Hej!
Idag går vi in i v. 35. Vi har alltså klarat av 34 hela graviditetsveckor och till och med jag känner slutet komma nu. Jag har vissa rädslor inför det planerade kejsarsnittet, men jag försöker att på något sätt varje dag ge en liten tanke till det och tänka positivt. Skulle jag tillåta mig att tänka på det hela tiden hade jag antagligen byggt upp en massa rädslor. Om någon har tips på hur jag mentalt på ett bra sätt kan förbereder mig, hit me! Vill dock inte höra några som helst skräckhistorier eller dåliga upplevelser, så bespar ifrån det, tack!
Det jag är mest nervös över är dels sprutan. Under min förra förlossning försökte dem sätta epidural på mig två gånger utan att den gav någon som helst värkan. Jag är spruträdd, men jag är också rädd att bedövningen inte tar så bra på mig. Jag har nämligen vid ett flertal tillfällen varit med om att jag fått ta flera bedövningsprutor innan det hjälpt, och till och med utfört operationer där jag inte känt att jag blivit tillräckligt bedövad av den dos dem gett mig.
Jag vet att dem kommer kontrollera ordentligt innan dem börjar, men det är ändå en rädsla.
Rädsla nummer två är att känna mig förlamad. Jag tycker inte om att bli trängd eller inte känna att jag kan springa iväg om det behövs. Det kan räcka ibland att Johan på natten lagt sitt ben om mig och jag har nästan fått panik. Johan föreslog igår att jag skulle binda fast mina ben och öva, haha, det hade ju varit helt sjukt
Jag trodde ju att man kunde få lugnande under ett kejsarsnitt, men har nu fått höra av både hon som bokade in mitt kejsarsnitt och av min barnmorska att man helst undviker det så långt det går. Så jag får helt enkelt bara försöka andas mig igenom det, släppa på mitt kontrollbehov och lita på personalen och Johan. Johan försäkrade mig igår om att han lätt även med mina hittills 11 nya kilon kan ta mig och springa iväg om det skulle börja brinna. Känns tryggt ändå haha.
Hur som helst så säger appen den här veckan såhär:
Min graviditetsvecka v. 34 har varit såhär:
Den här veckan har förvärkarna verkligen eskalerat. Redan förra veckan blev jag sjukskriven 100 % pga. sammandragningar. Jag har tidigare varit 75 % sjukskriven, så nu ökade man på 25 till helt enkelt.
Men nu har värkarna kommit på en ny nivå och stundtals verkligen gjort ont. I förrgår var första gången jag verkligen fick sätta mig ner och andas igenom värkarna. Dem kom ganska regelbundet under någon timma innan det sedan sakta började avta.
Förutom sammandragningar och onda förvärkar har jag haft en hel del molande värk i både mage och rygg också. Försökte ta det så lugnt det bara går för att inte ska bli för mycket.
Hon är fortsatt väldigt aktiv i magen och det kan också göra riktigt ont när man får en kick på fel ställe.
/ Ida
