Hej!
Jag tänkte att jag skulle besvara lite frågor kring hur förhållandet påverkas eller inte påverkas när man får barn. Jag tror att många tror att allt kommer flyta på som vanligt eller att man beställer skillsmässopapprena samma dag som barnet föds. Ungefär så svart på vitt 🙂 Kom gärna med fler frågor om ni har!
1) Vilken är den största förändringen i förhållandet sedan ni fick barn?
Oj, tiden – absolut! Det blir ju inte lika mycket slappar-tid över till att bara sitta i soffan, surfa, läsa, städa osv. Då får man tänka på att kanske lägga den här tiden på sig själva som par. Det betyder inte att det ska öppnas vinflaskor hit och dit när bebisen sover eller att det måste tändas massa ljus för att visa att det är mysdags. Man behöver faktiskt inte ens ligga bara för att tiden finns där! Försök att visa och uppmuntra varandra. Det kan räcka med en kram, en smekning, något fint ord eller att man bara sitter nära. Man kanske försöker äta middag ihop, eller ger den andra en massage. Det räcker med så små saker och som tjej så behöver man känna sig omhändertagen efter att ha varit hemma en dag ensam, lika mycket som att killen måste känna att han får ’bara vara’ efter en hel arbetsdag. Båda är lika trötta! Kom ihåg det.
2) Varför sover ni inte tillsammans? Känns inte det konstigt?
Fredrick sover otroligt lätt. Och då menar jag att han vaknar av att en fjäder faller. Han får helt enkelt ingen sömn när vi 3 sover i samma rum. För det första så snarkar jag när jag är gravid. Högt och ljudligt – super hot! Sen lyssnar Fredrick på Elises andning hela tiden, och blir ett andetag oregelbundet så får han hjärtattack. Ljud från gatan och från hunden – allt får honom att inte kunna somna. Så det går inte helt enkelt. Han kan inte gå upp nästa morgon och vara pigg och utvilad för kommande arbetsdag.
Att han sover i annat rum har inte påverkat oss någonting. Tvärtom så blir det mysigare när han kommer in till oss på morgonen och att få ha en pigg kille istället för trött är så mycket mer värt! 🙂
3) Hur påverkas dagssysslorna av barn? Jag har hört att det inte finns så mycket tid över och att det alltid ligger leksaker framme.
Haha, så sant som det är sagt! Det är leksaker framme hela tiden! Och så är det väl bara. När jag plockar ner dem i Elises låda så plockar hon upp dem. Städningen tar stryk, det gör den, och därför kräver dagarna väldigt mycket tid till plockande och tvättande. Man får välja lite, speciellt när man är så petig som mig och vill ha det rent överallt hela tiden. Vi har ett soffbord som tvättas VARJE DAG och är skitigt en sekund efter när Elises kletiga fingrar varit där – då kliar det lite i kroppen på mig. Välj 1-2 dagar i veckan där du tar din övriga tid till hemmet – och hitta på roliga saker de andra dagarna 🙂
4) Jag hinner inte laga middag – vad gör jag?
Jag kanske inte ställer mig och gör 3-rätters, men jag väljer mat som kanske kan sköta sig någorlunda själv. Igår gjorde jag hemgjorda köttbullar – men det hade jag inte gjort om Fredrick inte varit hemma. Att stå med kletiga händer om Elise plötsligt behöver hjälp är inte ultimat.
Gratänger, grytor och soppor är perfekt. Gör det inte så jobbigt för dig – det är ju bara vardagsmat! Och hur ’perfekt hemmafru’ man än vill vara så räcker det för många gubbar att maten bara finns på bordet när de kommer hem 🙂
5) När min kille kommer hem är jag så himla trött och ibland känns det som om jag är tråkigast i världen. Känner aldrig du så? Att du inte räcker till?
Åh, herregud, JO! Jag är i mina ögon den värsta tjejen ibland och så trött och tråkig att jag bara vill krypa ur mitt eget skinn! Det är inte så konstigt – vi är ju hemma och måste vara på vakt hela tiden och aktiva bebisens vakna tid.
Vad man ska tänka på tycker jag, är att vara öppna. Nästan för öppna, och säga allt man tänker på i stort sett, men tänk också på hur du lägger fram någonting. Istället för att bara lämna över barnet när mannen kommer innanför dörren så kan man säga ”Älskling, jag förstår att du också är trött, men skulle du kunna tänka dig att ta henne/honom lite så får jag bara gå ut och ta lite luft”. Det ger en bättre stämning och är svårare att säga nej till, haha. Skämt å sido. Självklart får du acceptera ett nej, han kan såklart vara precis lika trött som dig. Då får ni dela på kvällen.
6) Tycker du att erat förhållande har förändrats sen ni fick barn? Till det bättre eller sämre?
Ja, absolut! Konstigt vore det annars 🙂
Vi var öppna innan, men nu undrar man ibland om man inte är klok när man vräker ur sig saker, haha. -”Kan du ta henne, jag måste gå och bajsa” är inte något jag vanligtvis skulle säga, men som nu sägs i stort sett varje dag. Jag prata mycket om hur jag ser ut, känner mig och saker som händer nu under andra graviditeten – sånt som man inte vill höra i sänghalmen 🙂
Jag skäms mindre för saker som sker, och märker hur lite Fredrick bryr sig om såna saker. Jag har märkt hur vettig och mänsklig han är, och även om sanningen gör ont ibland så är det så himla skönt att vi kan vara så öppna och säga precis allt vi har på hjärtat.
Hela förhållandet kräver mer planering och eftertanke när man får barn. Vi kan till exempel inte gå ut och äta på kvällarna – det funkar inte. Lunch går bra, men middag är Elise inte riktigt uppbyggd för. Därför blir det mer speciellt när vi väl går ut själva och skaffar barnvakt. Det är inte ”bara att åka hemifrån inom 5 minuter” utan det ska förberedas blöjor, mat, kläder, ska vi vara inne eller ute, kommer hon gå på marken – behöver hon skor, mellanmål, dricka – det är så mycket som man ska tänka på!
Det jag personligen tycker är svårast är att ge lika mycket kärlek till båda. Det säger jag till Fredrick alltför ofta. Jag känner mig lätt otillräcklig och vill att han ska känns sig minst lika älskad som innan vi fick Elise. Barn tar mycket tid, och så länge du är medveten om att det är just tidsbristen som blir det svåra, så kommer du klara förhållandet galant. Visa uppskattning, lägg inte för mycket press på varken dig eller din partner och försök att planera din tid väl – det är mina tre nycklar till ett fortsatt lyckligt förhållande 🙂
