Jag är så himla sugen på att ge Elsa ett syskon. Jag vet ju själv hur kul jag tyckte att det var under uppväxten att dels ha Angelica, men också mina småsyskon även om det skiljer en del i ålder mellan oss. Jag vill inte vänta för länge eftersom att jag vill att Elsa och hennes lillasyster/lillebror ska ha så mycket utbyte av varandra som möjligt. Vilken åldersskillnad tycker ni är optimal? Ni som har fler barn, hur mycket skiljer det sig? Att få barn så tätt som Angelica fick mellan Alice och Philip känns lite väl tätt för min del (och såklart försent). Det skiljer bara 13 månader mellan Alice och Philip.
Innan jag blir gravid igen, vilket jag och Ibbe inte har kommit överens om när det blir än, så vill jag nå min målvikt. Förra gången jag blev gravid gick jag in i den graviditeten med en övervikt. Det är kämpigt som det är att vara gravid och att vara överviktig samtidigt underlättar inte kan jag lova. Jag vill att min kropp ska vara sitt bästa, sundaste och friskaste jag när jag går in i nästa graviditet och så kommer det att bli. Åh, jag längtar! Visste ni att lätt övervikt som gravid kan leda till missbildningar hos fostret? Jag läste om det här. Jag hade ingen aning om det.
Här var jag på baby moon med Ibbe. Så fin helg och mysigt att hitta på något tillsammans innan Elsa kom. Det kommer ju inte bli samma sak med barn nummer två har jag förstått. Isf får det ju bli baby moon tillsammans med Elsapelsa.
Vi har två döttrar på snart 7 år och 1,5 år.Den stora dottern hjälper till en hel del med lillasyster(av egen vilja)?Hon gillar att hjälpa till.De leker mycket även fast det är stor åldersskillnad på de.Helst hade vi velat ha ca 3-4 år mellan de men det tog tid och missfall och sådant tråkigt.Sedan var den äldre dottern sjuk vid födseln och opererades(mkt jobbig tid).Vart rekommenderade att skaffa ett till barn när dottern var omkring 5 år för att se hur hennes sjukdom utvecklades.Om vi nu ville ha fler barn och det ville vi inte ha de första åren.Men det är så härligt att se deras syskonkärlek till varann,man blir alldeles varm i hjärtat!!Jag är så glad att vi vågade skaffa den andra dottern som även hon kunde få samma sjukdom,men det var en stark och frisk tjej!
Övervikt och gravid är ingen bra kombo… jag har varit överviktig innan båda graviditeter. Så jag håller med på den punkten.
Våra barn är 2 o 4 år nu. Och det tycker jag är lagom. Vår äldsta var 1 år o 10 månader när lillasyster kom ❤️
Men ni är redo när ni är redo.. finns inget rätt å fel här ?
Vi har två döttrar med 3 år och 2 dagar mellan. Så vi prickade ganska nära 3 år ? Både jag och fästmannen är yngst och har halvsyskon som är från 6 år till 21 år äldre. Så vi har inte själva växt upp och haft så nära relationer till våra syskon. Vi ville gärna att våra barn skulle vara ganska nära i ålder. Tre år kändes lagom. Eftersom jag mår väldigt dåligt av illamående under graviditeten hade jag inte klarat att samtidigt ta hand om ett litet storasyskon. Nu är tjejerna 4 och 1 och har stor glädje av varandra samtidigt som storasyster kan hjälpa till och hålla koll när de leker ihop.
Våra tre barn barn är 7 år, 4 år och 3 månader. Helt perfekt åldersskillnad för oss. Skönt att varje barn blivit lite självständigt innan ett syskon kom. Tror det blir bra oavsett hur man gör ☺️
Funderar på samma sak här (dotter 17månader).
Som gravid ville jag ha ”Blondinbella”-tätt. Sen kändes 3 år bra eftersom barnpsykologer mm rekommenderar det. Och hellre ett vårbarn (igen) än något annat. (Fast barn 1 tror jag är idealiskt att få höst/vinter).
