Idag kom de, med en stor lastbil och gick loss nere i tvätteriet. Jag som verkligen v e r k l i g e n tyckte att jag plockat bort nästan allt, och det på allvar, jag har en bakgrund med att tycka att det är bara ”lite kvar” när jag packat ihop ett hörn, men nu var det väldigt tomt, fattade plötsligt exakt hur mkt som skulle bort.
Allt. Alltså ALLT. Holy smoke. Det är bortplockat in på väggar och golv. I pannrummet så låg det massa skit i taket, allt sånt trodde jag kunde ligga kvar, men nope. Jag ska inte alls sticka under stol med att det mesta av det som de plockade bort idag lika gärna kunde körts raka vägen till tippen, för det är mycket jox som förra ägarna lät stå kvar och så jox som vi tryckt in där det ändå var pryttlar. Jag vill inte alls ha tillbaka det..men har väl ingen talan;) Dessutom skulle allt loggföras, varenda liten skitsak skrivas ner, i långa listor. Fy farao vilket jobb! Jag försökte med att de bara kunde plösa ner i kartonger, eftersom det var mest jox, men det är för försäkringar osv. så det var tvunget. Jag kände att jag borde ha dragit ihop alla sopor och åkt till tippen, men jag har inte haft vare sig Tid, kartonger/sopsäckar eller släpkärra. Men, nu är det tomt. Skåp är bortskruvade, klädförvaringar nermonterade, saker i kartonger, tex överkast, kuddar, plastgran, rullgardiner osv….Hela lastbilen blev knökfull.
Och jag tyckte på allvar att det var tomt redan när de kom, minus möbler då. Och i och för sig, tre byråar tar ju lite plats, plus diverse andra skåp och lådor. Nä jag fasar för att få tillbaka det, och försöka få nån ordning i det, för jag tänker absolut vägra att de sätter tillbaka det…hellre fyller jag upp garaget till taket;)
Nåväl, det tog några timmar, de jobbade och jag försökte hålla mig undan. Jag grejade på här uppe i stället, för det blir ju så att när det blir kris och kaos på ett ställe så blir övriga huset en krigszon ,och nu är det ju en miljard saker jag behöver som måste ha nya platser dessutom.
Doris moffade på mellan varven för att sen tvärslockna i Patricias knä när hon och Jamie såg på Monsters inc.
I morgon kommer de tillbaka, det ska försöka installeras en tvättmaskin här uppe, vart nu det ska få plats, och så ska det ev plockas bort en duschkabin och en tvättbänk, som liksom sitter fastmonterade. Spännande. Och sen är det rivning, låter allvarligt, och lite bakvänt att riva huset underifrån;) men jag tror jag fattar. Och sen då? Fläktar antar jag?
Jag tänker fly huset en stund för så ytliga saker som fixa ögonfransarna:)
Till Linda på Beauty By Celeste som alltid fixar de så fint, och jag ser fram emot en stunds skvaller och tjöt, och på att resa på mig och kolla spegeln och se ut som en million dollar bucks:)
Det är alltid så himla trevligt, och jag ser alltid fram emot våra träffar!
Mamma och pappa kommer och passar Doris och Jamie, och kanske får de bestämma var skåpet ska stå, alltså svara på tusen frågor från byggarna, men de vet ju lika bra som jag så det går nog fint om så är.
Idag har syrran och jag tränat! Det var allt för länge sen nu, och det var med skräckblandad förtjusning som vi snörde på dojor och fyllde på vattenflaskorna. Efter att Olle (ledaren) visat hur varvet skulle se ut, så var jag svettig, och efter uppvärmningen var jag trött. Men det gick bra. Jag orkade, kände mig hyfsat stark och konstaterade med illa dold förtjusning att de två småspolingarna i 25 årsålder eller så, som vi var tillsammans med, tog mindre än mig i marklyft:) Anledningen till det kan ju vara många, men jag väljer att se det som att jag var starkast;) Vi behöver heller inta prata om allt de var starkare i än mig;) Nej, men skämt åsido, det gick bra och det kändes bra, det var flåsigt och svettigt och jobbigt såklart med det var KUL!
