Jag har funderat på om jag ska svara på kommentarer & gliringar ang. dessa två uppmärksammade inlägg.
Och jag har funderat på om jag ska skriva något mer, eller lämna det.
Men eftersom jag tydligen har svårt att bara gå vidare utan att få säga mitt, så kommer ett sista ord här.
Kommer dock lämna alla kommentarer, för det blir ett heltidsjobb att gå igenom dom.
För det första –
Det jag kan säga till dom som tycker att jag har en otrevlig gnällblogg – jag har HUMOR.
Jag är väldigt ironisk som människa & älskar när man är sarkastisk.
Jag brer på till höger & vänster om allt & inget & skämtar högt som lågt mest hela tiden.
Om man läser varje inlägg/mening/ord på allvar, så fattar jag om man tycker jag är en sur gnällapa av högsta rang.
Så om man inte förstår humorn, göres man sig icke besvär här.
Och lite snabbt om de där två inläggen somliga predikar så fint om –
Jag har INTE sagt att jag fått elaka kommentarer i mitt kommentarsfält. Det var på andra sociala medier. Somliga var riktigt fula. Och jag kände väl helt enkelt då för att säga vad jag kände om dessa astråkiga gliringar.
Hörrni. DET ÄR HELT OKEJ att inte känna för att dela något. Har aldrig tvingat någon att göra något (det jag skrev var med glimten i ögat! DUH!!). Är inte sur på någon som inte ”dansar efter min pipa”. Inte det minsta!
MEN! Vad som jag INTE tycker är okej, är att folk sitter bakom sina datorskärmar & skickar missunnsamma fula kommentarer (obs. återigen ej många här på bloggen!) där man önskar att personen i fråga (JAG!) misslyckas. Att skratta åt mig. Det är INTE OKEJ. Jag tycker inte det! Man kan väl göra det i tysthet iståfall? Eller?
Det är stor skillnad på konstruktiv kritik & att rent ut sagt vara elak. Och att liksom försöka bädda in elakheten med snälla ord & smileys.
Och när blev det fel att be om vad man vill, rakt ut?
Inte bara önska i tysthet utan faktiskt ba vräka ur sig – JAG VILL HA EN FETT STOR BLOGG, HJÄLP MIG!
Varför är det fel? Varför är det fel att vilja växa? Att bli större? Att önska mer? Att jobba mot sitt mål? Att ta hjälp av andra? Att be andra om hjälp?
NÄR BLEV DET FEL ATT BE VARANDRA OM HJÄLP??
Jag fattar verkligen inte hur det kunde bli uppståndelse runt detta.
Sjukt töntigt tycker jag.
Och! De som gick i försvar ang. ”Svenska avundsjukan” – Givetvis kan man vara avundsjuk i hela himla världen! Men nu bor jag i USA & de flesta som läser sitter i Sverige – så därav drar jag ju inte in Kina i diskussionen? Har aldrig fått missunnsamma kommentarer på över 6 år här, men dom haglar fritt från Sverige emellanåt. Finns säkert tusentals människor som inte alls är så, även i Sverige. Men det finns ett friskt gäng som alltid ”ska säga sitt” & det var det jag skrev om.
Ok. Det var allt jag behövde säga!
Obs. För den som inte fattar så är denna bilden inlagd med EN STOR PORTION HUMOR.
Då min humor är som din så uppskattar jag din blogg. Allt är inte happy happy eller bara små rosa moln av glädje. Visst, man är lyckligt lottad som har fått barn, MEN livet är inte lätt bara för att man älskar sina barn.. Ibland är de jobbiga, ibland underbara, och man (iaf jag) uppskattar att läsa om personers verkliga liv med upp och nedgångar… Annars känns det inte så troligt och korrekt (iaf om jag har mitt eget liv som referens)… Ähh nu börjar svamlet… Skulle bara skriva att jag diggar dig! och ditt sätt att skriva!
Älskar din humor och hur du skriver vissa inlägg med glimten i ögat.
Trist med personer som måste ta allt på största allvar! Så himla jobbiga och energitjuvar är de också!
Fortsätt du i samma anda!
