Det finns många ”myter” om oss som valt att ha fler barn är de 1,7 eller vad det nu är som är medel i Sverige. Fast jag tycker ju att det börjar vara betydligt fler både tre- och fyrabarnsföräldrar ute och snurra, och det sägs väl att det ökar?
Jag vet inte, men ju fler i familjen ju roligare:)
Topp tio av vanliga idiotiska kommentarer man får som mamma till nio ungar:)
(plus några extra)
1. Är det med samma pappa?
Den här frågan kommer nästan alltid som en direkt följd av att folk får reda på hur många barn jag har. Uteblir den blir jag förvånad.
Ja! Det är samma pappa. För MIG tror jag inte det hade varit ett alternativ att ha barn med flera olika män. Jag säger inte att det är fel, men jag tycker det verkar oerhört krångligt;)
2. Har ni ingen TV?
Jo, flera stycken…OCH datorer, surfplattor, mobiler. Och tittar mycket på den åxå;)
3. Är ni katoliker?
Nix, men den här frågan känns hyfsat genomtänkt, då katoliker traditionellt inte använt preventivmedel, det skulle kunna vara så:) Och den är hundra gånger vettigare än nästa:
4. Vilken sekt är ni med i?
Alltså..? Ingen.
5. Du vet att det inte behöver bli barn VARENDA gång va? (uteslutande sagt av män)
Va??? ;)
5b. Du vet att det finns preventivmedel?
Jadå. Full koll, men faktum är att jag velat ha alla de här barnen:) Inga misstag, inga hoppsan, inga oj då… utan alla är planerade och efterlängtade.
6. Du gillar att ligga alltså? (Även denna uteslutande av män…say no more)
Jag brukar kontra med motfrågan: Hur många barn har du? Två? Oj då…stackare….;) och då brukar de bli väldigt tysta, och sen tänker de efter innan de öppnar munnen igen. De gillar inte anspelningen att de själva inte är hingstar utan snarare lever i celibat;)
7. Hinner du med att ha egentid?
Jag har ju som bekant svårt för ordet Egentid. Som i ensamtid. Vad är det för påhitt? Jag är helt övertygad om att jakten på den där förbannade egentiden stressar folk mer än den gör dem lyckliga. Man ska först ha ett fancy jobb med en spikrak karriär, sen klämma in partner och barn och sen dessutom ha ett ballt fritidsintresse som man ska avsätta ett antal timmar/v. till. Vad är det för fel på egentid i soffan framför en film, med datorn i knät och en unge på armen?
Egentid för mig är att ingen kräver min uppmärksamhet och att jag inte måste göra utryckningar:) Att jag får skriva ett blogginlägg i fred, eller läsa en bok utan att behöva läsa om varenda sida tre gånger för att någon avbröt. Egentid det är för mig en stund av lugn och ro i vardagen.
Jag älskar att träna, jag skulle lugnt kunna lägga en dag i veckan på att åka slalom, eller visst – åka på helgtripper till Barcelona. Men, för mig är det mera guldkanter:) Eller måsten, träningen är ett måste för att jag ska må bra.
Min tid med min familj, det är den bästa tiden. Egentid för mig utesluter inte familjen. Familjetid:)
8. Du kan ju leva gott på alla bidrag… (gärna sagt med en stickig, gnällig, missunnsam ton)
Jag har barnbidrag. Thats it. Och det är vad alla som har barn i det här landet får. Jodå, det är flerbarnstillägg förvisso, men de blir ju inte gratis i drift för att de är många;) Och med många barn tillkommer ju även andra saker man kanske inte tänker på – det är försäkringar, större bil, större hus, mer mat, mer vinterkläder, betydligt mer inträde när vi ska nånstans eftersom samhället är anpassat för två, max tre barn. Kolla valfri djurpark/nöjespark/äventyrsbad så står det: Familjepris – Max 2 vuxna 3 barn.
Vi är ju EN familj vi med….men får alltid betala för minst TVÅ familjer….Just det är rätt surt faktiskt.
Så nej, vi lever inte gott på bidrag, om vi ens har några.
8b. Du kostar samhället massa pengar och resurser.
