Familjen Annorlunda

Hej!

I går var det då dags för Thåström, på Svandammshallarna i Uppsala. Vi bokade biljetter i typ november och det kändes som en evighet till mars, vilket det iofs var åxå, men jag vet inte om det är för att jag är så gaggig eller om det verkligen är så att jorden snurrar snabbare så tiden rusar på?;) Oavsett vad så kändes det som tiden gått fort.

Och jag tjatar lite….men den här årstiden är verkligen min favorit, när det bara går mot ljusare och varmare tider, bakslagen blir liksom bara bekräftelser på att det verkligen är vår på gång:)

Jag vaknade alldeles för tidigt för att vara nöjd, strax efter åtta joddlade Jamie ute i vardagsrummet, och han och Jordan höll på att ta på boxningshandskar och mitsar för att sparra lite på morgon kvisten…Gahhh, men vad är det för fel på att sova???  Jag slog på TVn och sen kröp jag ner igen, och när jag hörde att Novalie kom upp så somnade jag om:) Najs.

Ungarna var ute mest hela dagen, de byggde koja i skogen intill och sen ville de ha med sig fika dit, så det fick de. Vi bor i skogen, husen mitt emot oss har skogen som närmsta granne på baksidan, och det är härligt. Ungarna gillar att vara där och leka, och det är ju toppen, förutom när de går lite vilse ibland :) Det är en stor jäkla skog nämligen, och har man maximal otur så kan man traska i flera mil, men då ska man lyckas väldigt ”bra”. De har bra koll, och hittills har jag bara behövt leta en gång..;) men det var många år sen.

Jag lallade runt här hemma alldeles ensam. Och visste inte vad jag skulle ta mig för. Tyst. Jättetyst. För tyst. Jag är hemma ensam ibland, men sällan, och då ligger ofta nån tonåring eller sjukling och sover, eller så ser jag övriga genom fönstret eller så. Äh, jag gillar att de är runt omkring mig, det skäms jag inte för:)

Jag fixade mig lite sådär, ägnade lång tid åt att locka håret med lockpinnen, och kunde lite senare på kvällen återigen konstatera att lockar är inte för mig, de raknar, oavsett hur mkt hårspray jag har i.

Men man måste ju testa;) Hur får man lockarna att hålla, och för den delen, det samma gäller för mina ögonfransar, de vägrar böja sig utan är alltid spikraka och fula, så det kanske är mina gener ;)

Syrran och jag hade bestämt att vi skulle mötas på stan vid 18, så jag tog bussen ner tjugo i. Lånade Novalies busskort, och råkade missa att ändra det förinställda UNGDOM så jag var under 20 igår;) Haha, det var väl vad jag var sist jag såg Thåström så det passade rätt bra:) Jag talade snällt om det för busschauffören åxå, så jag är ärlig.

Han bara skrattade och så var det inget mer med det. Tacksamt att jag råkade åka med en trevlig busschaffis igår då, på väg hem var det en mindre charmig kille…men då gjorde jag rätt.

Mötte upp syrran, och vi gick till Stationen och åt en varm macka, som jag inte kan stava till på franska men typ Crouqe Monsieur. Och en öl:)

Efter att vi ätit upp och suttit och surrat så traskade vi iväg till Svandammshallarna, så vi var där runt 19.15, det började 20.00. Vi blev hejdade på vägen av en herre som frågade efter vägen dit så vi tog följe och snackade, och blev extremt nyfikna när han sen gick in på VIP ingången….who was he?

Lämnade av våra jackor, och jag lämnade in koftan med, tack och lov, för det är sjukt varmt där inne sen. En öl till, och så passade vi på att gå på toa innan det sen började några minuter efter utsatt tid.

Inte som första eller andra gången jag såg honom, när det var något strul med något, kan ha varit ett kravallstaket som fattades, så de( imperiet) var FYRA timmar sena.. Nu är han ju ensam, och i tid:)

Jag vet att det är väldigt många som absolut inte fattar grejen med Thåström, eller de band han spelat i, men om man gör det, så vet man att han kan vara helt magisk.

