Chloe har de senaste dagarna börjat små le, det har varit svårt att avgöra om hon ler eller bara har lite magknip. Men i fredags fick jag fångat ett riktigt smile ögonblick där jag vet att hon ler och inte för att hon har gaser 😀 Så sjukt sött och ännu mysigare när hon även reagera på att jag säger hennes namn. Det känns som att hon mer och mer börjar se världen och inte bara de 30 cm som de gör i början. Hon fäster blicken och följer oss och andra ljud runt omkring. Hon fullkomligen avgudar sin stora syster och det är så vackert att se.
Puss på dig din lilla sötnöt !