Meeeen… även om vi blev gravida direkt med ettan så vet man ju aldrig. Och vad är optimalt – egentligen?
Vi har dock haft det svajigt och vi har (fysiskt) inte kunnat ha sex förrän nu, så att börja med syskon redan är bara dumt. Vissa dagar vill jag inte ha fler barn (bebistiden skrämmer mig), andra vill jag ha tio… du hör ju 😉
Jag är gravid nu och ålderskillnaden mellan det kommande barnet och min sambos barn blir 6 och 8 år. Hoppas ändå att de kommer att ha glädje av varandra när de växer upp.
Vi har 4,5 år i skillnad. Det har varit många fördelar då den äldsta är mer självständig.
1 År och 10 månader är det mellan våra, och det har varit jättebra tycker jag. Hade det varit något år till mellan hade det inte gjort något heller, men vi har inte haft något problem med att ha två blöjbarn. Vi har haft samma rutiner på båda (inte första månaderna såklart) och allt har flytit på jättebra. Har dessutom haft båda hemma. Det beror nog helt på vad man har för barn. Våran äldsta har alltid varit väldigt lugn och försiktig, tidig i talet och sovit bra, så då kan jag tänka mig att man blir redo för en till tidigare kanske ?
Hej
Vi har tre år mellan och det är perfekt! Treåringen har hunnit bli lite självständig, går att resonera med samtidigt som det inte blir för stor skillnad så de har behållning av varann. Det är även tre år mellan mig och min syster
Det skiljer exakt 21 månader mellan mina killar och när den yngsta föddes och med allt vad det innebar så skulle jag aldrig rekommendera att ha barn tätt för oj vad med jobb det var! Klart att amnings skulle krångla och sömn men idag är det guld värt. Dom har alltid varandra och är varandras bästa vänner, en vänskap som jag såklart hoppas håller livet ut. Finns nog inget ”rätt och fel” i hur tätt eller långt ifrån man ska ha sina barn. Det kommer bli bäst när det väl händer ändå. Trevlig helg!
Hur gamla är de nu?
Jag är 32år och har 5 barn, min äldsta är 9år, sen en tjej på 5år, en tjej på 4år, en kille på snart 3år ochen liten tjej på 5månader. Jag förespråkar väl kanske inget specifikt utan tänker mer att det man känner är rätt för sig själv är det som är bäst. Vi planerade inte att få barn så tätt men det har funkar utmärkt. Våra tjejer som är 4 och 5 är absolut bästa vänner, dom bråka såklart som alla syskon men dom leker oxå otroligt bra tillsammans. Tuffast var att gå från 3 till 4 för då hade jag fortfarande alla de små hemma. Men samtidigt hade tjejerna varandra att leka med så jag kunde sitta i lugn och ro med bebisen. Synkade sovtider gjorde att jag kunde vila på dagarna jag med. Det viktigaste är väl att man känner att man har tid och ork. Jag försöker prioritera att ta lite tid då och då med vart och ett utav dom. Vår äldsta behöver det mer och mer, han är världens bästa storebror och även om vi har många barn lägger jag sällan över nått ansvar på honom. Han älskar att vara med sina småsyskon och tar gärna med sig bebisen in på rummet och sitter i sängen med henne och tittar på film, eller bygger duplo med lillebror, men han kan oxå stänga in sig när han behöver. Nu när jag är hemma med bebisen är de tre små på förskolan tisdag till fredag 9-15 vilket känns otroligt lyxigt, att få all den tiden med bebisen och barnen får leka av sig och kommer hem nöjda och glada. Jag är så glad och tacksam för vart och ett av våra barn och för varje gång man fått se sitt barn för första gången känns det så självklart, som att ”så klart att de va du som skulle komma!!”. Och visst finns det perioder jag vill säga upp mig som mamma:D Men tyvärr funkar det inte så;) men det jag får tillbaka är så värt sömnbrist i perioder och gråa hår!