Och det var han verkligen. Så magisk. Hans röst är bara fantastisk, och kommer fram så bra i de här låtarna han gjort på senare år.

Vi stod hyfsat nära hela tiden, men bakom långskånkar. Först tog jag rygg på en kille som var lite kortare än mig, men väldigt bredaxlad, det var bra, förutom när han flyttade sig lite, men det kan man leva med. Så gick han iväg, och det ramlade in tre långa, svettluktande snubbar i synfältet, och där stod vi sen en stund innan syrran kuppade och gled in i mellan dem och jag efter. Sista tredjedelen stod vi riktigt bra till, och inser när man kommer så nära att fast Thåström är snart 60 år, han är väl 58, så är han fortfarande fantastiskt stilig ♥

Ja, jäklar så bra det var helt enkelt! Allra, allra bäst gillar ju jag när han kör de där låtarna som jag skulle kunna bli väckt mitt i natten och ändå sjunga med i, och det gällde nog många, för när Österns röda ros-introt startade visste jublet inga gränser, och när han sen överraskade med Kriget med mig själv, (från 1984 tror jag!) så var det så taket lyfte:)  Fantastiskt.

Enda anledningen att det var ok att det tog slut var för att jag hade ont i fötterna, annars hade jag gärna stått kvar där än.

Fantatsiskt, som sagt ♥

Fast de hade väldigt stora garderober så blev det ändå en propp av folk, och fast vi var nere där på andra släppet av folk så kan man konstatera att vi måste vara sämst på att tränga oss, för vi var typ bland de sista ut;)

På onda fötter, klackdojor….? så traskade vi tillbaka till Stationen och satt där och snackade och drack öl till ett, när våra bussar gick hem. Då hade dj:n spelat Du ska va president, Imperiets goding, så det kändes som att det var ett bra avslut.

Patricia väntade uppe:) och stod i dörren och luktade på mig när jag kom;)

Haha, närrå, men hon var uppe och vi snackade en stund innan det blev hopp i säng.

 

I morse var det segt, men eftersom det skulle komma en fotograf och fota inför Aftonbladets reportage så var det ju bara till att kliva upp. Jag hade borstat ut de fjuttiga lockar som var kvar på natten, men det halvkilo hårspray och saltvattenspray som jag hade i gick inte riktigt att borsta bort, så håret var som härligt sockervadd. Ett måste att duscha och tvätta håret alltså. Jag ogillar starkt att blåsa håret torrt, det gör jag i princip aldrig, tycker det blir konstigt då, så därför behövde jag ju lite tid så det kunde självtorka, men då hinner man ju städa.

Rättare sagt, se till så ungarna städar;)

Jag sjåade på dem, och på 40 minuter var vardagsrum, kök, hall och trappa hur fina som helst! De kan om de vill de små rackarungarna, och de är väldigt nöjda när de är klara.

Fotografen kom, och det var en gammal bekanting, han har varit här och fotat oss förr:)

Sånt är alltid kul. Han är väldigt duktig åxå, och kameran smattrade medan ungarna pysslade och boxades (!) och grejade på.

 

När han packat ihop sin fräna kamera, så packade vi ihop oss för att åka till syrran på kalas:)

Vi skulle ha en pall med oss, för det saknades en, och den där jäkla pallen glömde vi först så jag fick springa tillbaka in efter den, sen glömde vi den i bilen när vi kom fram, och tror ni inte att vi glömde den hos syrran när vi åkte hem;)

Mamma och pappa var redan där, och Janelle och Simon kom precis före oss, och syrran fixade det sista, med lite hjälp av mig som gjorde som jag blev beordrad.

