Frureinhold

När jag hämtar minstingen på förskolan är hon en av de sista.

Ibland kommer jag några minuter för sent och då har de redan hunnit släcka och vandrat in till en annan avdelning, den som stänger för dagen. Få barn är kvar. Det är tyst och stilla. Klockan är 16.00. Hur hinner alla föräldrar?

Så länge jag har haft barn på förskolan har jag känt av hämta tidigt-stressen. Och föräldrar i min närhet beklagar sig ofta över hetsen att hämta helst redan klockan tre. Det är som att det pågår en ständig inofficiell tävlan om vem som kan ha barnen kortast tid på förskolan. Idealet är: Lämna sent, hämta tidigt, långa lov och ledigt alla klämdagar. (källa) 

Här ovan presenteras ett utdrag ur en artikel som handlar om när vi hämtar våra barn på dagis. Som solsidan gjorde parodi av för ngr år sedan är det en ständig hets kring vem som har sina barn på dagis minst tid. För tydligen, debatten emellan är man en bättre förälder om man hämtar tidigt etc etc. Jag är så fruktansvärt trött på alla dessa jämförelser hit och dit, jag förstår inte grejen med att hela tiden jämföra med vem som bor bäst, vem som har snyggast kläder, nyast kläder, bästa märket etc etc. Vi vuxna skapar en hets genom att hela tiden tävla mot varandra.

Kan man inte bara skita i vad alla andra tycker och tänker och fokusera på sig själv och sin föräldersituation? hur är jag mot mina barn och verkar de må dåligt för att de hämtas vid en viss tidpunkt. Jag tror inte barnen reagerar eller tänker ens i närheten så mycket som oss vuxna om vad andra tycker.. börja där istället och som med allt annat SLUTA jämföra, vad tjänar det till, alla är vi och lever olika. Jag tror på kärlek, ömhet, närhet och närvarande. Med tanke på mitt förra inlägg om pappan som totalt ignorerade sin lilla dotter, där ser jag ett problem och där ser jag ett barn fara illa. Inte om den får vara på dagis lite längre eller har en begagnad overall.

Ta det jag skriver med en nypa salt, mitt syfte är att lyfta upp problematiken kring hetsen om att hela tiden jämföra sig med andra.