Kan ni förstå att vår minsta lilla mini människa är hela 7 månader. Det var ju nyss hon var en liten ärta. Hon har alltid varit så självklar men aldrig hade jag kunnat tro att mitt hjärta skulle klara av att älska två så underbara tjejer lika mycket och lite till. Jag kan slita mitt hår för att få sova en hel natt, men hur trött jag än är så finns det inget som slår när lilla baby C ler mot än. Barn är så oförstörda och genuint snälla. Det är vi vuxna som förstör dom för eller senare. Tänk om bara vi vuxna tog vårt ansvar gentemot barnen, då hade det inte funnits mycket ont. För ingen människa föds till varken rasist, terrorist eller övriga elaka och osympatiska människor. Tänk på de.
Chloe är nu allafall 7 månader och jag tänkte lista lite milstolpar.
- Hon älskar mat och äter allt som serveras. Två mål mat om dagen och fruktmellis, gärna i en såndär napp så hon kan greja själv.
- Hon ammas morgon/kväll och ibland på dagen.
- Hon kan nästan krypa, tar sig fram genom att åla, putta bakåt och hasa.
- Hon sover bra, men ej hela nätter. Ligger både i sin säng och i våran.
- Älskar att få vara med överallt och är nästan alltid glad.
- Hon har aldrig varit sjuk än, uch det borde komma snart :/
- Hon har stl 74
- Hon har mörkare ögon än Hailey men ljusare hår.
- Hon säger mamamamama och papapapapa (tror dock det bara är läten)
- Hon kan sitt namn
Listan hade nog kunnat fortsätta. Men det får räcka, hon är en riktig liten gladfis och det hoppas jag att hon förblir 🙂