Hon hade inte bakat en tårta, men dekorationen från TGR är ju helt ljuvlig:

Hon Hade bakat fantastiskt goda cupcakes med nån amarullafrosting, och en variant med marshmallows-fluff, ingefärsrutor och chokladbollar, och köpt franska våfflor och bullar:) Det sistnämnda är ju min slags bakning;) ( köpa)

 

Åttatusen kalorier senare diskade jag, och övriga plockade av. Ungarna var ute på lekparkerna i närheten och lekte, och kom bara in för att fika. Lovelia åt en bit för mycket av tårtan och blev sådär extremt proppmätt att tårarna rann för hon mådde så illa, men en stund på mosters säng med mobilen fick det att bli bättre, och hon gick ut till de andra igen. Janelle och Simon gick lite före oss, och när jag stod och plockade i ordning i hallen ringde Janelle:

– Jamie har trampat i bajs, ta med dig en platspåse han luktar (skit)illa!

Och här är det på sin plats att förbanna alla hundägare som inte plockar upp efter sina jyckar. Fy fan vad slappt av er!

Jamie hade hela stövlarna full av bajs, och det var bara till att ställa en fot i taget i plastpåsen och dra av stöveln, för att sen, faktiskt! knyta ihop påsen och kasta ett par hyfsat ok stövlar. Hundskit luktar nåt så vedervärdigt att jag inte kan förmå mig att stå och skrubba det. Urk. Så nu hoppas jag innerligt att det inte blir nån mer vinter!

Och, att den hundägaren som inte plockade upp sin hunds bajs, halkar i det och sabbar sin dyra outfit varje dag i en månad. Jäkla fasoner. Speciellt som det var på eller i närheten av en lekplats. Morr!

Hans byxor var lite smutsiga de med, men bara nån liten fläck så de drog jag av och kastade inte, enklare att tvätta dem än stövlar ( går inte i maskinen) och sen bar jag Jamie i bara kalsonger och jacka till bilen.

Han somnade i bilen, och jag stannade på Ica och köpte mjölk, fil och bröd till i morgon innan vi for sista biten hem, där jag först trodde att all min julbelysning slocknat, men sen lokaliserade en fallen stjärna, i en något annan höjd än den först placerades:

Det har stormat rätt så bra idag;)den brukar hänga uppe vid taket.

Den hänger kvar där, så får jag leta reda på McGyver redskapet vi använde för att få upp belysningen, och så ta ner den. Det är ju dags för länge sen, men eftersom vi har så dåligt med belysning på huset så får den hänga kvar.

 

Jamie åkte i badet, och Jordan och Lovelia gjorde honom sällskap, sen fick de naglarna klippta på både fingrar och tår. Jamie har äntligen fattat att om han böjer bak huvudet så får han inget vatten i ögonen när jag tvättar håret, så de stora striderna är för tillfälligt över, tills det kommer något nytt att vara livrädd för;)

Sen sprang han runt naken innan han till sist fick på sig kalsonger, och vi satte oss för att titta på Så ska det låta.

Jag såg på Instagram att Mirkas Älva ropade på Jamie ( en liten film) så jag visade Jamie den, och han blev så glad. Redan i går kväll hade Peter lagt upp en liten filmsnutt där Älva sa att hon saknade Jamie, och den hade han fått se precis innan, så nu ville han ”prata med Älla” ♥

Den lilla snutten ligger på instagram, jag kan inte lägga in den här, så vill ni se får ni leta reda på mig där:)

(carolawetterholm)

Det är alldeles för länge sen de träffades nu, sen långt innan jul. Vi skulle till dem på Älvas treårskalas helgen innan jul, men då började ju Jordan att kräkas, och sen hade vi ju den skiten på besök länge här, och sen vattkoppor, och så har Norrströms haft baciller och virus åxå. Det är inte ok nånstans, men snart får vi ihop det :)

 

Nu sitter jag och slöglor på Andra chansen, fast jag vet hur det gått för det har jag ju fått rapporter om, och jag är ju inte ens intresserad;) så det är väl dags att knoppa.

Vi hörs i morgon.

 

Natti natti :)