Hej härliga ni!
Är det någon av er som tror på spöken? Jag vet, det låter väl helt kajko, men jag var med om så himla läskig grej häromkvällen när vi skulle sova. Eller häromkvällen var det inte – det var senast jag och barnen skulle sova ensamma. När Fredrick var på Gran Canaria om jag inte minns fel.
Hursomhelst. Jag är inte den som tror på spöken – även om en del saker kan vara rätt oförklarbara. Som när min morfar precis gått bort och det trillade ner ljuslyktor från hyllor och när jag hörde någon öppna dörren men dörren var låst. Haha, det låter knäppt – jag vet.
Hur. Som. Helst. Vi skulle precis sova den där kvällen och Julia låg redan i sin säng och snarkade. Ibland får Elise för sig att gå upp igen när vi väl lagt oss och det gjorde hon den här kvällen. Hon trippade ut i vardagsrummet och det var alldeles tyst. Vanligtvis hör jag henne fixa med någonting, sätta på ipaden eller något liknande, men just då var det knäpptyst och jag bestämde mig för att gå upp och hämta henne.
Jag kommer ut i storarummet och viskar hennes namn.
-”Ja?”
-”Elise, vi ska sova nu.”
-”Mamma, barnen.”
-”Va?”
-”Barnen var där.” upprepar hon och pekar bort mot soffan.
Hur rädd tror ni jag blev? Från en skala 1-10? Håren reser sig bara jag skriver ner den här händelsen.
Har ni varit med om något övernaturligt någon gång? Och tror ni på spöken?
Kram.
// Hon kanske ser barn jag inte ser – men den kvällen satt det då ingen i vår soffa, haha. //
Oh vilken härlig jacka
Tack going!! <3 Kram.
Jag vet inte om jag tror på det typiska "spöket" egentligen men jag tror att det finns något som vi människor kanske inte känner till. På samma sätt som vi inte kan höra alla ljud, som exempelvis djur kan, finns det säkert saker vi inte kan se. Jag har alltid varit utsatt för ytterst märkliga händelser i mitt liv, oförklarliga saker, som även andra sett och hört när dom varit med mig. Min syster sa en gång "jag tror inte att man flyttar in i ett hus och att det finns något onaturligt som hör till platsen, jag tror det är något som följer med en. Det är något som följer med dig överallt". Det värsta var när vi före jul hade jobbmöte och mina kollegor också blev rejält uppskrämda av vad som hände hela tiden under mötet. Vi tappade alla fokus och ville helst bara därifrån. Under veckorna kring det där mötet hände en massa saker omkring mig, så jag är övertygad att det var något som följde med även på mitt möte, haha. Låter helt galet, men det är inte bara jag som är galen när så många andra runt mig också både sett och hört 🙂 Lite obehagligt är det allt ibland. Min Hanna brukar prata om den läskiga tanten som väcker henne på nätterna också. Och har plötsligt när hon suttit i mitt knä tagit ut nappen och pekat bredvid mig i soffan och frågat vad hon heter. Vem? Undrar jag. "Men hon! Hon där. Tanten" Uuh… då skrämde hon mig allt.
Fy vad obehagligt Malin.
Jag har varit med om två onarturliga grejer.
När jag jobbade inom hemtjänsten så fick jag i uppdrag att städa hos en tant som bodde i ett förfallet stort hus. Det var så stort så på övervåningen räckte det att mam tog ett rum och städade. Och tur det. För när jag kom upp så slogs det som en dimma emot mig. Visst huset var rätt skitigt. Men det var som jag inte ville/kunde gå längre i hallen där uppe. Städade snabbt rummet närmast trappan och hade en olustig känsla i magen. Kände mig inte ensam där uppe liksom. Väldigt obekvämt.
En annan gång var i min lägenhet, också i Göteborg. Var nyinflyttad 2012. I min klädkammare kunde det ibland lukta rök. Grannar som rökte på andra plan och det gick ner i någon ventilation i min klädkammare. En lördag kommer jag hemme efter en shoppingtur på stan. Jag hade varit hemma på morgonen. När jag kliver in så känner jag hur det luktar rök i köket vilket det inte har gjort tidigare. Hade bott där i ca en månad. Jag tyckte det var skumt men tänkte inte på det mera. Hängde i vardagsrummet en stund. Gick sedan ut i köket för att diska frukostdisken. Det isar till i mig då jag såg en fimpad cigarett på frukostbrickan. Jag letade efter tänkbara ställen där den (alltså fimpen) kunnat ramla ner. Men hittade inga tänkbara ställen. Alltså någon måste varit inne i lägenheten. Det var bara jag som hade nyckel till lägenheten (vad jag vet). Ingen vad jag vet, befann sig i lägenheten när jag var på stan. Jag ringde min hyresvärd och hörde om de brukade gå in i gästernas lägenheter utan att be om lov. Aldrig svarade han. Jag förklarade situationen och fick läser utbytt direkt. Läskigt som attan. Har aldrig fått någon förklaring till detta. Antingen var det kanske någon gammal hyresgäst som har haft kvar nyckel och gått in eller var det spöke. Bli inte riktigt klok då jag funderar på det. Riktigt skumt. De dagarna innan fimpen hade jag inga besök.
Men fyyyyy! Vad läskigt!! Sånt är ju helt oförklarbart! 😐 Kram <3