Åhh vilken dag vi haft! :)
Nu har jag landat i soffan hemma, efter att ha röjt och grejat efter middagen, och nu är den här..den andra andningen, som gör att jag kommer vara piggelin flera timmar till:) På tåget hem hade jag kunnat somna, men nu..nope.
Okey, vill ni höra om min och de tre minstas dag idag på Underbara barn Mässan?
Som jag sa, så var det upp i ottan, och sist jag gick upp så tidigt var väl förra året, till 2013 års Underbarabarn:) Jag har så svårt för att känna att morgnar är min grej, men det är inga problem att kliva upp om jag ”måste”. Igår tvingade jag dessutom mig själv i säng efter Vikings, alltså kl 22…fast det blev närmare 23 innan jag preppat allt jag ville ha klart så jag bara kunde rulla ur sängen och åka i morse. Jag kollade och lade fram kläder till oss alla, och bredde mackor som frukost, även fast vi skulle få frukost sen, och så lite vattenflaskor, blöjor osv. Alltså sov jag en fem, sex timmar, och det räcker väl, fast jag gillar 7-8 bättre:)
Jag hade kollat med Novalie, Trixie och Robban om det var ok att jag åkte, för det innebar ju att de var tvungna att ta sig upp och iväg till skolan själva (Corrinda sov borta) och det var det. De är helt självgående på morgnarna, har alltid varit, i alla år. Man sitter intill dem och tittar på när de fixar frukost, äter, borstar tänder och hår och går iväg, och behövs inte alls:)
Jag har tyckt att det varit kyligt de sista morgnarna när jag släppt ut katterna vid 7-tiden, men idag var det +12 grader ju, och räckte utmärkt med en tunn kofta och skinnjacka.
Fixade mig själv, aka försöka se ut lite mindre som ett spöke;) och sen väckte jag småtrollen, först Lovelia och Jordan och sist Jamie. På med kläder och varsin välling senare var de färdiga, och syrran, min fantastiska syster ♥, kom och hämtade upp oss för att skjutsa till centralen så jag skulle slippa krångla med parkering. Klockan 06.00…!
Alla borde ha en sån syster. Även hon ;)
Jag hade ordnat med biljetter kvällen innan, och funderar på om det blir dyrare på nåt vis att köpa så, än att ploppa ur en biljett på stationen? Jaja, vi kom på tåget, och fast jag visste att vi var rätt, så är det alltid nervöst, för tänk om….Vaddå liksom? Tänk om man hamnar i Malmö eller vad? Trolighet på det?
Vi hamnade rätt:) Men som jag sa förut idag så hade Jamie det jobbigt vid varenda uppehåll tåget gjorde, han ville kliva av. Han hade åkt klart i Knivsta, och det är första stoppet efter Uppsala;) Alla medresenärer såg ju mer sovande än vakna ut och jag kände det som att vi störde friden lite där, fast vid en närmare titt har 98% lurar i öronen.
Strax efter sju ringde jag hem för att kolla så de var vakna och det var de, inga problem där. Skönt.
Jag hade ingen aning om var stationen i Älvsjö låg i förhållande till mässan, men det var ju ett stenkast bara, och en kort promenad senare sprang jag rakt i famnen på Loppi-tjejerna ♥ och en av de senaste Loppi-toppbloggarna: Bullermamman, supergo tjej:) som nog hade samma inställning till tidiga morgnar som mig;) För övrigt var det bara till att dra igen klagomuren, jag var inte ens i närheten av att ha klivit upp tidigt när man jämförde med andra…
Kanske Drömmen om elva barn s avfärd en dryg timme innan jag klev upp…eller Tjejmorsan eller Anna som nog varit uppe tidigare än mig;) och det samma gällde väl egentligen alla, för vi skulle vara där på Bloggfrukost 08.00 PRICK; inget larv här inte :)
Och sisådär 20, kvart i klev vi in på området, löste ut våra VIP-pass och sen fick vi frukost och lite information om tankarna med Barnmässan.Sen rev de en vägg för vår skull:) och släppte in oss sådär lagom VIP-igt en halvtimme innan övriga besökare, så vi kunde snabbscanna:)
Bilden från Underbara barns Facebook
Lovelia och Jordan hade full koll på vad de kunde hitta på, och hade inte alls nån lust att haka på mig runt, men gick med på det, och två steg in på mässan så hade jag tio ballonger i vagnen…många utställare hade ballonger med sin logga på, och barnen norpade ju en i var och efter några montrar såg jag knappt vägen framåt..;)Jag hade inte alls nån lust att gå runt med de där ballongerna, så de fick hålla en eller två, och lämna tillbaka övriga.