Jag är 32år och har 5 barn, min äldsta är 9år, sen en tjej på 5år, en tjej på 4år, en kille på snart 3år ochen liten tjej på 5månader. Jag förespråkar väl kanske inget specifikt utan tänker mer att det man känner är rätt för sig själv är det som är bäst. Vi planerade inte att få barn så tätt men det har funkar utmärkt. Våra tjejer som är 4 och 5 är absolut bästa vänner, dom bråka såklart som alla syskon men dom leker oxå otroligt bra tillsammans. Tuffast var att gå från 3 till 4 för då hade jag fortfarande alla de små hemma. Men samtidigt hade tjejerna varandra att leka med så jag kunde sitta i lugn och ro med bebisen. Synkade sovtider gjorde att jag kunde vila på dagarna jag med. Det viktigaste är väl att man känner att man har tid och ork. Jag försöker prioritera att ta lite tid då och då med vart och ett utav dom. Vår äldsta behöver det mer och mer, han är världens bästa storebror och även om vi har många barn lägger jag sällan över nått ansvar på honom. Han älskar att vara med sina småsyskon och tar gärna med sig bebisen in på rummet och sitter i sängen med henne och tittar på film, eller bygger duplo med lillebror, men han kan oxå stänga in sig när han behöver. Nu när jag är hemma med bebisen är de tre små på förskolan tisdag till fredag 9-15 vilket känns otroligt lyxigt, att få all den tiden med bebisen och barnen får leka av sig och kommer hem nöjda och glada. Jag är så glad och tacksam för vart och ett av våra barn och för varje gång man fått se sitt barn för första gången känns det så självklart, som att ”så klart att de va du som skulle komma!!”. Och visst finns det perioder jag vill säga upp mig som mamma? Men tyvärr funkar det inte så? men det jag får tillbaka är så värt sömnbrist i perioder och gråa hår! ❤️
Jag har inte barn själv, men mellan mig och min syster är det nästan 6 år och hon tyckte bara jag var jobbig:p först nu när vi blivit vuxna som vi umgås. Eller hon gillade när ja va bebis för då körde hon runt mig i sin leksaksvagn men sen va ja bara jobbig;p
Det skiljer 7 ,5 år på Elsa’s kusin vitaminer , vilket kändes bra och pojkarna hade stort utbyte av åldersskillnaden . Det har enbart varit positivt för då fick barn nr. 1 mycket uppmärksamhet ,vilket han gav tillbaka i omtanke och omsorg och erfarenhet till Lillebror och vi vuxna fick lite mer egentid emellan.
Vi började försöka med syskon när vår son fyllde 1 år.. Han har precis fyllt 3 🙁 Der blir tyvärr inte alltid som man har tänkt sig, vilket jag har väldigt svårt att acceptera. Gör mitt bästa för att hålla hoppet vid liv men just nu är det tungt..
Kramar och tack för en bra blogg!
Vi planerade också för syskon är vår äldsta var 1 år men äldsta hann bli 4,5 år innan lillebror kom. Nu är de 7 år och 3 år (och får snart ett syskon till). Jag hann förlora hoppet flera gånger om och förstår hur du känner! Vi vände oss till fertilitetskliniken (vi behövde aldrig någon ”hjälp” därifrån men fick göra undersökningar och fick stöttning under alla åren av försök) håller tummarna för er!!
Vår son var 3 år och 4 månader när lillasyster kom och den har hittills varit jättebra 🙂 ( hon är 1år nu). Han förstår så mycket och han hjälper till och hämtar massa saker te x haha! Han blev blöjfri den sommaren och sover jättebra på natten så då är det bara ett barn som behöver ha den uppmärksamheten, hade varit helt slut om jag hade haft två barn som vaknade om vartannat. Vill gärna ha ett tredje barn men det får nog vänta ett par år hade nog inte orkat med barn tätare. 🙂 ??