Jag undrar om fika och godisätande bygger bra bålmuskulatur;)? För jag kände mig stabil och stadig i plankorna och överlag i de övningar där magen är med, typ alla:) Nej så är det såklart inte, och inte heller att ”vila sig i form” men det gick överraskande bra, och det behövde jag. Nu är vi igång! Terminen har börjat och så fort vi har fått in lite rutin på träningen, eller mer att vi har koll på när och vilka pass vi vill köra, så blir det fokus kost. Vi funderar på att köra cirkelfys, såklart! det är roligast, och så nån form av kondition plus ev yoga. Jag är så sjukt stel och osmidig så det behövs nog, men de passen har legat på tider som inte riktigt funkat.
I morgon är det cf igen, få se hur mkt träningsvärk man har;)
Nästa vecka åker jag till skolan för första träffen, i den ena kursen – Kost och Hälsocoach. Jag ser fram emot det massor, även om det hade varit ännu roligare om de härliga kursarna var med även här, men jag hoppas på nya roliga bekantskaper. Nu kommer jag åka bil, så det blir inga sköna softa tågresor, det är synd jag har upptäckt att jag gillar att åka tåg, men det är ju skönt att ha bara en dryg timmes resväg istf sex. Jag måste skaffa lite kurslitteratur, en del hade jag redan, böcker vi anmodades att köpa förra kursen och sen inte använde, så det var ju bra att jag inte sålde vidare dem.
Sen dröjer det några veckor tills nästa kurs första träff – i journalistik, och det ska bli lika kul det. Jag har alltid velat bli journalist, men inte en sån som trycker upp mikrofonen i nyllet på nån som precis vunnit Vasaloppet och håller på att kräkas, och/eller har snor i hela ansiktet för att fråga ” Hur känns det?”
Utan mer en skrivande journalist, som kan sitta och resercha på kontoret och jobba med en artikel i några dagar/veckor, eller skriva krönikor osv. Jag tror att det kommer bli kanon, och det ska bli kul och spännande att lära sig:) Just for fun, alltså medan Hälsocoach är på allvar:)
Jag vet att många tror att det är ett kasst yrkesval, och att det skulle vara svårt att få jobb. Jag vet ju såklart inte, men med tanke på att hälsan mer och mer hamnar i fokus, att wellness och träning, intresset för kost och kropp ökar lavinartat och att fler och fler arbetsgivare inser vikten av att förebygga i stället för att ha massa sjukskrivningar…det känns ju som att möjligheterna är enorma:)
Jag vet att Uppsala kommun har Hälsocoacher anställda, på kommunnivå, som då har hand om statistik och utveckling av tex cykelvägar för att främja hälsotänket, jag vet att de finns på vårdcentraler, på många arbetsplatser, och såklart som egna företagare. Hur jag tänker mig det hela har jag inte riktigt utkristalliserat än, men jag tror väl på nån form av eget företagande, så kan man jobba mot kommunen eller landstinget, eller privat. Tänk att få vara med att få in folk på en hälsosammare livsstil, fatta vilken arbetsglädje:)
Jag tror på det här:)
Nä, nu ska jag hoppa i säng:)
Natti natti :)
Varför är du så in i norden envis och halsstarrig och inte lyssnar på de råd och erfarenheter du får? Folk försöker förmodligen hjälpa dig och dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Inte irritera och ställa till förtret. Men du negligerar råd och sticker huvudet i sanden och bara kör ditt race. Du har inte varit ute i arbetslivet på många år och har ingen koll på hur gången är där.
Nä jag vet. Men för den sakens skull är jag ju inte helt bakom flötet..;) Jag har vänner som jobbar och hyfsad allmänkoll:) jag har pratat med studievägledare som väl har aningens koll de med ;)
Jag är barnsköterska -det duger inte åt vissa av er. Jag är barnskötare-samma där. Jag utbildar mig till Administratör – folk är neggo. Jag väljer att satsa på kost och hälsa -eh det duger inte heller, inte heller journalistik;)
Jag har nu/ kommer att ha, trådar åt alla håll och kanter inom yrkesliv men inget är bra ändå. Säg då-vad vill ni att jag ska göra? Lägga mig ner och dö? Ta ett jobb jag inte skulle orka med av olika anledningar? Eller får jag försöka göra det jag tror på?