Lamaze hade fina grejor:
Och Radioapan är en klar favorit, där satt de flera gånger och lyssnade och spelade:
Jag lämnade dem lite här och var mellan varven för annars hade jag fått stå och titta på när de lekte hela dagen, och det funkar ju alldeles utmärkt. Man går en bit, kollar, shoppar, vänder tillbaka,går en annan väg, kollar, shoppar, vänder tillbaka:)
Jamie älskade en av tjejerna vid cirkustältet, och han har bett henne om hjälp tusen gånger med att snurra en tallrik på en pinne, och att gå på lina.
En lite småirriterad pappa vid linan frågade om Jamie var min dotter? -Ja, fast han är min SON:) ( jag fattar liksom)
– ÄR det Din dotter?
– Ja alltså HAN är en kille, och ja han är min. Min son.
– Hon tränger sig. Jag har försökt lära henne att stå i kö.
-Jaha…aj då.
Jag beklagar, och jag är den första att sträva efter rättvisa och hyfs, men Jamie är liten. Man behöver inte bli sur för att en liten unge tränger sig. Dessutom kan man lyssna på den morsa man pratar med när hon artikulerar att barnet han tror är en flicka är en gosse…inte köra vidare på HENNE. Fjant :) Men han kanske var sån bara, och inte alls sur, vad vet jag. Jag vet att Jamie kan vara pestig:) och vägra lyssna så det kan mkt väl hända att det var befogat :)
Jaja:) Jamie och jag har haft ett snack om att köa. Vi var rätt oense….;) och vi får se om det tog skruv eller ej.
Jag handlade massa kläder, finfint att passa på när de har mässpriser, från Maxomorra blev det varsin Onepiece till Lovelia, Jordan och Jamie. Från Snoozy en huvjacka till Jordan. Från me&i tröjor och byxor och från NameIt mjukisbrallor till de fem minsta. Nappflaskor i glas hittade jag åxå, de är lite svåra att få tag i, och lite annat smått och gott.
Jag har rensat garderoberna hemma, och hade bra koll på vad som fattades, för en gångs skull.
Sen har vi eller, de små – kört bilar, åkt rutschkana i bollar, planterat krasse i egengjorda krukor, mjölkat en ko, ätit pannkaka, gjort kullerbyttor och volter, lyssnat mer på Radioapan, och massa sånt.
Jag har ett enda klagomål, och det är inte på UnderbaraBarn, utan på mässhallen i stort, tror jag?, men det här med kaffe… Gosh, ni borde verkligen ställa upp små kaffevagnar:) Jag har köat i en halvtimme för kaffe…och det kan aldrig vara sunt:) Nu var det massa fika och mat OCH kaffe på alla ställen jag såg, och det var långa köer eftersom folk ville ha även det andra såklart, och jag som bara ville ha en kopp java, hade kunnat få min kopp på en bråkdel av tiden och då köpt säkert ett antal fler. Win win:)
Men annars har jag absolut inte ett endaste dugg att klaga på, det är fint anordnat, med gott om intressanta utställare, roliga aktiviteter för barnen, och härliga föreläsningar:)
Tummen upp! Gånger massor:)
Ungarna ville aldrig åka hem. Jag fick ont i fötterna, och behövde ladda mobilen så jag satt och slöade i Blogspothörnan medan de kollade på nån musik och rytmik på stora scenen.
