Göteborgsmamman

Trots, Barbie-kalas och en bra dag.

God kväll underbara ni ♥

Idag är en sån dag där jag bara vill gråta. Inte för att jag är ledsen, utan mer för att jag är så trött men samtidigt också så himla glad för allt just nu. Jag har haft en underbar dag på jobbet, fått roliga mail ner i mailkorgen, sprungit en mil i skogen, kommit hem till en underbar middagsinbjudan från Johanna och sen kommit hem till min fina familj. Min fina, fina familj. Fast idag är jag trött – väldigt trött. Och där och då är jag – om möjligt – ännu mer tacksam för att Fredrick ser och hjälper till lite extra. Jag lovar att gottgöra med massage så fort jag är klar här 😉
Jag tror att det som gör mig extra trött på sistone är Emilias trots. För God should know att hon är inne i en trots som heter duga just nu. Slänger sig marken, skriker och gråter över egentligen ingenting och de där skriken gör att jag funderar på att köpa dubbla hörselkåpor hit hem. Någon mer här som har trotsiga barn?

En annan dock som tycker livet leker är Elise som non-stop pratar om sitt kommande Barbie-kalas. Och jag lovar att det kommer bli så himla fint för henne. Vi hade inget 4 årskalas för henne (bara för familjen) så det är klart det är stort för henne att få bjuda in sina fina vänner. Och mig kliar det i fingrarna på – jag älskar ju kalas!

Nu ska den här mamman krypa ner i soffan och ge sin man den där massagen. Jag hoppas ni mår jättebra och att ni ser fram emot att se dekorationerna till eventet på NK nästa vecka. Det är hösttema och den här helgen väntar lite pyssel för min del …

Ha en fin kväll.

Kram.

göteborgs största bloggar göteborgs största bloggar göteborgs största bloggar göteborgs största bloggar göteborgs största bloggarFina Johanna! Hon ger ut sin 2a bok nu. Så himla driven och duktig! ♥

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Johanna

    Vi har det också såå trotsigt och bråkig mes våran tvååring; vi har funderar på ett tredje barn. Har redan en fyraåring med. Men blir så osäker nu. Hur tyckte du det var att gå från två till tre? Kramar

    1. goteborgsmamman

      Bli inte det. Vi har ju gått igenom just den här trotsåldern två gånger tidigare och jag kan minnas att jag tyckte tiden med Julia var jobbig, även om jag inte kan minnas ett enda bråkigt tillfälle vi hade med henne idag 🙂 Man glömmer som tur är och får tänka att det kommer gå över – även om det just nu känns riktigt, riktigt, RIKTIGT jobbigt många dagar, haha. Tror inte det finns ett barn i hela världen som inte gått igenom någon trots och det är en ganska tröstande tanke hemskt nog 😉
      Ärligt talat så kan jag först nu känna att det kan vara lite tufft ibland, men jag har nog ökat mina egna krav. Jag vill ju ha egentid med alla, pyssla med alla, leka med alla, hitta på saker med alla och det är ju en större ansträngning att försöka få till allt och samtidigt att ha koll på tre barn, så är det bara. Men till alla som står och väger som du gör så kan jag bara säga att tre barn är ett barn till att älska och den där kärleken är helt magisk – trotsig eller ej 😉 KRAM! <3