Jag och Elise hann till trädgårdsföreningen lite innan det började regna. Fast, det började aldrig regna, men det hängde i luften och gör det fortfarande.
När vi kom dit så var det en annan bebis – där brukar det annars vara super fullt och det nya stället att hänga med småbarn. MEN jag skulle snart förstå varför. Det var en hel högskoleklass på lekplatsen också. Ni vet där de delar upp sig mellan sminkade tjejer, nördar, de som väljer att hålla sig lugna och utanför samt de stökiga jäkla ungarna. Sistnämnda är allt som oftast killar. Tyvärr.
Så de brötade omkring, stod i bebisgungorna och gungade, och var bara – enligt mig – i vägen. Och lärarna säger ingenting när jag och min lilla bebis står där och väntar på att de ska tröttna. Elise tittade mot gungorna, skrattade och sträckte ut handen. Det gjorde lite ont i hjärtat på mig, så jag kunde inte annat än att bara vänta. Efter någon halvtimme så tröttnade de och lämnade gungorna, och Elise fick hoppa i. Hon tjöt av skratt och det var helt klart väntan.
Nu går hon runt här hemma (i sin stol visserligen – men hon går ju ändå tekniskt sätt?) och drar ner allt i sin väg. Roligast är alla tidningar som ligger på hyllan i nattduksbordet.
V. 13 idag hörni! Tänk vad tiden går! Mer om det sen 
