Jessica Lagergrens

Vilken respons på inlägget om mitt beroende av cola zero! Det är så skönt att veta att jag är långt ifrån ensam i det här. Det var väldigt lättande att läsa att ni är flera som har lyckats ta er ur ett sånt beroende och att det känns så mycket bättre på andra sidan. Jag ska klara det här! Nu till en annan sak. Jag är mitt uppe i en stor viktminskning men med fokus på att hitta en sund relation till mat. Jag är medlem i Viktväktarna och det fungerar verkligen – för mig. Hittills har jag gått ner – 15,2 kg på mina nitton veckor som medlem. Ju längre tiden går desto fler insikter får jag. Jag är med i en grupp på fb med massor av andra VV-medlemmar. Där är det ofta fokus på hur man får ut så mycket mat/godis som möjligt för så få smartpoints som möjligt. Låt säga att jag får äta 30 smartpoints på en dag och en chokladboll är 7 sp. Då inser man ju ganska snabbt att om man vill äta en ordentlig frukost, lunch och middag så går det inte att äta en chokladboll också. Men där är det alltså många i gruppen som försöker komma på knep för hur man ska kunna få i sig så mycket chokladboll som möjligt med olika recept osv. Det är såklart en härlig känsla att kunna äta mängder av onyttiga saker och samtidigt tappa vikt, men jag tycker ändå att det är lite skevt. Jag blev överviktig för att jag inte var vän med måtta. Därför tycker jag att det är märkligt att man hela tiden ska sträva efter att få ut så stor mängd som möjligt av saker och ting. Jag har nu bestämt mig för att sluta med allt vad lättprodukter heter. 1 dl lättglass är till exempel nästan hälften av smartpoints mot vad 1 dl gräddglass är. Ja, det är kanske mer hälsosamt att välja lättglassen, men om man håller sig till måttliga mängder får man en sund relation till mat och godis samtidigt. Dessutom tror jag att det infinner sig en större känsla av nöjdhet när man äter ”riktig” glass. Det är inte sunt att sträva efter att få i sig så mycket som möjligt. Min mening med att gå ner i vikt är att hitta en hälsosam livsstil där jag gör hälsosammare val, varje dag.
Nu har jag kommit halvvägs. Att komma över hälften av det jag vill gå ner känns som att jag nu står på toppen av ett berg och att resten är nedförsbacke. Jag vet att det kan ta längre tid att gå ner det sista, men jag vet ju också att jag kommer att klara det. Med den känslan i kroppen går jag nu in i helgen. Den första helgen på 10 år när jag inte dricker cola zero. Wish me luck!