Wow! Tack för allt ert stöd! Det betyder mer än ni anar. Jag får väldigt ofta meddelanden på min instagram med stöttning och pepp, men många gånger avslutas texten med ”mina ord hjälper kanske inte så mycket” eller ”jag förstår om det inte gör någon skillnad att jag hör av mig”. Det gör skillnad. Det hjälper. Det betyder SÅ mycket.
Att höra era berättelser från längtan till plus, eller längtan som leder till plus som slutar i missfall. Det hjälper också. Vi är inte ensamma om att vara i den här situationen och det ligger ingen skam i att vilja bli gravid men inte lyckas på en gång.
Igår skrev Paula ett inlägg som berörde mig enormt. Första raderna jag läste fick jag en klump i halsen. Sen kom tårarna. Tårar av tacksamhet och kärlek. Även om vi lever i en ganska mörk värld får vi inte glömma varandra. Att vi lyfter varandra, kramar varandra och finns där för varandra betyder så mycket.
Igår tog jag en tur på den här på lunchen. Så skönt att komma ut en stund på dagen.
Imorse på bussen pratade jag och min vän Sanna om en kvinna som kliver på senare än oss. Hon är alltid så arg. Arg på att bussen är full. Arg över att hon inte får någon sittplats. Hon skäller på busschauffören och muttrar och surar. Men vet ni? Man vet aldrig vad andra människor bär på. Alla har vi varit med om något som gnager där inne och som får oss att bete oss på olika sätt. Det är såklart inte ok att ta ut det över en stackars busschaufför som bara gör sitt jobb. Men jag tycker att det gör det lättare att förstå folks beteende om man tänker att de förmodligen bär på en stor sorg.
