Kan nästan inte förstår att det är 7 år sedan som en lite halvfull Robin stod utanför bryggeriet i Göteborg och frågade chans. För så gulligt var det, han frågade chans. Självklart sa jag JA! Hela min och Robins historia är verkligen som en fairytale.
Vi träffades i gymnasiet och gick i samma klass. Vi fattade snabbt tyckte för varandra i form av vänskap. Vi pratade via telefon ofta och han var en sån person som alltid ställde upp även fast jag inte alltid förtjänade det. Robin var den typen av kille som faktiskt var snäll, tyvärr drogs jag åt de hållet med killar som inte alls var snälla. Typiskt tonårsbeteende. Robin hittade en flickvän och vi gled isär. Hon var väldigt svartsjuk och jag var naiv.
På studenten minns jag så väl hur mitt hjärta brast och jag ville bara skrika rakt ut allt jag kände. Men icke, jag hade min starka fasad och vi gav varandra en kram, innerst inne hoppades jag inte att det skulle vara slutet.
I november 2008 fick jag ett sms av Robin, jag var då i ett annat förhållande. Det tog 2 veckor från vår första fika tills det som skulle bli en saga med ett lyckligt slut. Den 6 december frågade han chans och 2 år senare friade han på en bar i Mexico. Även då svarade jag Ja JA JA! Hailey blev till i Mexico och nu står vi 7 år senare med 2 barn, visst har det varit turbulent. Det är det nog för alla, men aldrig någonsin skulle jag kunna se ett liv utan min älskade Robin.