Månaden från 7 till 8 månader har hittills varit mest händelserik. Både har det hänt så otroligt mycket i utvecklingen, Havanna tar sig fram fort, reser sig själv emot saker och blir starkare för var dag som går. Hon visar mer personlighet, envishet, ömhet. Hon har fått sina två första tänder och äter mycket och bra både genom att bli matad och plockar själv.
Den här månaden har också varit mest utmanande pga. Att vi försökt få Havanna att inte äta på natten. Det kändes inte hållbart att vakna 3-4 gånger på natten och amma längre. Så vi har försökt både vara stenhårda och vänja vid att inte äta alls till att just nu ha hamnat på 1-2 gånger per natt, vilket känns helt okej.
Vi ville såklart att hon skulle förstå att vi bara sover på natten, inte äter. Men det gick inte med vårat barn nr 1 och det verkar inte gå med nr 2 heller att bryta det helt, och japp vi har kämpat hårt.
Pappa Johan har tagit största lasset, speciellt första veckan och visst går det att få henne att somna om genom att gå och vagga, men efter några veckor kan man inte tänka mer när man inte själv fått sömn, så då är det bara att ge upp och inse att det inte går än.
Havanna gillar numera också ersättning och vi ammar i slutet på månad 7-8 bara en gång på kvällen. Först ville hon inte ha flaska alls, sen godkände hon min egengjorda välling på havremjöl, bovetemjöl, kokosolja, paltbröd och havredryck, men nu går som sagt även ersättning bra.
Havanna du börjar få humor också och dina bus kan få hela familjen att skratta. Lite lätt börjar du lära dig att klappa händerna och ordet ”pappa” som också blev ditt första går på repeat. Mamma säger du mer sällan men det händer och ibland låter det som du försöker härma annat också.
Du kan inte sova särskilt bra utan närhet av antingen mamma eller pappa, men vi är rörande överens om att det bara är mysigt att ha dig bredvid i sängen.
Vi älskar dig Vannis, som är det smeknamn vi använder allra mest. Du lyssnar även till det Havanna, Vanni och Vannisen.