Stor kram! <3
SÅ himla trist! Jag tror att folk i allmänhet är så ovana att ngn sticker ut hakan och vågar be om hjälp och vågar erkänna att man behöver hjälp…. Ta inte åt dig! KRAM!
Det här med avundsjuka. Man behöver inte vara avundsjuk för att man har en åsikt om något, och det har inte med någons nationalitet att göra. Jag tycker man ska glädjas med andra, oavsett vad det är.
Kina i diskussionen? Du har missuppfattat vad folk skriver. Det finns ingen ”svensk avundsjuka” Avundsjuka är generellt och inte efter vilket land du kommer ifrån. Om du använder uttrycket som motivering för att du har ”svenska läsare” har du ännu mer missuppfattat det uråldriga begreppet. Vi lever i modern tid och borde inte kategoriserar människor på det viset. Inte efter kön, nationalitet eller hudfärg. Igen, jag vet inte vad du har fått för elaka kommentarer. På din blogg under nämnda inlägg har inte jag läst ett enda otrevlig kommentar och förstår att det tagit sig uttryck på andra sociala medier. Hoppas du slipper elaka kommentarer i framtiden. Hoppas du lyckas med ditt mål.
Hade gärna läst mer om dina föräldrar besök (de verkar underbara!), din och din mans datenight osv. Tyvärr har fokus flyttats något och jag tycker inte läsningen är lika rolig. Så jag lämnar denna blogg..
Njut av sina föräldrar. Vet själv hur det är att bo utomlands och längta ihjäl sig.
Jag tycker inte ens att du behöver skriva den här typen av inlägg. Bortslösad livsenergi. Strunta i dem bara, trollen och småtrollen som är så kaxiga i sin anonymitet. Ignorera. Svara inte tillbaka. Man skriver ju vad man vill i sin egen blogg, det är ju därför man har en blogg. Det finns många andra bloggar att besöka för den som retar sig på nåt. Det finns en del som inte gillar att man är negativ och det finns nog ännu fler som gillar att man är det. Man kan aldrig älskas av alla och även de som älskar en har sidor som de gillar mindre. Du behöver INTE försvara dig! Hoppas du når Sveriges största blogg.
Ja du Jenny. Jag säger som jag alltid säger. Har folk inget bättre för sig än att vara elaka så har de inget innehållsrikt liv.
Klart dom fasiken att man kan bli avundsjuk på människor men men behöver inte vara elak för det.
Puss på dig.
Sen tycker jag verkligen en ska be om hjälp, att vilja avancera vad gäller en blogg är ju inte konstigare än att vilja göra det i något annat yrke. Och älskar din blogg, enda jag läser. Inget som ändras för att jag inte håller med dig i en fråga eller två (vore ju konstigt om alla tyckte lika jämt).
Känns som jag blev rätt missuppfattad nu, ang ”den svenska avundsjukan”. Tyckte inte jag gick i försvar. Tänkte väl mest att det kanske lättare kommer missunnsamma kommentarer i en blogg, än rätt upp i ansiktet så att säga. Men är det din upplevelse, ja då är det ju så – såklart. Tyckte inte su behövde dra in Kina, är bara tveksam till generalisering.arvav det slaget över lag.
Elaka och tråkiga kommentarer är aldrig ok!!
Som bloggare gör man ju vissa inlägg som får mer uppmärksamhet och andra mindre. En del kanske upprör. Jag är nog mycket som du, högt och lågt, skoj och allvar, allt blandat. Det är ju omöjligt att inte trampa nån på tårna då.
Och visst ska man säga ifrån då! Och lyssna.
Jag hoppas du fick höra en massa kloka saker också, i båda inläggen. Och det ÄR ju nåt speciellt med inlägg som upprör och berör. Det får en att tänka i olika banor.
För mig tog det lång tid innan jag kom på hur jag kände inför ditt inlägg och kanske främst varför jag kände mig tvungen att skriva något. Jag hoppas du tog min kommentar som en förklaring för hur jag tänker och inte kritik?
Gillar för övrigt bilden 😉 🙂 😀
Ha det fint! Kram
I Love yah girl :p