vänner. Jag minns inte ens när alla kunde ses samtidigt senast. Det går alldeles för lång tid mellan gångerna men det bästa är att när vi väl ses så känns det som att det var nyss och allt är precis som vanligt. Nästa helg har Ibbe egentid och ska åka bort hela helgen så ni behöver inte vara oroliga för honom. Han har heller inte lika stort behov att ett socialt liv som jag har och där kompletterar vi ändå varandra på ett bra sätt. Det hade varit svårare än vad det redan är att få ihop dygnets alla timmar om han hade lika mycket aktiviteter som jag. Om så hade varit fallet hade vi såklart löst det men ni förstår nog vad jag menar. Hur ser fördelningen ut hemma hos er med aktiviteter?
Skönt att det har vänt ?
Vi tar varannan natt. Har en 10 månaders hemma. Är det en riktigt tuff natt kan vi byta av ibland. Jag kan bli rätt grinig på natten…försöker dock att inte säga saker, men använder en viss ton ?
Fick ett tips av en kompis innan jag fick vår andra bebis – det som sägs på natten räknas inte på dagen. Tack och lov för det 🙂
Den kör vi också med. Plus allt som sägs under barnets första år ?
Jag tar bebis på natten eftersom jag ammar.vaknar vår 1,5 åring tar oftast sambon henne om jag redan är vaken tar jag henne. Tar oftast in henne till oss för då somnar hon snabbast och vi slipper fler uppvak! Gör det enkelt för oss. Vi bråkar aldrig om nätterna. Visst är vi trötta men lägger oss i tid för det mesta och är medvetna om att detta är några år av livet man har dessa nätter. Inget att klaga över för det lönar sig inte. Bara att gilla läget. Har inte sovit en hel natt på typ 2 år. Vi har sällan barnvakt även om vi har tillgång till det men just nu går det ändå inte för jag ammar. Sambon har helt klart mer egentid än vad jag har men han har också större behov av det.
Jag har hand om 1åringen som vaknar ca 3 gånger per natt och min man tar hand om dom äldre barnen om dom vaknar eller behöver något. Vår äldsta på 5 år har några enstaka gånger sovit hela nätter, annars vaknar han minst 1gång/natt. Men nu för tiden stiger han bara upp för att gå på wc. Har inte sovit en hel natt själv på 5år 🙂 nattetid sägs det aldrig dumma saker, kanske mer på morgonen då man är supertrött så kan man vara lätt irriterad. Morgonradio och koffein så löser det sig, haha. 😉
Vår son på 17 månader har aldrig sovit en hel natt. Snittar på 5-6 uppvak varje natt, ofta med gråt och skrik inblandat. Jag och min man hjälps åt, båda vaknar alltid av hans uppvak och vi försöker att söva om ungefär varannan gång. Det är självklart jobbigt med det är sällan att vi klagar över en ”jobb natt”, antar att det är vad man har att jämföra med. En natt med bara 3 uppvak är härlig för oss:)
Åh så bra att det vände 🙂
Med två barn går våra nätter förvånandsvärt bra. Min sambo har väldigt lågt sömnbehov så han jobbar hårdast på natten och går till vår 1,5åring medan jag har hand om vår spädis pga amning. Visst är vi trötta och ibland aströtta men vi bråkar aldrig om det, det lönar sig liksom inte.
Egentid har han klart mest men också störst behov av, däremot bråkar vi inte om det heller. Vi försöker att inte säga nej till det den andra vill hitta på men tänker båda att barnen går först om det behövs. Egen tid tillsammans har vid dock exakt 0 av då vi inte har familj i närheten och således aldrig barnvakt tillgänglig. På 21mån har vi haft barnvakt totalt 1,5 sammanhängande dygn + ca 7 strötimmar.
Nätterna tar jag, nästan alltid. Dels ”tål” sömnbrist lite bättre än min man och vilar då hellre än stund på eftermiddagen när han kommer hem, men också för att jag ändå vaknar och inte kan somna om förrän barnet/barnen sover igen så då blir vi ju bara trötta bägge två. Föredrar då att han är utvilad och kan avlasta på em/kväll.
Vad gäller aktiviteter så går vi lite olika behov eller snarare intressen. Hans intresse kan han utföra hemma efter barnen somnat, så han har ju möjlighet varje kväll, medan jag behöver åka iväg ett par timmar så det blir inte varje dag. Funkar helt okej för oss båda och vi bråkar faktiskt aldrig om vem som gör vad och när. Snittar man det så får vi nog lika mycket ”egentid” i slutändan. ?