Göteborgsmamman

God morgon ♥

Hoppas ni mår bra och att ni har sovit gott.

Min mormor gick bort igår och trots att det var så pass väntat så känns det såklart mer än overkligt. Idag stänger jag ner allting. Jag vill helt enkelt få smälta, ta in och upprepa gamla minnen som hon gett oss. Jag vill tänka på de tusen kliningarna hon gav oss på ryggarna när vi skulle sova, hur hon visade oss hur gott det var med a-fil och kanel på toppen, lukten av hennes goda köttfärsås, alla utflykter, hur morfar dansade runt henne inne i köket och hon bara skrattade. Jag vill komma ihåg att övernattningarna, alla kvällsbad, alla bilresor ner till havet, promenaderna bort till macken för att köpa lördagsgodis, hur hon alltid tog oss till den lilla stökiga affären vid centrum – den där man fick välja vad man ville. Jag vill komma ihåg allt och försöka att inte riktigt förstå än att hon är borta.

Min mormor har gett oss alla så mycket. Att hon fick uppleva hennes barnbarnsbarn och den glädje de gav henne kändes nästan som ett tack för alla år. De betydde allt för henne. Alla betydde allt för henne! Hon var så tacksam för livet och rädd för döden, men nu vet jag att hon dansar upp omkring där uppe. Dansar omkring med morfar på de vita molnen.

Tack för allt mormor. Jag älskar dig.

Malin.

Vila nu i frid mormor. Och låt morfar skämma bort dig där uppe. Han har saknat dig.