Familjen Annorlunda

Vad skönt att höra att ni alla tycker det är ok att barn rör sig och låter lite i kyrkan!

Ibland funderar jag ju på om jag kanske är alldeles FÖR tolerant på vissa saker , men här var vi ju överens:)

Självklart så vill ju inte vi heller att nån unge springer gatlopp, hoppar och klättrar och vrålar och beter sig allmänt illa.

Det är absolut inte ett beteende jag säger ok till i vanliga fall och då inte heller i kyrkan såklart.

 

Det som känns lite ”jobbigt” är ju att den andra familjen trodde de skulle vara ensamma, och då är det ju en jäkla omställning att dela dop med en niobarnsfamilj :)
Men, det blir nog bra :)  De kan ju trösta sig med att de delar dop med en Annorlunda familj, kanske ;)

 

Idag har jag varit och köpt strumpbyxor till alla småtjejerna, och en ny vit skjorta till Robban i en storlek större, ska lämna tillbaka den andra.

De har av nån anledning gjort en liten lekplats utanför Lindex/Kappahl/Dressman/apoteket, och den har barnen kollat längtansfullt på när vi gått förbi, men ena gången var den inte klar och nästa ösregnade det, men nu idag så fick de prova:

Ganska liten och fjuttig, och precis vid parkeringen, så det är ju inte läge att lämna barnen ensamma där och själv gå och shoppa direkt ;) så det  känns som att den kanske mest blir en såndär grej som man ska bråka om med barnen.

De vill gå dit och själv vill man uträtta de ärenden man har, så snabbt som möjligt och inte stå och glo vid en lekplats…

Fast vad vet jag, det kanske är bara jag som är trist ;)

 

Dopklänningen hänger på vädring, tanken var att jag skulle tvätta den, men den såg fräsch ut så då sparar jag den lite och kör vädring i fuktig blåst ist.  Så slipper jag stryka också – jippie.

 

Klockan 15.15 hade vi tid på BVC för Lovelias 4 årskontroll.

Idag kom jag ihåg det….glömde ju förra gången som dessutom var en läkartid..men Eva tyckte inte jag skulle ha dåligt samvete, för jag brukar inte glömma. Men det har jag ju ändå. Tycker inte om att folk får vänta på mig, jag vill vara i tid.

 

Förra gången jag vägde Jamie så provade vi att alldeles oförberett göra Lovelias kontroll, men hon var inte på topp då, aningens feber och lite skruttig, så hon började gråta…. Idag hade jag pratat om det flera gånger och hon var helt med på noterna :)

Eva frågade vad de skulle börja med och Lovelia hoppade upp på vågen, och det tog inte många sekunder innan de både vägt och mätt henne, jag hann inte med alls.

Hon är lång, mäter idag 109cm, och vägde 16,6kg.

Syntestet sen då, det hade jag också berättat om och hon satte sig glatt i stolen och lät Eva tejpa för ena ögat och sen pekade hon på sin lilla tavla i knät, korrekt varenda gång, på båda ögonen  = syn som en hök :)

Återstår att se om audiologen går lika smidigt ( hörseltestet) men de hade lång väntetid, så runt jul borde det bli.

Eva frågade om hon sov bra och Lovelia svarade ett glatt Jaaa! och samma svar på om hon tycke om mat :)

Full pott och OK stämpel på 4 årskontrollen:)

 

Loppan fick välja en tatuering och valde en tjusig med ett hjärta på.

Sen var det lilla tjockisens tur då….han ligger på den allra översta kurvan med sina 6.7 kg…:)

Lilla Jamie, prinsen min , 60 cm lång.

 

Innan vi åkte hem så gick vi in på apoteket och Lovelia fick välja en ny tandborste för att hon varit duktig:) 

 

Hem via affären för att köpa mjölk så jag kunde göra pannkakor enligt önskemål, och sen hann jag softa en stund hemma innan jag åkte för att hämta Novalie och Trixie som följt med V hem.

Steka pannkakor är inte så roligt, men med hungriga barn som äter och utbrister Åhhh vad gott! så är det helt okey :)

Men jag tycker inte att det är så gott längre, det är ju verkligen bara bukfylla, man står sig ju inte så länge direkt, även om jag hällde på hallon på mina och Janelles:) Hallonen som blev över har jag sen smaskat i mig som kvällsfika ..mmmm-

 

Perra kom sent så han fick äta ensam,  man kan säga ”stackarn” eller ”lyckost”  ;)

Stackarn är ju för att det är lite trist att äta ensam, ,men lyckost för att det är lugn och ro och inga barn som behöver hjälp ;)  Det är bara att välja.

 

En dopfråga till då!!!

Vi funderar så det knakar här hemma….

Jamie är ju född på sin gammalmorfars 100årsdag. Det vore ju därför kul att ha ett av hans namn på vår son, men han hette Thure Unger Napoleon…

Thure hette en läskig kille som var några år äldre än mig när vi växte upp, och vi har haft en kanin som hette Ture..

Unger är ett efternamn i våra öron, tänker på Åke Unger på Radiosporten, eller var han kan vara…

Napoleon då? Jo det är coolt, men nu fick ju Jordan heta det!

Jag tyckte det var rätt hemskt i början, men ungarna älskade det och så fick det ju bli. Nu tycker jag att Jordan har världens snyggaste namn: Jordan Karl Napoleon Wetterholm…Kan ju  inte bli mer ståtligt än så :)

 

Men, hur gör vi nu?

Jamie har ett annat namn som han ska få heta också , men det vore ju onekligen roligt att kunna få in gammelmorfar eftersom av alla dagar man kan födas på, så kom Jamie på hans 100årsdag. Ja om han hade levt så länge då förstås, för han har varit död i väldigt många år..men ändå:) Han skulle fyllt 100.

 

Känns det som att vi fått slut på namn om vi ger även honom namnet Napoleon?

Vissa familjer låter ju alla söner/döttrar heta samma sak i andranamn, men vi har det ju inte så, utan alla barnen har ett eget förnamn och sen ett släktnamn som andranamn.

 

Eller ska jag glömma barndomens Thure, och kaninen…..Unger…njää…

Gahhhhh!!

Kanske struntar vi i det helt….men ändå…..?

Jag heter Napoleon och det här är min bror, Napoleon  :)

Eller Jamie och Jordan , brother in arms :)

 

Natti natti:)