Jamie började stissa till, och eftersom jag visste att han var på grav övertid så försökte jag avrunda dagen, men då hittade de på nya saker:)
Ballongdjur!
Och ansiktsmålning, så det var knappt jag visste om det var mina ungar jag hade med mig hem sen.
Men ungefär samma va? Åtminstone samma antal:)
Jag måste säga att den här mässan är väldigt värd att besöka. Förra året var jag där både fredag och lördag, och då kände jag att jag var ”färdig”, att jag hade sett och hunnit göra allt. Är ni minsta tveksamma , så åk. Ta med barnen! Och låt det ta tid.
I år hade de på ett ställe, en stor pool, där barnen kunde bada. Rätt fräckt ju, men mina fick faktiskt inte hoppa i, av den enda enkla anledningen att de inte är typen som badar en tio minuter utan kan ligga i blöt i timmar ;)
Så allt från poolbad till ballongdjur. Fina amnings och skötstationer, massa kul att se och mässpriser. ÅK!
Vägen hem var seg… Jamie var så trött och hade ont överallt, i huvudet, magen, tårna, håret och allt möjligt, och det var gnäll, gnäll, gnäll. Plus klättra och klänga. Härligt. Vi traskade upp till tåget, köpte bullar på Pressbyrån och hoppade på pendeln hem. Jordan var lika trött han, och de stissade upp varandra och jag har tjatat om TYST och SITT NER, och INGA FÖTTER PÅ SÄTET och tja, sånt där. Jag var trött jag med, och inte mitt mest pedagogiska. Jamie sparkade på alla som satt i närheten när han krånglade runt på sätet, så till sist fick han sitta i mitt knä, och blev fasthållen. Ormade runt som fasen, för att till sist, en hållplats från Uppsala vika ner sig och toksomna:)
Den powernapen räddade kvällen kan man ju säga, och hur mysigt är det inte att ha en sovande unge i famnen när man åker tåg då ♥ Underbart. Och jo, sekunden innan han somnade var han en liten marodör som jag lätt hade kunnat ”glömma” kvar på tåget. ( och saknat efter en sekund, såklart)
Snälla syrran stod på centralen och väntade, och hemma hade Patricia och de andra fixat middag så det var bara att sätta sig, ett stopp på ICA för komplettering bara, och sen mat, prat och röj. Syrran åkte hem, och Jamie åkte i säng i sin Onepiece som han absolut skulle sova i.
Jag misstänker att den kommer bli välanvänd både morgon, middag och kväll.
Nu är klockan snart ett och det börjar bli lite segt, så jag ska väl hoppa i säng.
Vi har haft en underbar dag på Underbara Barn:) Tack för i år ♥
Jag blir bara trött av de som gång på gång kommenterar här med den enda avsikten att såra, klanka ner och jäklas med Carola. Är ni vuxna människor?
Självklart är det ok med att ifrågasätta och att ha och uttrycka egna åsikter, men man kan väl göra det på ett bra och schysst sätt?! Om man inte delar Carolas åsikter om saker o ting så har man lika stor rätt att uttrycka sin åsikt som hon har, men man har INTE rätt att vara elak.
Jag hatar att så många verkar tycka det är ok att sitta vid en dator och häva ur sig elakheter mot någon man inte känner, men att det samtidigt är helt förkastligt att gå fram till en okänd person på stan och kläcka ur sig nåt elakt utan anledning.
Enligt mig är det precis samma sak.
Ni är patetiska ni som verkar ha som mål att skriva den jävligaste kommentaren och letar fel i ALLT Carola skriver.
Tack för mig.
Känns som en del skriver bara för att klaga på Carola och jag förstår ärligt inte varför man fortsätter läsa här inne. En 3 åring har trängt sig för att han blev uppspelt och glad och ville prova på en sak, det kan väl ändå inte vara hela världen?! Det finns ju tom vuxna människor som trängs och inte kan stå i kö…
Och att denna pappan fortsätter säga hon och henne när Jamies mamma berättar att det är en pojke och hennes son, det är ganska fånigt.
