Filippa Rådin

Mening var att bo nära min faster men i ett eget boende så man kan få lite små pauser mellan middagar socialt umgänge. När vi varit en natt hos min faster var det dags att flytta in i en lägenhet vi stranden. Pool och annat som såg magiskt ut. När vi kom dit var det lite så att den oro vi haft om hur boendet kanske kunde vara besannades. Ostädat, mörkt och ganska nedgånget. Men det är inte så att vi är rädda för lite skit under naglarna. Jag åkte med min faster för att få uppkoppling på nätet här. Det är så dyrt att ringa och behöver vara uppkopplad så jag kan jobba lite och sen är det så mycket enklar med allt när internet finns tillhands och även telefon så det inte kostar skjortan att ringa.

När man kommer till vissa ställen blir man ganska lycklig över att bo i Sverige som har väldigt uppstyrt och strukturerat. Vet inte hur många gånger vi stod i kö och kom framt till människor som inte visste eller kunde hjälpa oss. Banken var helt galet! Ska inte klaga på min bank någonsin igen.

Men sådana saker är ju egentligen inget jag bryr mig supermycket om , däremot så när vi sov inatt så väckte myggorna alla barnen och oss vuxna otaliga gånger. Emmi kunde inte somna om så jag låg och strök på henne i 2 timmar tror jag innan Elvis tog vid och hostade under en lång stund. Hans förkylning har inte blivit bättre.

Droppen var när Anja väcker mig på morgonen efter hon varit uppe en stund med Maximilian och berättar att det var loppor i sängen. Maximilian var helt rödprickig!! Och mamma hade som ett pannband av små svullna bett i pannan. Elvis och Emmi inte lika illa men även de svårt bitna. Det var droppen för det här boendet! Nu har vi packat oss tillbaka till min faster och jag försöker balansera min spanska , tålamodet med barnen som vill ha lugn och inte flacka runt ja ni fattar allt som har med att man är hos släkten. Man vill vara tillags ,umgås , ha det bra och hitta balansen att hinna vara med familjen men också ge all tid man orkar till alla här.

Imorgon var det tänkt vi skulle ta oss in i landet till farmor. Det tar ca 2 timmar att åka dit, Inte så långt och vi väger fram och tillbaka att antingen stanna över där på hotell eller åka tillbaka på kvällen och pendla lite. Det är svårt att hela tiden byta boenden för barnen. Elvis behöver stabilitet och veta vart han ska sova, Han gillar inte förändring och blir orolig.  Men det lutar åt att vi kanske stannar här en dag till och hoppas på att förkylningar och bett lugnar sig så det inte kliar för mycket.

Vill avsluta idag med att säga att ingenting som jag skrivit om just nu är egentligen något som är det minsta att klaga på. Det finns så mycket hemsk i världen just nu, Musikhjälpen är i full gång och det är helt fantastiskt vad vi kan engagera oss och hjälpa människor som är i så hemska förhållanden och situationer! Så gå in och buda, skänk en slant eller gör en lite insats!

Mina sista ord i dag går till Ida  ( @idakristinabostrom) min fina vän ! Om jag bara kunde ge dig en timme, ett dygn , ett år ! Våra tankar går mycket till dig här i Uruguay. Du är så stark, så modig och jag önskar med hela mitt hjärta att mirakel kommer ske för dig!!