Göteborgsmamman

Hej världens finaste läsare.

Jag blir så glad över hur många som tittar in här varje dag. Det känns lite overkligt att Göteborgsmamman har blivit en av Göteborgs största bloggar och ännu mer overkligt att det är just jag som driver den. Men inget hade gått utan er och jag är så tacksam över att ha så många vänner där ute. Miljoner tack!

Det är så lustigt det där med utvecklingen här i livet. Vad som står på ens att-göra-lista. Inte trodde jag att jag skulle stå där jag är idag.
Jag är uppvuxen i en liten, liten stad där karriären stod i centrum hos många. Om jag skulle lista hur livet skulle se ut så skulle det bli:

• Födas
• Gå i skolan
• Gå ur skolan
• Läsa natur på gymnasiet
• Ta studenten
• Börja på universitetet och helst läsa till jurist eller läkare
• Ta examen
• Få ett välbetalt jobb
• Jobba
• Gifta sig
• Få barn när du är mellan 30-35 som tjej och 40-50 som kille

8 av 11 punkter handlade alltså om hur man skulle sitta i en skolbänk och tjäna pengar. Inget fel med det och utbildning är jag såklart för, men om man tänker på hur kort livet är så känns det trist att behöva lägga hälften på att bara tjäna pengar och ha en snygg examen. När får vi lägga fokus på lyckan? På att slappna av och göra sånt som vi älskar? Självklart kan man älska sitt jobb, men idag känns det som om många jobbar mer för pengarna än för att de tycker det är kul.

Jag skulle inte ha barn när jag var ung. Jag skulle plugga, resa eller jobba och efter mitt år i Australien så ville jag se nya länder så fort jag tjänat ihop lite pengar. Faktum är att jag absolut inte hade barn i tankarna alls – det var inte min grej det där med barn. De gillade inte ens mig!
Men så började jag på Friskis&Svettis och jag träffade Fredrick. Han hänförde mig från första stund, men vi skulle ’bara vara vänner’. Faktum är att det gick super, fram tills att vi ’bara varit vänner’ i över ett år. Plötsligt kände jag en saknad och att jag inte ville vara utan honom en sekund. Så vi började prata förhållande och han gjorde snabbt klart att han ville ha barn ganska snart – han var ju trots allt 12 år äldre än mig och redo att bilda en stor familj,
Där och då fanns det inget tvivel längre. Vi skulle ha barn! När jag var 24 år fick jag Elise och tätt inpå Julia precis innan jag fyllt 26.

Det är fantastiskt att vara mamma. Känslan går inte att beskriva för allt i världen. Jag har sagt att man vissa dagar vill gå under jorden av trötthet, men jag skulle aldrig byta bort ett uns av mitt liv eller ångra något val. Tvärtom så vill jag uppmuntra er till att göra det ni faktiskt vill.
Byt jobb om ni vill, skaffa barn om ni vill, res om ni vill – gör allt som ni Bucketlist tillåter! Du är värd att vara lycklig och om man går tillbaka till att tänka på hur kort livet är så är det roligare att fylla det med sådant som man själv vill uppleva och göra. För vem kommer ångra det sen om inte du?

Jag har bytt ordning på min lista, tagit bort och redigerat. Barnen får vara med på min resa och det här livet är min dröm. Jag låter mig vara lycklig varje dag och säger nej till sådant som jag inte vill. Gör du det med! Det är aldrig för sent för att göra det du vill och möjligheterna är oändliga. Om någon gjort det förr så kan du också, och har ingen gjort det så blir du den första!

Vad vill DU göra med DITT liv? Dela gärna med er av era drömmar – öppet eller anonymt 🙂

Kram.

// Tänk om jag inte träffat Fredrick .. Den tanken slår mig ofta och gör mig extra tacksam för livet jag lever. <3 //