Fitnessmom

One more baby?

Snart dags att dra mig till gymmet! Mitt femte pass sen operationen, tränade 4 pass förra veckan och det är verkligen så kul att vara tillbaka till gymmet. Gick igenom min gamla blogg igår, som jag började blogga på när jag blivit gravid med Vincent. Jag har utvecklats så mycket de senaste 5 åren, synen på min kropp och hur jag balanserar träning och familj idag. Något jag tror man måste ge tid för att hitta. Det som känns väldigt skönt är min avslappnade syn på kraven när det kommer till kost och träning. Jag mår inte dåligt om jag fuskar, eller om jag kommer ur rutiner. Det händer och jag låter livet komma emellan. Jag sätter inga höga krav på hur jag ska se ut. Jag vill var glad och pigg, vara frisk. Det är det allra viktigaste!

Jag tänkte göra en video från där jag först startade, innan jag ökade på instagram. Läste på min blogg igår hur stolt jag var när sidor började dela mig. Det var när jag började lägga upp före och efterbilder på min första viktminskning som jag började öka. Då ökade jag flera tusen i veckan och det bara eskalerade. Det var inget jag planerade och jag trodde aldrig jag skulle vara där jag är idag. Att driva mitt egna företag, som jag skapat från grunden. Att följa min dröm och utbilda mig för att kunna hjälpa andra. Gjort alla mina program från grunden helt själv utifrån den kunskap jag besitter idag. Enda personerna jag har anlitat är Goldlife som gjorde min hemsida, min fotograf och personer som översatt mina program på engelska.  Just nu håller jag på med ett nytt projekt som ni kommer få se om några månader <3

Mina mål jag har detta året är att utveckla mitt företag, sätta nya mål med träningen, känns som jag stått still ett helt år gällande träningen, sen en sak vi har velat sen ett år tillbaka är ett till barn. Hade jag fått välja hade jag haft en liten här nu! Anledningen till att vi inte kunnat skaffa ett till barn är för att vi ville vänta till efter bröllopet, jag hade tagit ut min spiral och allt. Sen kom Lennox diagnos som gjorde oss tveksamma, är det rättvist med en till? Kommer vi ha den tiden Lennox behöver och vi var oroliga om den tredje också får autism. Har varit jättesvårt att ta detta beslutet. Men vi känner att hans diagnos inte ska hindra oss från att skaffa ett till barn, och jag tror att ett till syskon till Lennox kommer stärka han massor.

 

Sen kom endel privata saker emellan, och sen kom problemet med brösten och efter tester behövde jag plocka ut dom så fort som möjligt. När äntligen operationen var över så kände jag att äntligen så kan vi snart börja försöka, först ville jag veta om klumpen de hittade var farligt. Men i den väntan kom ett till brev, att jag har cellförändringar. Så nu sitter jag här och väntar på min nästa tid att för kolla förändringarna där jag därefter måste vänta 6-8 veckor innan svar.  Är nästan som det är menat vi inte ska ha en till. Vad kommer härnäst. Eller är det menat att vi ska vänta helt enkelt <3

 

Bilder på nuvarande formen

 

Bild från innan jag blev gravid och nu

 

 

Från igår när vi handlade mat för veckan

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. MK

    Vad ledsen jag blir när jag läser om era motgångar! Men du. Du är fortfarande så ung. Börjar ni försöka igen till sommaren så har du säkert en liten sötnos här under 2020. Vet dock hur jobbig väntan är, blev själv gravid förra året efter år av försök. Man vill liksom ha det, och ha det direkt. Nu tampas jag istället med 25kg plus (v37) och hur fan jag ska gå ner det. Så är det! Ni kommer få en liten till, man får bara förutsätta att det finns en plan man inte alltid kan styra <3

    1. fitnessmom

      Tusen tack! Ja ibland blir det motgångar helt enkelt, just nu hoppas jag att förändringarna inte är någon fara eller att de behandlar en så fort som möjligt så man slipper oroa sig <3

  2. Elin

    Lycka till med cellförändringarna Malin. Det är säkert inget stort. Det är så vanligt att kvinnor har cellförändringar vi får vara glada att det upptäcktes nu och inte om några år.
    Jag hade mina första cellförändringar när jag var 20 och var livrädd men allt gick bra och de togs bort. Håller tummarna för dig!!

    1. fitnessmom

      Vad skönt att läsa! Ja det är ju väldigt vanligt! Hade bara hoppats jag kollade mig tidigare för skjutit på det i 2.5 år redan. Så hoppas det inte är något farligt <3