Mm.. eller inte;) I mitt fall då så har jag ju inte ens barn i barnomsorgen, så där sparar jag in väldigt mycket kosing till staten. Sen tänker vi lite längre än näsan räcker, och inser att mina nio ungar kommer snart att vara fullvärdiga skattebetalare. I det långa loppet så är det en ren vinst för samhället att jag har många barn.
8c. Jorden är redan överbefolkad.
Ja. Men rätt ojämnt. Det hjälper inte Sverige att det finns ex antal miljoner människor på andra ställen. Och det jämnar ut sig, så lugn:) En del skaffar inga barn, andra många.
9. Hur fan orkar och hinner du?
:) Jag fattar den här frågan fullt ut. Allt är relativt, och man dömer efter sin egen situation. Har man ett barn så känner man att det är i princip omöjligt att älska en till… tills man sitter där med två, då inser man att kärleken inte ska delas på antalet barn, utan att den multipliceras med antalet. Och det bara fortsätter :)
Har man två barn så är det mkt jobb, och då tänker man sig det jobbet gånger massor, i mitt fall nio. Det ÄR inte jobbigare att ha fler barn, det är bara lite mer av allt. Lite mer tvätt, skor i hallen, tallrikar att diska, sängar att bädda. I de allra flesta fall har man ju inte nio lika gamla ungar, utan det är olika åldrar, och det innebär att alla är i olika faser. En del sköter sig helt själv, andra är så gott som självgående, medan någon behöver hjälp med det mesta. Nån kanske är extra pain in the ass ibland, men då är nån annan med största säkerhet sin bästa version av sig själv just då. Bara några års åldersskillnad innebär olika faser.
Helt ärligt nu – en stor familj är exakt som en liten familj. Bara lite mer av allt. Även skratt och kärlek:)
10. Varför vill man ha så många ungar?
Jag vet inte. Varför inte? Det går inte att svara på den här frågan. Hade det varit för att jag behövde arbetskraft hade det ju varit enkelt, eller för att spädbarnsdödligheten är så stor att man måste skaffa många för att iaf några ska leva till vuxen ålder..men så är det ju inte. Vissa hävdar att det är ett bekräftelsebehov.. tja kanske det?
Varför vill man ha ett barn? Eller två? Vad är skillnaden på två och nio, när det gäller känslan? Skillnaden på behovet av bekräftelse? Vem bestämmer vad som är ”lagom”? Vem bestämmer när det är ”för många”?
Jag har helt enkelt inte något bra svar på det, mer än kontringsfrågan till den som frågar: Varför har du det antal du har?
Svaret då är oftast: För att jag inte känner att jag orkar/klarar av fler.
Och det kanske är svaret då. Att Jag orkar och klarar av fler:)
Jag tycker det är roligt, och jag älskar mina ungar och vårt liv.
Helt enkelt så:)
Men fatta själva, nio fantastiska ungar! What´s not to like?
För mig känns de dessutom inte som ”många” utan det är ju normalt. Folk skrattar ofta när jag säger att jag ”bara” har med mig sju barn nånstans..;) medan jag då på riktigt tycker att jag har en liten skara:)
Jag har 4 barn( + 1 liten engel) och får varje dag kommentarar, oj stackars dig, herregud, är dom tvillingar/trillingar(mina 3 minsta är 2år 7 mnd, 16 mnd och 5 mnd) et helt fotbollslag! Min kusin frågade du har hört om preventivmedel?! Enda positiva jag har fått är från städaren i kôpcenter och livs butiken som sa Mashallah du har 4 barn, mycket bra???