Jag får ju mest neggo av er gällande yrkesvalet, och eftersom ni knappast vet mer än jag om hur det ser ut framåt, speciellt inte vad jag har för långtgående planer så känns det bara otroligt nedtryckande med era trista profetior. Jag kommer få jobb på någon av mina utbildningar, det är jag helt säker på och allra mest troligt så kommer det bli så jäkla bra:)
Skulle du själv bli glad över massa negativa ord? Nä, fram med uppåt puffarna :)
Vet ni, jag tror att Carola kan få jobb inom skrivandet faktiskt, typ krönikör eller ngt sådant. Och skriva om hälsa, familj, barn m.m. För utan utbildning så skriver hon vädigt bra och har till skillnad emot många andra bloggare en otrolig förmåga att uttrycka sig så det kan bli bra i slutänden
Jag skulle kunna tipsa om att gå undersköterskeutbildning (3 terminer). Oftast finns livsstilsmottagningar på hälsocentralerna där din inriktning skulle passa in. Säkert lättare att få en tjänst där än på ett företag.
Din utbildning låter spännande, hoppas att den leder dit du vill. Jag har själv aldrig hört talas om företag som har hälsocoacher anställda, mig veterligen är det väl bara Gekås här runt omkring som har den lyxen. Ska du göra någon praktik på din utbildning, det brukar ju vara ett sätt att få in en fot i arbetsvärlden. Var skulle du i så fall kunna tänka dig att göra praktik? Jag hoppas innerligt att det leder till ett jobb för din del, antar att det är direkt nödvändigt för er som familj att det börjar komma in lite pengar snart. Kramar och stort lycka till.
Arbetsmarknaden för journalister är tyvärr dyster. Redaktionerna drar ner enormt. Och det finns inga journalister idag som har flera dagar på sig att skriva artiklar :). Eftersom det är så hög konkurrens om journalisttjänsterna behöver du nog en examen, alltså tre år på journalistprogrammet.
Fast jag vill ju inte bli journalist journalist:) jag vill mer åt kunskapen för att kunna använda den i mitt andra skrivande :)
Oj vad alla ska vara neg när det kommer till utbildning o jobb…tråkigt! (Inte direkt det man vill höra när man är glad o förväntansfull över att kurserna snart börjar….)
Jag känner massor med folk som läst journalistik på just folkhögskola och har jobb inom radio, tv och en del skrivande med…
Har även vänner o bekanta som utbildat sig inom hälsa som har jobb, så det beror nog på många faktorer som tex vart i landet man bor och vad man kan tänka sig att göra med sin utbildning (härmed inte sagt att de som inte har jobb inom sitt område har gjort något fel, det är absolut inte så jag menar!) Såklart ska man även ha en gnutta tur när det gäller arbete o med all skit som har varit måste det ju vara Carolas tur att ha lite tur snart :)
Man k a n naturligtvis har tur om man utbildar sig till ett yrke där det är svårt att få jobb när man är till åren och inte har någon yrkeserfarenhet. Men man får kanske vara beredd på vissa uppoffringar t ex flytta på, jobba deltid eller frilansa. Frågan är väl om din syster är i den positionen där hon har råd att chansa. Konsekvenserna kan bli rätt stora då hon är till hälften försörjningsskyldig för nio barn. Men var och en tar ansvar för sig
Exakt! Och ge er nu med era jäkla domedags profetior! Jag känner inte att jag blir ett enda dugg lycklig över att höra att jag är gammal, korkad och en idiot som törs tro att jag kan bli nåt.. Skulle ni? Varför denna envishet i att säga att jag kommer mest troligt misslyckas? Ingen av er vet hur det kommer bli, inte heller jag, men jag tror på mig själv:)
Jag står dessutom med fötterna stenhårt i backen och är inte direkt dåraktig ;)
Det kommer bli bra det här. Och om inte så tar vi det då;)
Jag bjuder då på : vad var det vi sa;) -snacket ;)
Tills dess – silence! I kill you:)
”Achmed the dead terrorist ”
Skriva är ju kul. Men inte ens journalister som är utbildade på universitetet får jobb idag. Så just Den biten får du nog se som en hobby.