Stor kram till dig Carola och ha en skön vecka!
Hej, Jag är en mamma med sex barn som läser din blogg sedan något år tillbaka. Jag vill bara säga att jag tycker din blogg är bland de bästa då den känns ärlig och uppriktig samt att du hat en humor och ett bra sätt att uttrycka dig. Samtidigt vill jag säga att jag blir rädd över hur vissa kan uttrycka sig och hur de värderar och ser ned på andra människor. Inte konstigt att det finns krig i vår värld! Det finns väl alltid flera sätt som är rätt, alla är inte lika och alla behöver inte tycka samma för att världen ska gå runt. Självklart är föräldrarna de viktigaste för sina barn, självfallet kan inte förskolan vara bättre än föräldrarna – det är ju inte samma sak å går ju inte att jämföra med varandra?
Barn har ju i alla tider varit med sin familj, varför skulle ett nytt påfund som förskola vara ett behov/måste hos barn för deras utveckling? Håller med tidigare ”talare” som skrev kring detta, att förskolan inte är för att fostra barn utan för att lära. Har själv utbildning från universitet och jobbar med barn/unga vid socialtjänsten, har aldrig mött ett barn/ung som fått för mycket tid av föräldrar på bekostnad av förskola:) så heja Carola, behövs fler som dig! Föräldraskapet klarar man alldeles galant utan utbildning då det baseras på kärlek, anknytning och våra inneboende biologiska förmågor att skydda/vårda/försvara våra barn. Det är min tro:) de som är osäkra kan behöva stöd/komplement av utbildade (förskola, BVC, socialtjänst mm) men förälder kan de bara själva vara! Självfallet lär sig barnen saker på förskolan, men även hemma- riktig skola ska de ju ändå gå sen å tror inte ngn forskning kan visa på otryggare barn pga kärleksfulla föräldrar som vill ta sitt ansvar?
En tanke slog, Jamie kanske inte förstod att pappan menade just Jamie. Han blev ju kallad för tjej.
Nu tänker jag rent allmänt! Idag lever vi så offentligt med blogg, Facebook instagram etc. Vi utsätter oss själva på ett sätt, och får lov att ta kritik. Men jag menar inte att man ska tåla taskiga/vidriga/elaka kommentarer, personpåhopp/personangrepp. Men skriver man/lägger ut inlägg/bilder måste man förstå att det inte kommer falla alla i smaken, det kommer bli olika åsikter och inget konstigt med det. Men personen som publicerar ett inlägg/bild måste nog också ta till sig att ibland är det bättre att vara tyst än att besvara en kommentar för svaren som den ger är då inte alltid bättre än vad läsaren skrivit och nej, jag syftar inte bara på denna blogg, här inträffar det inte ofta, finns mycket värre på andra sociala medier. För om den som publicerar ber sina läsare/följare att vara snälla och komma med konstruktiv kritik så kan jag tycka att personen ifråga har samma ansvar gentemot sina läsare/följare!
Sen kan man skriva vad man tycker om det är konstruktiv kritik, man är saklig,inga personangrepp. Ett sätt att hålla sig till det är ju att tänka kan jag säga det till personen ansikte mot ansikte. Jag tror att många inte skulle våga det, nej men vad bra, då ska man heller inte skriva det. Ett skrivet ord, mening, finns kvar går att spara kan spåras till personen i fråga. Det verkar många glömma! (Innan nån påpekar det, så sårar sagda ord oerhört mycket ansikte mot ansikte, men där blir det ju ord mot ord, vad är sagt eller inte sagt….), på nätet finns det i bokstäver som blir ord och ord blir meningar…..
Ibland kan jag bli trött på; att jag får då säga vad jag vill, men att det passar inte att andra tycker annat för då har man blivit kränkt helt plötsligt utan att det går att tolka det så överhuvudtaget. Kan vara så simpelt som vilken film eller musiksmak man har.