Oj så ni väntar ert femte barn!! Säger folk till migjust nu. Kontrar med – ja visst är det härligt! Tycker snarare synd om de som inte har några barn alls i min ålder (36/37)
Har bara 8 st men har fått precis samma frågor som du. Min undran brukar vara istället varför har ni inte fler, det är ju underbart med många. När det gäller egentiden så har jag börjat ta ut den nu när alla har flyttat hemifrån. Det är oxå underbart. När jag varit med barnbarnen 1 dag o de åker hem så kan jag undra hur man orkade med 8 men då levde man i det. Kram
Hahaha sjuuuukt bra comeback på nr 6! Ser framför mig hur dessa ”virila hingstar” sjunker ihop när dom inser att du får ligga så mycket mer
☺️ känner igen mig i många av dessa o speciellt 1:an. Jag har 5 barn( med samma man ☺️) o skulle absolut vilja ha 5 till om det inte vore för bostaden och svårigheten att hitta nytt och större hem. Värkligen underbart med barn
Med ämnet många barn, vill jag bidra med: idag har vi i familjen haft 2 babyshowers- det nya nu
Det ör 2 systrar(min brors döttrar) som ska ha smått. En om 1 v o den andre i mitten av juni. Det är de 2 o 3 barnbarnsbarn av 4 i år, för min mamma…
Alltså- min mamma har 8 barn, varav 7 finns kvar i jordelivet❤️ Vi har 20 barn tillsammans, varav 1 är en ängel. De 19 har 17 barn varav 1 liten ängel till o så kommer det då 3 st till iår. Vi är en jättestor familj o vi älskar det, allihopa. Min lilla mor är 80 år i år❤️
Dessvärre tycker jag att det inte är så konstiga kommentarer. Om man läser din blogg så skiljer de sig inte märkbart.
Du är fantastisk Carola! Har läst din blogg i många år och gillar den skarpt! Nu vantar vi vårt fjärde barn och blir ju genast lite ”annorlunda” och frågor kommer in om men detta är väl den sista och oj kommer du fixa detta… mm och för mig känns inte 4 barn som mycket… Men som du skriver många ser inte längre än till sin egen näsa och allt utöver 2 barn är sååå konstigt. Och det är ju så synd om våra barn som inte får massa utlandsresor och det ena med det andra och hjälp vad farligt det är att ärva saker och få dela på prylar…:/ så tråkigt när folk har den inställningen!
Jag diggar verkligen dig och ser upp till ditt fina arbete med barnen! <3
Hej. Vi väntar vårt sjätte barn och redan vid nr fyra fick vi frågan ”Vill ni vara med i Familjen Annorlunda?”… Så jag har började svara ”-Ja, det är därför vi skaffar barn…” Då brukar de bli tysta!
Fast egentid är för mig det du så lyriskt beskrev din vinkväll. Jag har ju bara haft 3 men nog har jag uppskattat våra tjejkvällar o annat när jag varit ledig. Få gå ut, dricka ett glas vin, prata i fred med en eller flera kompisar.
Det betyder inte att jag på nåt sätt tycker mina barn varit särskilt besvärliga eller ni med många barn är det. Våra barn har varit med mycket när vi gjort saker annars. Min man har 8 syskon och jag ser ju fördelarna där. Ingen är det minsta konstig och inte var farmor o farfar det heller. Tvärtom har nog min svärmor hjälpt och stöttat mig så mkt att jag tack vare det har varit en bra mamma till mina.
Ja det är ju egentid så tillvida att man gör något utanför familjen. Jag menar mer att ha egna aktiviteter som MÅSTE prioriteras. Att det är överskattat. Alla har ju olika behov och tycker olika, men när egentiden stressar.. Då är det dags att fundera :)
Hej!
Tack för listan.
Kan du ge några exempel på frågor som du hellre skulle vilja att man ställde till dej?
Tack
Ola
Jag har absolut inget emot frågorna:) Bara det att de är väldigt förutsägbara och därför känns lite besvarade redan. Jag fattar att bara för att jag svarar tusen andra så är det nytt för den 1001:)
Man får fråga mig vad som helst:) Vill jag inte svara så gör jag inte det:)
Jag som också har många barn tycker att frågor som är frågade med nyfikenhet, vänlighet och respekt är roliga att få medan frågor med en underton av ” är du dum i huvudet som har valt så här” är trista och jobbiga. Vilka frågor som ställs har inte så stor betydelse så länge det finns respekt för andras val i livet.
Och frågan man konstant får när man inte har några barn – än – är
”Har du några barn?” ”Vill du inte ha barn?”