Jag tror att det finns för- och nackdelar med alla åldersskillnader. Vi har 16 månader mellan barn 1 och barn 2, och sen ytterligare 17 månader till barn 3. Det verkar ju alla tycker att den åldersskillnaden de ”valt” är perfekt för dem så det blir nog bra oavsett hur man gör. Om jag tänker bort vårt mellanbarnkan jag tycka att skillnaden mellan vår 1a och 3a är rätt långt. Det är 2 år och nio månader och det kommer ta rätt lång tid innan de kan leka ihop och ha roligt tillsammans.. Jag är en stark förespråkare för att ha barnen tätt. 🙂
Hej!
Förstår din tanke om att ha barnen tätt. Hur fungerar det rent praktiskt? Även om ”allt går över” så måste det ändå va rätt mycket brist på sömn och brist på återhämtning. Är det rörigt med 3 små och kunna ge alla uppmärksamhet. Är bara nyfiken:)
Rent praktiskt funkar det med rutiner som man håller hårt på. =) Tack vare rutinerna så har sömnen inte varit nått stort problem då de går och lägger sig kl 7 från det att de är 3-4 månader och hyfsat fort sover de hela nätterna (om man nu tycker att natten är slut kl 6 på morgonen). Då får vi tid själva på kvällen som är guld värt och sömnnivån är okej.
Det som är bra är att de leker mycket tillsammans och även kan underhålla sig själva på ett anat sätt än jag upplevde när vi bara hade ett barn. Vi leker så klart med dem också men då blir det oftast att vi leker alla tillsammans än att man ger ett barn i taget uppmärksamhet. Sen ibland vill de ha mamma eller pappa själva och då får man sätta sig tillsammans och leka,mysa eller läsa bok med bara det barnet. Och alltid försöka komma ihåg att se alla barnen, prata lika mycket med alla etc.
Det som är svårast tycker jag är att gå iväg till öppna ytor (lekplatser där man lätt an springa iväg etc.) som ensam förälder. Det gick bra med två barn, men tre är betydligt svårare då man bara har två armar. Mina barn springer tyvärr all världens väg utan att stanna och vänta in mig. Jag hoppas att det ska gå över snart. =) Men samtidigt klarar jag shopping i Nordstan med tre barn själv så så farligt är det ju inte.
Visst är det full fart och rätt ofta hög ljudvolym, men de egna kvällarna är det som är räddningen. Det har jag tyckt även vid bara 1 barn också. =)
mellan mig & mina två bröder är det 4år och 7år. båda är mina absolut bästa vänner. jag har haft utbyte av dom både som liten & nu i vuxen ålder. åldersskillnaden gör ingenting i min åsikt, det är hur vi vuxit upp i familjen som gjort att vi är tajta och otroligt nära varandra!
Min dotter är född samma dag som Elsa och syskonet är beräknat i mars. Vi kompromissade, min man ville ha tätt, gärna 1,5-2 år och jag ville ha 4 år eller mer. Så nu blir det 2 år och 10 månader och det känns jättebra och lagom. Skönt att storasyster kommer vara blöjfri och ha talet med sig och är liiiiite självständig när syskon kommer.
https://www.dagensmedicin.se/blogg/mats-reimer/2017/07/10/overvikt-okar-missbildningar—dagens-eko-skrammer-gravida/
Den nyheten har ifrågasatts på många håll, det är svårt att göra nyheter av forskning ibland!
Har för övrigt ett barn med missbildning (genfel) och tycker att all hets om hur en ska vara som gravid både är dåligt för de en skrämmer upp och de som fått ett avvikande barn. Vill verkligen inte att folk ska hålla på och spekulera i varför min son är som han är, allt bestämmer vi inte själva och för mig finns det förtröstan i det.
Jag håller med dig helt och hållet! Det finns så många saker som kan hända under graviditeten som påverkar barnet som man inte har någon aning om. Min son är också född med en s.k. genetisk avvikelse, Nu väntar jag barn igen och är mycket mer medveten om att vad som helst kan hända. För mig innebär det inget negativt utan mer en försäkran om att livet blir bra ändå även om det inte blir som man tänkt sig ?
