Göteborgsmamman

Lätt för dig att säga.

God morgon! 
 
Har ni sovit gott? 🙂 
Jag känner mig utvilad, men den här morgonen har verkligen börjat med buller och bång. Jag älskar de som säger att det ”bara är att..” följt av någonting som ska göra att ens barn beter sig lugnt och uppfostrat. Det funkar verkligen inte så. Självklart tycker man som förälder att man uppfostrar sina barn på ett bra sätt – annars hade man inte reagerat så som man gör vid olika tillfällen. 
Imorse satt vi och åt frukost vid bordet och Elise vill att jag ska gå med henne in till hennes rum.
-”Mamma kommer snart Elise, men vi måste äta upp frukosten först” i lugn och ’pedagogisk’ ton. Trodde jag. Från 0 till 100 ligger hon och skriker på golvet, sliter i mig och gapar för kung och fosterland. Och vad händer ibland när man har två barn? Jo, den andra sätter igång och gör samma sak. Julia grät, Elise grät och jag ville bara sätta på mig hörlurar. Vad gör ni andra mammor vid såna här tillfällen?
 
Men nu är allt frid och fröjd och vi ska ta oss ut en stund. Fredrick fyller år idag och jag ska ge mig ut på stan för att leta kläder inför helgen. Vi ska bort på lördag och det är ’svart kostym’ som är klädkoden. 
 
Hoppas ni får en härlig start på veckan! 
 
Kram.
 
// Bjuder på ett par bilder från i somras. Drömde att vi var tillbaka inatt och jag längtar tillbaka otroligt mycket! Älskade familj, älskade Italien. //
Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Therese

    Hög igenkänningsfaktor på den. Vi har drygt 14 månader mellan våra söner och den yngsta som nu är 18 månader är som en svamp. Han suger i sig och härmar alla. Storebror är ju rolig att härma, så två busfrön som utforskar och testar gränserna och lite trots på det. Ofta känner man att det kokar och huvudet håller på att sprängas. Vi försöker vara pedagogiska och visa vem som bestämmer men annars är det svårt. Jag kör ofta med avledningsmetoden, försöker få dom att intressera sig för något annat. Be dom hämta något eller få en uppgift. Inte lätt med dom små liven 🙂

    1. Göteborgsmamman

      EXAKT så gör jag också – ibland går det att avleda och ibland inte. Ibland slutar det bara i att Elise lägger sig ner och skriker på marken för att hon vet att hon inte får sin vilja igenom. Då är det bra att kunna andas och räkna till 10, haha. Tack för att du delade med dig – du är inte ensam! Kram <3