Det blir som en käftsmäll när man är ofrivilligt barnlös. Älskar din blogg Carola! Dig och dina underbara ungar! Det vet du =) Kram och kärlek!
Katie
Förstår det.❤️,jag hoppas du får dina barn ❤️
Jag har också råkat ut för oförskämda frågor så många gånger att jag har svårt att svara vänligt trots att jag skulle vilja vara vänlig mot alla. Det typiska är när jag är med min minsta på stan. Speciellt äldre män kommer fram och gullar och talar om landets framtid och tycker att det är så härligt med barn. Om en stund frågar de om det är första barnet och när jag svarar att det är åttonde så blir de utan undantag som förbytta. Då är det plötsligt förfärande med barn. De undrar om jag känner till preventivmedel. Och jo det gjorde jag ju redan i lågstadiet men om jag hade använt det så hade jag ju inte fått mina barn. Sen frågar de om jag är religiös. Och ja visst är jag det och säkert har det hjälpt mig att våga vara annorlunda men det betyder inte att mina barn skulle vara mindre älskade och efterlängtade. Jag har alltid velat ha fler och det vill jag fortfarande. Sen frågar de om vi har tv och där är svaret nej. Då blir de riktigt förfärade men även det är ett mycket medvetet val från vår sida och inget någon i familjen lider av. Tvärtom så upplever vi det som ett mycket bra beslut men det är som om det skulle vara helt sjukt att två myndiga människor tagit det beslutet så folk riktigt ryser. Sist när jag börjar bli lite avvisande och trött på att försvara mig så försöker de säga att jag ska ta hand om mig själv och tänka på min hälsa och då skulle jag bara kunna sucka högt för vem kan må bättre än när man vågat leva exakt det liv man vill. Att varje dag få vakna och veta att man har en man och åtta barn som man älskar mer än allt annat. Att få följa varje barn genom livet och att få skratta från hjärtat varje dag. Naturligtvis bjuder livet på motgångar också, det gör det för alla men det brukar inte vara barnen som tar den mesta energin. Självklart har alla barn sina jobbigare perioder men precis som du skriver så har inte alla det på en gång och när ett barn är mera krävande så får man istället mera energi av ett annat. Och så den sista frågan: kan man älska och hinna med så många? Och jo det är inget problem att älska många. Kärlek är inget som behöver delas i flera bitar ju fler man blir utan det är något som växer nytt för varje barn man får och för varje godhjärtad människa man träffar. Tiden däremot är det svårare med. Så länge jag har barn under skolåldern hemma och finns här för dem hela tiden så är det inga problem. De yngre som är hemma får mycket uppmärksamhet på förmiddagarna och de äldre älskar att jag finns här när de kommer från skolan. Det är oftast då de vill berätta en massa och det är också tryggt för dem att få komma till ett hem med mamma hemma. Men det kommer en dag då jag måste ut i arbetslivet och då kommer jag inte att kunna finnas till för mina barn på samma sätt men vi får hoppas att de den dagen får söka sällskap och trygghet hos varandra så länge jag är borta.
Så intressant att läsa alla kommentarer om många barn.
Listan kan göras lika lång med kommentarer jag/ vi får. Skillnaden är att vi har valt att ”bara” ha ett barn. Folk kan vara direkt ohyfsade i sina kommentarer om det.
Same same but different…
Ja jag har förstått att även det är upprörande för folk ;)
Jag frågar ALDRIG något annat än möjligen om folk har barn. Vill folk berätta så gör de det. Jag måste även säga att jag sällan tar illa upp, de flesta frågar av nyfikenhet. De plumpa frågorna är oftast ett försök att skämta lite för de blir så häpna och vill veta mera:)
Jag har inget emot att folk frågar, Irl är det nästan aldrig något otrevligt utan det kommer via nätet
God kväll! Man får inte vara annorlunda eller sticka ut på något sätt. Allt ska vara ”normalt”. Vad nu det är.
Att folk inte kan sluta tycka om andra?! Så länge folk sköter sig och ungarna tas hand om på ett bra sätt så kan väl folk få ha hur många de vill?! Jag har i likhet med många andra som kommenterat ett barn, tyvärr inte alls självvalt, folk är så snabba på att fråga om hur och varför, typ…?!