Ja det blir verkligen annorlunda efter en sån upplevelse. Vi fick vårt andra barn för två år sedan och jag tycker att det gjort mig till en bättre och gladare förälder till båda barnen. Precis som det finns nog med kärlek till två barn finns det nog med stolthet över två väldigt olika barn. Jag trodde till en början att jag skulle bli en oroligare förälder och jämföra dem mycket men det har nästan blivit tvärtom, jag uppskattar bådas framsteg oavsett om de är olika.
Har 4 år mellan mina och de avgudar varandra. Min stora pojke är så gullig mot sin lillasyster och skyddar och pysslar om henne. Och dottern avgudar såklart sin stora förebild. Det braiga för vår del är att de inte konkurrerar med varandra då de är i så olika faser i sina liv. Men till syvende och sist tror jag inte iofs att det är åldern som spelar roll, själv har jag 2, år mellan mig och min syster och vi har aldrig varit särskilt nära, vet ej varför. Bättre att försöka få syskon när det känns rätt för er tror jag, inte för den ”perfekta” ålderskillnaden (för den finns nog inte)
Väntar barn nr 2 och kommer bli 2år och 8 månader emellan. Tror det är fördel med både tätt och långt. Är det långt emellan är ju de äldre blöjfri, sover bra och klarar sig mer och kan hjälpa till. Blir nog bra oavsett, lycka till:)
Vi har 1,5 år mellan våra pojkar och för oss är det perfekt. När det än blir för er kommer det att vara perfekt för er 🙂 Du verkar vara en så himla fin person Jessica, ville bara få sagt det 🙂
Det kommer bli 2 år och 4 månader mellan mina barn när nr 2 kommer i mars. Känns som en perfekt skillnad. Hoppas jag har rätt bara ?
Alla åldersskillnader har nog sina för och nackdelar tror jag. Mindre åldersskillnad ger nog ofta en närmare kompisrelation tidigt medan om det skiljer några år så kommer det kanske under senare år. Nikki var ju fem när tvillingarna kom och just då kändes det optimalt, hon hade ”växt ur” förskolan lite och gick och väntade på att ta steget in i skolans värld och kunde välja att vara hemma med oss istället för att åka dit om hon ville. Småsyskon blir ju lätt runtsläpande lite mer än första barnet då stora syskonet ska köras på div aktiviteter osv. När det än kommer syskon är jag säker på att det blir toppen ?
Och just det, vi var ju på Gran Canaria en vecka med Nikki 2 1/2 månad innan tvillingarna kom. Och det är en jättefin och mysig resa att ha i minnet.
Det kommer skilja 2 år och 3 månader mellan våra. Känns helt perfekt, nästan samma mellan mig och min syster och vi är tajta!
Vi har fått ett missfall på vägen, om det gått bra den gången hade det bara varit 1 år och 9 månader mellan.. Barn kan ju inte planeras helt och hållet tyvärr men nu gläds vi åt bebisen i magen 🙂
Oj, råkade klicka iväg innan jag skrivit klart.
* Även om jag inte själv har barn ännu tycker jag att det känns som en passlig åldersskillnad.
Det skiljer 2,5 år på mig och min bror. Lämpligt, tycker jag ☺
Storebror är född i februari 2015 och lillebror kom i juni i år så det skiljer lite drygt 2 år mellan dem. Jättemysigt och roligt. Förhoppningsvis kommer de att ha mycket glädje av varandra men blir det en trea vill jag att lillebror ska ha fyllt 3 år (minst). Hoppas att ni kommer överens om en bra tid för syskon! Kramar!
Vi kommer att ha 3år och 2 månader mellan våra barn. Blir igångsatt i morgon ?
Jag var inte redo för en graviditet till förrän i vintras och för alla i familjen känns 3år som en bra åldersskillnad. Vår son är väldigt pepp på att få sin lillasyster och det har varit lätt att involvera och prata med honom om vad som komma skall.
Vår första är född maj 2013, andra augusti 2015 och 3an ät beräknad till okt 2017. Så här skiljer det lite mer än 2 år mellan. Tycker det är perfekt för våra grabbar. Men alla är ju olika såklart ?