Nu börjar det kännas i mitt huvud att dagarna går i ett… Jag är helt slut. Idag har jag hunnit med att gå på mysigt frukostevent, jobba, gå till frisören, jobba, få mammabehandling av naprapat (som för övrigt var som magi, berättar mer inom kort) och slutligen har jag jobbat igen. Nu sitter jag helt dränkt på bussen på väg hem. Himlen öppnade sig på väg till bussen så nu är jag så blöt att det plaskar i mina ballerinaskor.
Nästa vecka när jag och Angelica har avslutat ett av våra sommarprojekt tänker jag dra ner på takten lite när det kommer till jobb. Att köra på i 180 när det kommer till både jobb, relationer (familjerådgivningen), viktminskning och träning samtidigt som jag försöker vara en bra mamma är såklart inte hållbart i längden. Dags att börja lyssna på kroppen! Jag kommer behöva påminna mig själv imorgon när jag känner mig utvilad och oövervinnerlig igen.
Jag känner igen det där… Det är så lätt att det bara rullar på och blir mer och mer, och sen plötsligt så har man alldeles för mycket. Hoppas det lugnar sig för dig.
Bra tänkt! Prioritera prioritera är det man håller på med när livet springer fram! Tycker du gör det SÅ bra! KRAM <3
<3