I helgen var Elsa och Bonnie hos morfar och när jag hämtade dom efter min skola i söndags satt Elsa med bandage runt ena armen. Hon sa att hon varit ute och åkt pulka på dagen och brutit armen. Hon berättade om besöket på akuten med sådan inlevelse att jag nästan trodde att hon hade brutit armen på riktigt.
När vi kom hem ville hon att ”gipset” skulle sitta kvar. Minst 6 veckor hade läkaren sagt tydligen. Jag spelade med en stund och det var väldigt roligt att höra henne berätta om olika sprutor hon hade fått och att hon fått tuggummin som belöning efter det långa besöket på akuten. När Elsa sen skulle sova sa hon att det gick bra att ta bort bandaget men att det faktiskt inte hade gått 6 veckor än. Att ha barn är det bästa som hänt mig i livet. Att få höra Elsas alla tusen tankar om dagen är helt magiskt.
Elsa ritade på bandaget och ville att både jag och Ibbe skulle göra detsamma. Jag berättade för Elsa att jag bröt tummen när jag var barn och att jag då fick ha gips i några veckor.
Mamma, Pappa, Bonnie, Elsa och en regnbåge. Älskade unge!
Haha, vad rolig hon är! Det är så kul att lyssna på deras historier ♡
Haha, minns att min dotter lindade armen i smyg och lurade i alla på 6-års att hon brutit den! En av hennes kompisars mamma ringde mig och frågade bekymrat hur det var med henne och jag fattade ingenting! ?