Idatuovinen

Hej!

Dags för ny vecka, och det ”firar” vi med första riktiga förvärkarna. Ska berätta mer hur den gågna veckan varit längre ner, men idag var det på den nivån att jag fick ta alvedon och sätta mig i en varm dusch och bita ihop ordentligt för att hålla tårarna tillbaka. Nu har det släppt. Men vilka flashbacks det ger.

Just förvärkar och sammandragningar följer mönstret av hur min första graviditet var så väl. Ungefär 2 månader innan förlossning började det då också och ca 1 mån innan blev det kraftigare. Nu är det ju lite mer än en månad kvar, men ungefär. Undrar hur många gånger jag hann göra processen med alvedon och varm dusch när jag var gravid med Hayden innan det var dags på riktigt. Ja det blev några gånger kan man säga och då var jag mycket mer nervös och orolig än nu, jag trodde att förlossningen satte igång varje gång. Den här gången vet jag att det inte är så, även om lite oro ligger i att jag inte får föda vaginalt, så jag får inte vänta hemma för länge.

Min gravidvecka v32 har varit såhär:

Som en käftsmäll har det blivit så mycket mer tungt nu den gågna veckan. När jag äntligen började känna mig mer rörlig och mindre illamående har det blivit värre av allt igen tyvärr. Sammandragningar har varit mycket och jag har också därför fått besöka förlossningen. Det positiva med det är att jag fått se bebis igen på ultraljud <3 Lilla älsklingen, så fin! Som jag längtar efter dig!!

På tal om bebis så är hon allt annat än lugn längre. Till v.30 ungefär var hon lugnare än sin bror, men inte längre. Jag tycker bara det är härligt att känna mycket rörelser även om vissa sparkar kan göra ordentligt ont. Man förstår att hon börjar bli stor nu 🙂

Jag har jobbat två korta pass på svt igår och i förrigår. Tyvärr får jag mycket sammandragningar när jag står, så idag när jag ringer läkaren som jag lovat att göra om inte sammandragningarna släppt så kommer hon garanterat sjukskriva mig 100%. Men det känns ändå okej just nu. Hade såklart hoppats på att kunna jobba lite mer nu i mars och blev först väldigt ledsen över att inte kunna göra det, men inget känns så viktigt som bebis just nu, så vi får ta det lugnt och tänka positiva tankar. Jobba hinner vi många gånger i framtiden.

/ Ida