Jessica Lagergrens

Igår efter att jag hade jobbat på kontoret cyklade jag till gymmet. Det var så längesen jag var där och det är inte min favorit att träna ensam. Jag känner mig liksom lite töntig på något vis, fast jag verkligen inte har någon anledning att känna så. Jag körde uppvärmning i 15 min på en crosstrainer sen styrka armar med hantlar. Efter det tänkte jag avsluta med mer kondition och då slog det mig att någon av er tipsade mig om att bära den vikt jag gått ner i form av en kettlebell på bandet. Jag tog en 18kilos-kettlebell, för det är det jag har gått ner nu totalt efter min urspårning med 3 kilo plus. Jag hann inte mer än gå några meter innan en PT kom fram och sa ”Oj, där går du på promenad med din kettlebell”. Jag skrattade och sa att jag har gått ner så mycket i vikt och att jag ville känna hur det känns att gå med det. Hon berömde mig och sa att jag var grym och avslutade med ”prova gå med den i 1 km”. Jag gjorde det. Det var sååå tungt. Och sååå jobbigt. Svetten rann i hela ansiktet och att gå lite mer än en kilometer tog 17 minuter för att jag gick så långsamt. Jag vågade inte öka på farten för mot slutet kunde jag knappt hålla kettlebellen uppe. Det var en befrielse när kilometern var nådd och jag kunde bli av med mina 18 kilon genom att bara ställa ner dom. Tänk att jag hade den vikten spridd över hela kroppen förut. Jag är så jäkla grym!