Är inte den vanligaste ändå att ni inte vill jobba och att ni omöjligen kan ge barnen den tiden var som man kan ge med färre barn. Även att det är ett rät ojämställt förhållande där en person drar in pengar och den andre gör allt hushållsarbete.
Jo men den förekommer uteslutande på nätet;) det är folk inte fräcka nog att fråga face to face;)
Här måste jag åxå i ärlighetens namn säga att den man jag var gift med, gjorde ett stort jobb i hushållet i alla år. Innan han ballade ur.. Han dammsög, putsade fönster, lagade mat, handlade, röjde och sånt där löpande. Noll koll på byta sängkläder och handdukar och vems kläder som var vems, men full koll på det dagliga.
Och jo.. Att man omöjligen kan ge alla tillräckligt med tid konstateras ofta på nätet… Alltid som just ett konstaterande.. Och även här dömer man efter sig själv ;)
De kanske inte hinner, men JAG har inga problem med det. Jag har nämligen ingen egentid, hehe utan prio barnen ;)
Det folk inte fattar är att det är ganska smärtfritt att jobba! Har man många barn o dessutom små, så vet man att vara hemma och föräldraLEDIG är mer arbete än att arbeta utanför hemmet.
Men det är en kort period av livet så jag skulle aldrig byta bort den! Har haft turen att kunna vara hemma ganska länge och det är fantastiskt!
Vi har 2 barn, en son som är 12 och en tjej som är 6 år och folk blir chockade när de får höra att det är samma pappa till de båda. Eller som jag fick höra; va?! Har du en son på 12 år och du är 34??
Du är bara för jäkla bra!!!! Du står för dina åsikter o val o är i mina ögon en mycket klok människa!! Är så less på föräldrar som står i fönstret när dom lämnat sina barn på förskolan o gör hjärtan men händerna o skriker ”mamma/pappa” älskar dig!! Men VARFÖR lämnar du mig då ca 50 timmar i veckan på förskolan??? Man har visst val hör i livet o du Carola gör bra val!
Du verkar ju själv göra det eftersom du är där och ser dessa ”hemska” föräldrar.
Så imponerad av dig! Sån jäkla förebild!
Asså vilka frågor…ibland undrar jag om folk på riktigt är korkade, nästan nedvärderande att ifrågasätta tex om man vet vad premetivmedel är och anta det är olika pappor. Folk har så otroligt många förutfattade meningar. Härligt att du har svar på tal till dom. Dom som inte vill ha barn kan också få så korkade/okänsliga frågor. Folk ska fasiken alltid lägga sig i och ha åsikter som nästan kan va kränkande. Jag jobbar på särskola, kan få så korkade frågor om mina elever från utomstående. Kanske beror på okunskap som dessa frågor om många barn men tänk om människor kunde sköta om sitt eget och sluta lägga sig i och tänka till innan dom öppnar munnen.
Ca ett år efter vi fått 1:a barnet började frågan komma när vi ska ha nästa… Yterligare 1 år senare och ca 2000 frågor senare svarade jag att vi ligger som F-n men det vill sig inte… Lägg sen till missfall på det… Det fick de flesta att bli tysta. Det är nog lika jobbigt med frågor och tjat oavsett om man har 0, 2, 4 eller fler barn… Alla vill veta och man måste liksom förklara och försvara sig och sina beslut… Tråkigt men många lägger näsan i blöt och vill veta… Som att set är en rättighet att få svar… Jag har aldrig förstått varför, det är ju upp till var och en.
Den där frågan ”varför vill man ha så många ungar” den går faktiskt inte att svara på. Det är helt enkelt en känsla som är svår att förklara. Jag har alltid tyckt att 6 barn verkar lagom, varken för många eller för få utan mittemellan. Men när jag säger det så tycker många att jag är knäpp och börjar undra varför. Ja varför inte tänker jag då. Varför ska man låta andras åsikter påverka? Var och en får väl göra som de själva vill. Finns alltid människor som måste lägga sig i andras liv men det är ju inget att bry sig om.
