Nu har Elsa börjat pynta sitt påskris. Hon ville helst av allt att alla äggen skulle hänga på samma gren i en klunga för att ingen skulle känna sig utanför eller ensam. Det gick inte för när hon satte dit det fjärde ägget på samma sköra lilla kvist så ramlade dom. Alla klarade sig som tur var, men sen gick hon med på att sprida ut dom lite. Jag sa att de ju ser varandra genom riset.
Sen gjorde hon ett bebisägg som först fick hänga på en gren längst ner på grund av höjdrädd. Men sen kom hon på att bebisen inte ville vara ensam så den fick flytta ihop med ett annat ägg. Nära nära. Älskade Elsa. Det är så gulligt att hon tänker så mycket om allt. Hon frågar dessutom ”varför då?” om precis allt just nu. Och hur saker och ting hänger ihop och fungerar. Igår gav vi Elsa en tråkig nyhet som rör familjen, men som hon tog på ett sätt som fick både mig och Ibbe att börja gråta. Hon är så himla klok. Hon avslutade samtalet med att säga ”nu tycker jag inte att vi tänker mer på det. Vi tänker på att vi är en familj, det känns bättre”. Hon är som en klok gammal dam i en liten människokropp. Jag är så tacksam att hon är vår.
Hon hängde upp alla väldigt varsamt.
Här är den lilla bebisen som sen fick flytta upp.
Och hänga tillsammans med dom andra!
Lite off-topic men vill bara säga att du inspirerade mig med dina dahlia-knölar så idag var jag och köpte mig fyra st. Har aldrig odlat förr sdå är typ övertaggad! ?
Åh, hurra!! Hoppas vi lyckas! Första gången för mig! 😀 Kram J
Vad är det som har hänt?
En sak inom familjen. Inget allvarligt. <3 Kram J
Om Jessica hade velat berätta det så hade hon väl skrivit vad det är som har hänt?