När man håller sig i området nära hemmet och bara umgås med närmsta vännerna och familjen hela sommaren blir det helt klart en chock att komma in till stan. Jag har ju bott i city i flera år och trivdes extremt bra med det – då. När jag klev av bussen nyss som var hela 20 minuter för tidig fick jag panik. Med 3 minuters promenad till frisören och 40 minuter att slå ihjäl gick jag in på 7 eleven och köpte tuggummi i hopp om att klockan skulle tagit ett megaskutt. 08:23… Ska jag sätta mig bland folk på ett café ensam? Haha, det är ju helt normalt men för mig kändes det jättejobbigt. Jag har ju haft en minimänniska intill mig i 11 veckor och nu är jag heeeelt ensam. Nu sitter jag iaf här och dricker stans kanske dyraste kopp kaffe för 34 kronor och längtar hem.
