Familjen Annorlunda

Jag har gått hela dagen och frusit. Det är början på september, och jag har dragit på raggsockor och tjock huvtröja och frös ändå så jag trodde jag skulle bli knäpp.Först NU, när klockan är snart midnatt är jag varm om fötterna…fy bövelen.

Till sist kröp jag ner hos Jamie på soffan, han satt och kollade på tv under en filt och jag stal lite värme helt enkelt:) Somnade som en stock i en kvart innan Lovelia ringde och sa att hon var på väg hem. Powernap när den är som bäst:)

Det är fjärde september idag. 4/9.

Vad är det för speciellt med det datumet? Det känns som om jag gömt nåt! Ni vet, en sån där molande känsla av att det är något man absolut borde minnas. Jag har gått igenom alla barns födelsedagar;) haha, och ingen fyller år idag. Inte heller nån släkt.  Det är ingen bemärkelsedag av något slag, ingen bröllopsdag eller dödsdag. Så vad är det med 4/9???

Vet ni så säg, jag blir tokig. Dessutom så var det samma sak förra året, jag minns det så tydligt. Fan man är ju knäpp;)

Jamie cyklade själv med Jordan och Lovelia till skolan i morse:) Han ville inte åka bil, utan absolut cykla så då fick han väl det då, Jag är inte den som är den, speciellt om det handlar om att slippa gå ut i kyla, tidigt på morgonen. Eller åtta;)

Skickade iväg dem, och käkade frukost innan jag snackade med Mirka över två stora koppar kaffe. Satt uppkrupen i soffan, med en filt runt mig. Frös redan från start alltså.

Sen pluggade jag lite , och mamma har hjälpt mig med CSN. I vissa avseenden är jag inte vuxen än helt klart, men mamma har nu jobbat på CSN i evigheters evighet och det finns ingen anledning att jag sitter och gissar hur man gör då:) Jag vet att det blir rätt om hon hjälper mig, kollar så att det är korrekt ifyllt osv.

Plötsligt när vi satt där, vid köksbordet med datorn uppslagen så kröp det en STOR äcklig spindel precis framför oss! Alltså jag snackar centimetrar från. Det var inte en husspindel, de blir hos mig ännu större, men den var läskig. Både mamma och jag skrek till och for upp från stolarna:)

Pappa som satt i vardagsrummet intill undrade vad vi pysslade med.

Jag hojtade efter papper och mamma hojtade tillbaka att den var för stor, hon vägrade ta den med papper, och jag tjoade att jag tar den, ge mig bara papper!!

Paniiiiiik;)

Mosade spindeln och nu blir säkert nån arg, Men jag har en regel – spindlar ute bryr jag mig inte om, spindlar inne dör. Med andra ord så får den stora spindel som byggt nät över hela köksfönstrets utsida bo kvar. Men den här dog. Olika falla ödets lotter.

När jag andats lite efter den traumatiska upplevelsen, så insåg jag att möjligheten att den där vidriga spindeln suttit i min huvtröja….som legat i husvagnen….alltså den möjligheten var rätt stor.. Rys. Jag hade haft tröjan på mig några timmar:) Nä, tänkt inte så…

När mamma och pappa åkte hem så hämtade jag Jamie i skolan. Han sprang runt på fotbollsplanen med två andra killar, och det värmer ju hjärtat. Men det värmer lika mycket att han blir glad att se mig och vill åka hem. Eller hem och hem… helst vill han åka till Ikea:D

Vi ska åka dit snart, men idag var jag inte alls på humör, förutom att jag frös så är jag lite småförkyld, raspig i halsen och kan inte sova för jag får sådana där fantastiskt härliga torrhostattacker.

Natten till idag sov jag hackigt, och natten till söndag så vaknad jag strax efter fyra av att grannens förbannade hönor förde liv.

Jag bor alltså INTE ute på landet utan i ett helt vanlig villaområde, Först tyckte jag det var rätt charmigt och gulligt med de här hönorna, när jag väl fattat vad det var som lät;)

Men nu..alltså de stör så mycket!

Alla husets sovrum ligger åt det hållet, och hönornas inhägnad/bur/vet inte riktigt hur de bor, är i hörnet av trädgården som är närmast mitt sovrum. Jag har fönstret öppet nästan året om, men nu har jag fått putta igen det flera nätter efter att ha blivit väckt av deras jäkla kackel.

KAAAAkakakakakakakaKAAAAAAkakakakakakakKAAAAAAAAkakakakakaka….i fucking evigheter.

Men skjut mig!

Inte hjälper det att stänga fönstret heller, med ljudet dämpas iaf lite. Och så kan jag inte sova för att det blir för varmt…

Lite funderar jag på över om det verkligen ska vara så att jag ska behöva stänga fönstret i ett tättbebyggt villaområde pga hönor??? Hm… Samtidigt så gillar jag mina grannar jättemycket, och tycker det är gulligt med hönor, men kan man kanske få tyst på dem på nåt vis?

Små sovmasker föreslog syrran;) Jag funderar kanske mer på att ljudisolera deras hus. Det ska mycket till innan jag går dit och klagar, för jag tycker att man får lov att tåla en hel del ljud när man bor bland folk. Dock har jag inte räknat med fjäderfän;) Vi har rätt många hackspettar i området förvisso, som drillar och hackar, men de är inte till närmelsevis lika högljudda som hönorna. De är obegripligt skräniga.

Kanske ska skaffa en räv som husdjur….? ;) Hehe.

Nä, men det suger att bli väckt av djur.

Och vad det gäller djur och inte få sova…jag ska nu gå på flugjakt. Jag har inte sett så många flugor på hela sommaren som jag haft inne idag. Och de är av den där sorten som flyger som humlor. Helt vingligt och okontrollerat, fast i 150 knyck.;)

Stora är de också. Fy tusan om man behöver dela sovrum med en, eller flera sådana. De gömmer sig ju dessutom! Sitter alldeles stilla nånstans, tills man krupit ner under täcket, gosat in sig och lagt sig tillrätta…DÅ attackerar de. Siktar in sig på ansiktet, det enda del av kroppen som man inte har under täcket, och så ägnar de sig åt upprepade störtdykningar tills man ger upp och hämtar flugsmällan, tänder alla lampor och frenetiskt skuttar runt och slår vilt omkring sig.

Fy fan.

Nä, just idag är jag inte så pro-djur, mer än mina fyrbeningar då såklart ♥

Jag ska hämta flugsmällan.

Natti natti :)