Familjen Annorlunda

Tack för era fina ord här och på instagram tidigare idag. ♥

Jag har oftast inte nån utarbetad plan för mitt bloggande, utan det bubblar ut lite som det vill, när det vill och hur det vill;) Jag kanske upplevs som gnällig eller bitter, det är populärt att slänga sig med just det ordet;) vad vet jag, men jag hoppas att ni förstår att det inte är mitt dagliga tillstånd utan att det går upp och ner.

Idag gick det ner. Och sen upp:)

Tack för att ni finns. ♥

Idag hade jag tid för återbesök på ortopeden;) Jag fick välja på 9.40 och 14.30 och valde kors i taket den tidiga tiden, för att hinna med resten av mina inplanerade måsten. I morgon åker nämligen jag och Trixie till Danmark:) Det ska bli så roligt, och jag har fått ordning på mitt tangentbord till plattan så ni följer med såklart:D Jag hoppas att det är hyfsad wifi på ställena dit vi ska och att orken finns:)

Men annars vet ni att jag finns på instagram. carolawetterholm

Jaja, mer om det kommer:)

Jag fick parkering där jag ville, slapp p-garaget, och tog hissen upp. Latmasken kickar in när det är fyra trappor upp;) och framför allt blir jag yr för de är korta, smala och runt runt runt;) ( ja det är en hittepå-ursäkt)

Anmälde mig, betalade, och här tycker jag det är surt att pröjsa för samma jäkla åkomma jag var där för sist. Det är ju ingen ny liksom, men jag fick ju en röntgen för mina pengar idag igen så jag känner ändå att jag ligger på plus;)

Jag har inte speciellt ont i lillfingret längre, men jag kan inte böja det ordentligt och det är fortfarande lite svullet. De kollade även långfingret som också är svullet och gör ont. Alltså det gör ju ont, men inte i närheten av hur det varit.

Frakturen syns men läker fint, nu är det mer ledbandet som ska återhämta sig. När jag bröt fingret åt fel håll så måste både mitten och yttersta leden ha varit felställda, men jag såg bara den yttersta. Tacka fan för det, jag hade ju en stor hjälm som skymde sikten och var kvick som en vessla på att bryta tillbaka det:)

Ledbandet ska förhindra överböjning och nu är det lite ledset, men det ska bli bra. Men för säkerhets skull ska jag kontakta arbetsterapin, men det hann jag inte idag. Det lär inte vara hela världen om jag gör det på fredag när jag är hemma igen:)

Stödförbandet ska vara på i två veckor till. Läkaren beklagade att de hade slut på de fina kardborrestödbanden, men har jag nu haft det här i en vecka kan jag ha det i två till. Jag är inte så kinkig.)

Det ska ju bara stötta upp och skydda lite. Jag får böja som jag vill så länge det inte gör ont. Men med stöd då. Vi hade lite olika sätt att se på ”ett par” veckor. jag och läkaren. I min värld så är det typ 2-4 veckor, men han menade exakt vad han sa, ett par = två:) Hans fru hade visst lika svårt att begripa klarspråk som vad jag hade, hehe. Det är såklart för att vi har rätt;)

Men, stödförband i två veckor. Okey.

Jag åkte vidare från läkaren till Citygross och handlade. Mamma kommer och bor här, så jag försökte fylla upp på speciellt mjölk, yoghurt och brödfronten. Det komma inte funka, för när alla är hemma så är det konstant tomt i skåpen;) men så gott det går i alla fall.

Sen hem, packa ur, packa väskor, bädda rent i sängen, röja här och där, och samtidigt svara på tusen frågor om allt och absolut inget. Början på loven är alltid kaotiska innan ungarna funnit sig tillrätta i att vara lediga.

Vädret hjälper ju inte direkt till…sol, varmt, ösregn, kallt, åska, strålande sol igen, och så åska och regn. Inom en timme. Jag fattar inte hur det kan variera så makalöst. Ungarna vill se på tv, eller spela dator och ”det finns inget att göööööööööra”

Jag kontrar med: ”När jag var liten DÅ fanns det faktiskt inte dator, youtube eller ens mobiltelefoner, och barnprogram var en kvart om dagen och vi hade ÄNDÅ massor att göra. Hitta på nåt!!” Gosh:)

Och då gör de det. De har byggt med klossar, hoppat studsmatta, lekt Dunken, cyklat och grejat. Och så kommit in och klagat att de har tråkigt;) Haha, de vill åka till campingen, så vi ska försöka med det nästa vecka.

Verkar som vi haft massor av vatten på vårt tak till förtältet, det har visst varit riktig oväder där…Jag fick ett dm på instagram från en tjej som sa att de varit inne och fixat, och när jag skulle svara tacktacktack så tryckte jag bort det i stället för att godkänna….och vips var det borta:/

Men, till er som fixat, tusen tack, jag är så tacksam♥ Det känns skönt att ha era ögon där, när jag är här. Det är ändå 13 mil enkel resa så jag kan inte bara kvista förbi och kolla;) När jag komma upp så får ni kaffe. Eller nåt;)

Om jag har nåt tält kvar att koka kaffe i vill säga…jag får lite dåliga vibbar av att det är vatten på taket.. Det är det bara när man inte får till tältet ordentligt nämligen, och det såg bra ut. Jag har ju stått säsong i tre år (?) och aldrig haft problem, så nu ska det väl jäklas. Måste upp och finjustera, och hoppas på att det inte är förstört innan dess. Ta  trä. Brrrrr.

Försöker åka på söndag eller måndag, och bo några nätter i alla fall:)

Nu har jag nog ordning på det Trixie och jag ska ha med oss, av nån anledning var det skitsvårt att fokusera på vad som ska packas. Men, jag brukar försöka tänka att så länge jag har mina linser, tandborsten, bankkortet och deo med så löser sig det mesta därifrån;) Vi ska ju inte till månen.

I morgon kommer mamma och pappa och hämtar upp oss klockan 7.00, så snart är det sovdags. Planet går från Bromma och de skjutsar dit oss. Och hämtar på torsdag kväll:)

Igår så kollade vi på en Captain America film på tv, och en efter en slocknade ungarna på de mest udda ställen. Jordan var värst, han gosade in sig på golvet :)

Lovelia låg i alla fall i soffan.

Medan Jamie tvärdäckade i huvudänden av min säng. Alla fullt påklädda.:)

Enkla läggningar:)

Nu ska jag stänga ner datorn, och försöka kolla igenom så att allt är i sin ordning.

Vi hörs snart igen:)

Natti natti ♥