Det är ju det jag försöker få fram på mitt kanske aningens svamliga vis ;)
Vi fick vattenskador i källaren i februari (avloppsvatten, urk). Vi fick bestämma vad vi ville slänga och spara, de körde bort allt. Men det är skiljer sig säkert mellan olika försäkringsbolag. Sen rev de allt som var fuktskadat, halva väggar och alla golv. Efter det började det värsta, torkfläktar som gick dygnet runt i två månader. Jag höll allvarligt på att bli tokig på att aldrig få helt tyst. Nu har det gått drygt sex månader och allt är återställt. Bara vi som ska plocka upp allt ur kartongerna och bestämma om vi verkligen ska ha kvar grejerna. Källare har ju en tendens att fyllas med lite allt möjligt ”bra att ha” saker. Vill inte vara alltför negativ, men min erfarenhet var att det tog mycket längre tid än vi kunde tro få början. Men det blir ju väldigt fint när allt är klart! Lycka till med studierna!
Ja, jag fasar lite för fläktar, har väldigt svårt för sådana ljud… Men kanske öronproppar ;)? Jag vet faktiskt inte alls hur det här ska gå till, men hoppas det blir bra i slutänden !!
Håller med flera andra! Det är en usel arbetsmarknad för dessa hälsoutvecklare, folkhälsovetare mm. Jag läste folkhälsovetenskapliga programmet på högskola. Det lät så bra med jobb, alla företag och kommuner behövde folkhälsovetare sades det. Så är det inte, det är som någon annan skrev, man anställer inte någon som kan förebygga ohälsa, tyvärr.. Ingen har råd med det. Känner många som gått samma utbildning som mig och det är ytterst få som jobbar med folkhälsa och hälsoutveckling. Tanken är god men tyvärr är denna typ av utbildning inget att satsa på.
Hej Carola! Förstår att du har mycket att stå i med allt. Du gör ett superbra jobb med allt du företar dig! Du vet säkert om det men jag vill bara tala om att Bon Jovi har släppt sitt nya album! Som alltid jättebra! Kramar från Monica på västkusten. Ha en trevlig torsdag!
What????!!! Hade ingen aning!! Tack!!
Örebro universitetet har en utbildning som heter Hälsoutvecklare, vilket innebär ungefär det du beskriver. Jag har en vän som läst den utbildningen för 10 år sedan nu. Hon är superduktig och ambitiös på alla sätt och vis, men arbetsmarknaden är usel. De var typ 30 st som tog examen och ungefär 1 fick jobb, och så har det fortsatt :/ Högskolorna pumpar ut fler och fler medans arbetstillfällena är otroligt få. En hälsocoach är det sista man anställer när det går bra, och det första man gör sig av med när det går mindre bra. Därmed inte sagt att det inte är viktigt yrke, men det är tyvärr inget arbetsgivarna har råd att prioritera. Jag tror på att skaffa sig en mer ”klassisk” utbildning: medicinsk sekreterare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast osv, och sen välja att söka jobb som går mot träning/hälsa eller ha det som intresse, kanske driva frågorna på arbetsplatsen och successivt kanske jobba mer med den biten när arbetsgivaren förstår att det behövs. Men jag tror det är vanskligt att ha hälsobiten som ”huvudämne”. Det är mitt tips, nu när du än så länge verkar stå i startgroparna och ha alla dörrar öppna. Man ska ju (tyvärr) försörja sig på det man utbildar sig till, när allt kommer omkring. Kram!
Och jag har hört precis tvärtom :). Av de kullar de tidigare skickat ut från Hola, så jobbar många med hälsa, på olika sätt. Jag är fullt medveten om typ allt på arbetsmarknaden och även det faktum att jag är gammal som gatan och utan nån större arbetslivserfarenhet men jag tänker mig ändå att det här blir bra. Iom att det är så brett med hälsa och faktiskt blir viktigare och viktigare så tror jag, och många många andra på det. Men givetvis kan jag ha fel, och då får jag luta mig mot de andra utbildningarna – barnsköterska, barnskötare, öppenvårdsbiträde, administratör och journalistik, samt de skrivarkurser jag gått:)
Kanske går åt skogen det med, vad vet man.. Men jag tror på mig själv även om ingen annan gör det ;)
Håller med! Företagssköterska eller distriktssköterska tror jag starkt på.
Urk.. Jag vill inte läsa till syrra.. Jag skulle aldrig lita på nig själv när det gällde att räkna på läkemedel..! Finns en anledning till att jag inte blev syrra direkt :)
Men jobb finns det ju:)
Ska de riva UEkaklet på väggarna också? Då måste du ju rädda solen, tuppen, fisken….
Ja!! Jag vet inte men de måste räddas !!