Egentid är på kvällen när barnen somnat och man kan andas ut att man höll dom vid liv en dag till
/hönsmamman
Hej!
Ja du känner igen en del av dessa kommentarer har själv sju barn med samma man. Det som stör mig är att folk oftast måste låta så negativa när dom får veta hur många barn man har. Som du säger alla är ju inte lika gammal samtidigt tycker det är helt underbart att ha alla åldrar äldsta 18 år yngsta 3 månader idag. Du har en super bra blogg ha det fint/maria
Hej!
Tänk att man aldrig får göra som man själv vill ,fick samma fråga som Anna Martin i många år ! T o m nu
när hon är 43 år ,undrar man varför fick ni bara en !!
Stå på dig Carola o strunta fullkomligt i dessa urbota dumma frågor o kommentarer !
Hejar alltid på dig,du starka fina mamma till fler !
Hej,
För mig och min man blev det ett barn . Så den jobbiga kommentaren jag fått sen hon föddes är: när kommer nästa då? Det känns som jag fått den frågan 1 miljon gånger
Det där måste vara jobbigt att höra, kan folk inte tänka sig för innan dom pratar?
Åh att vissa inte kan sköta sitt?!
Jag undviker att fråga folk det..
För antingen så har man valt att ha ett barn och inte fler, eller så kanske man kämpar och försöker bli gravida men det tar sig inte, med andra ord en väldigt känslig sak att fråga..
Jag har också ett barn, är nöjd med det.
Jag har haft turen att slippa frågor om när kommer nästa då jag varit singel många år, och nu när jag har sambo så tror jag inte jag kommer få den frågan då dottern är 13 år.. :-)
Samma här, att man har ett barn tycks reta upp människor rejält! Vet inte hur många gånger man fått försvara sig för att man har ett barn. Fick även i ett sammanhang pikat mot mig, ”Somliga av oss kanske inte kan få fler barn”… Andra kommentarer, stackars ditt barn som är utan syskon. Jag känner ett barn som var ensambarn och hen blev en riktig egoist, listan kan bli lång. Egentligen borde man kanske blogga om den saken. Jag stör mig så fullkomligt på alla som tror att alla egon är ensambarn. Jag vet många ensambarn som är otroligt vänliga och kärleksfulla och ger allt till andra människor, jag tror inte att man blir egoist för att man inte har syskon eller har syskon.
helt underbara svar på så många korkade frågor, vissa av de i alla fall, andra förstår jag för man blir funderas,/nyfiken. Alla är vi olika helt enkelt. Jag tror mycket på svaret ”för att jag orkade helt enkelt” när det kommer till Varför man skaffar så många. Jag hade gärna velat ha en stor familj om jag hade orkat, men två tog död på mig, 16 månaders skillnad på två vildingar och energiska ungar, det gjorde allt. Och att min kropp försvann, där försvann en del av min personlighet också, en del av mitt jag. Men det hade vart mysigt att ha så många, en stor familj, mycket kärlek, mycket skratt och en härlig framtid. :D
Heja Dig Carola!! :))
<3
Känner igen det mesta där och jag har 6 barn.
Och jag har som du varit hemma med våra barn. Och 5 av mina har adhd och AST diagnoser så finns inte en suck att jag skulle hinna/orka med att jobba för tillfället.
En annan sak jag alltid får höra är :
Men herregud hur ska du klara dig när du blir pensionär. Du får ju ingen pension.
Nä just ja! Den glömde jag.. Och visst pensionen blir kass… Å andra sidan verkar det ju bli sämre med allt;)
Jag vet inte, kanske skitdumt att strutsa för det men den dagen den sorgen. Jag tänker att jag kanske vinner på Keno eller dör.. Vem vet
Eller så kanske du fortsätter jobba länge! Till exempel skriver böcker om ditt liv?!? Och lever bättre ekonomiskt än dom som valt att jobba hårt mellan tjugo och sextiofem. Det skulle kunna bli så.
Tänker så jag med :)
Eller åker som aupair till USA, mormorsaupair :)
Hej Carola känner igen de flesta kommentarer fast jag ”bara” har fyra barn