Familjen Annorlunda

Jag har ju en vinranka. Den växer och frodas och brer ut sig över hela garageväggen:)

Vi flyttade hit för tio år sen, och då var den ju några år, hur gammal den är exakt vet jag inte, och inte heller vet jag livslängden på vinrankor. Den dog nästan samtidigt som jag dog lite för tre år sen, men sen repade den sig och kom tillbaka starkare än någonsin. Jag gillar metaforen i det, och vill gärna tro att även jag är starkare än någonsin:)

Nåväl, De tidigare ägarna sa att de brukade plocka bort de största bladen så att bären fick solljus på sig för att mogna, så det har jag gjort. I år så har jag inte plockat av ett enda blad, och jag har knappt ens sett att det kommit några vindruvor:) Inte brytt mig så värst om sanningen ska fram;)

Men böjde bort lite blad häromdagen och se där:)

De börjar mogna. De är så jäkla goda! Men med kärnor, så ungarna gillar inte. Jag kan äta rätt så många, och de klarar sig på grenarna så länge som det inte blir frost. Blir det frost så smakar de inte lika gott sen. Nån av mamma och pappas grannar hade gjort vin på sina, men det var visst inte så gott så det hoppar jag över:) Jag har även fått förslag om att frysa in dem hela och använda som isbitar, men jag gillar inte smaken när de varit frysta, och använder sällan isbitar, men några kan jag ha i smoothies. Resten får björktrastarna. De älskar dem, och ibland tror jag att de blir som Emils hönor. Ni vet när hönsen käkar jästa bär och blir fulla:)

Jag vet ju inte, men det verkar som druvorna jäser och fåglarna blir lite på lyset. Men de ska väl ha lite kul de med:)

Ni var några som inte hört talas om Nickelback. Jag fattar inte hur det är möjligt, på fullaste allvar:)

De spelas på radio och de har gjort nåt soundtrack osv, men jag kan ju inte låta er leva i ovetskap, det vore taskigt. Jag älskar Chads röst, och det vill jag såklart dela med mig av, så varsågoda.

( Och ja, han är snygg åxå)