Ett väldigt bra exempel från denna blogg är ju FÖRSKOLAN!
Ja, vi vet vad bloggaren tycker och gör vad som är bäst för familjen! Men vad jag läst och tolkar orden så får jag inte till det att förskolan är dålig enligt denne. Bloggaren säger ju att alla gör som passar sin familj. Men det verkar alla inte förstå, eller kan ta att nån annan har en annan åsikt. Finns inget rätt eller fel i denna fråga.
Kan säga att jag har människor i min omgivning som gör olika med förskolan. En del har heltid på förskolan (minst 40tim), andra halvtid, nån inte alls och inget konstigt med det. Alla har gjort val efter sina familjesituation. Och ja, mitt äldsta går på förskolan alla hens kompisar är där typ dagligen, hen vill träffa dom och leka, vi får mkt tid tillsammans ändå och gör aktiviter allt från rita,baka, cykla till badhus och annat skoj. :)
Det jag vill ha sagt är hur man formulerar sig, hur man skriver, vilka ord man väljer, alla tolkar olika, ett ord kan ha många betydelser. Så ta en funderare till innan ni skickar iväg en kommentar till ett inlägg/bild, kan ni säga det till personen ifråga, kan ni inte det så skicka inte kommentaren då heller!
Detta kan man ju även tänka på när man skriver inlägg/publicerar bilder!
Jag avslutar med att jag vet att det är bloggaren som väljer vad den vill dela med sig av och tycker vad som är okej och inte okej på dennes blogg, alla tål kritik olika mycket, det måste vi ha förståelse för. Om jag mot förmodan inte skulle gilla bloggen/sociala medier jag är inne på så har jag två val. Läsa och irritera mig på det som skrivs, men inte kommentera något elakt, vill jag det så konstruktiv kritik. Men annars ett väldigt lätt val för mig är att sluta läsa bloggen/följa instagram etc. Som för mig är lika självklart när man ser en dålig film- byta kanal eller stänga av tvn, inte så svårt va. ;)
Blev visst en hel roman detta. ;) :P
Inte konstigt att pojken trängs… Ingen var ju där och lärde honom spelets regler. Han blev lämnad vid aktiviteten ensam, medan Carola/ föräldern gick och shoppade och kollade in andra saker. Ett barn behöver NÄRVARANDE föräldrar, i synnerhet om man bara är tre år och inte har lärt sig hur man uppför sig ännu…
Jag förstår irritationen hos pappan. Han har säkert sagt till pojken och sedan i brist på bättring letat efter en förälder att säga till och irritationen växer när han inte ens ser en sådan närvarande.
Carola: Möjligt, men inte troligt då jag stod precis intill, och höll på att lägga upp en film på Instagram :) Jag tycker inte man ska sitta klistrad på sina barn. Det lär de sig inget av, mer än att de slipper ta eget ansvar, och det sitter i långt upp i åldrarna, så det är snarare en otjänst man gör dem genom detta eviga curlande. Ett alternativ till att diskutera med en stissig treåring är att helt enkelt släppa förbi honom, trots att han trängde sig, det kan oftast gynna alla;)
Var du där och såg allt eller ??????
Där ser man ju ett tydligt exempel på hur föräldrars ständiga nosande i telefonen gör att man missar väsentligheter runt omkring…. Om du hade varit uppmärksam hade du aldrig missat att sonen trängde sig (och mer än en gång).
Jag förstår inte hur du kan försvara en treårings kösystems-brister på detta sätt?! Här finns en pappa som troligtvis hade med sig ett till Jamie jämnårigt barn. Ett barn som han har lärt att ”man får vänta” eller rent av, t o m högst troligt, hade det barnet med sig värderingen ”man får vänta på sin tur” och blev upprörd när ett annat barn struntade i denna fundamentala regel. Jag säger ingenting om Jamie och hans avsaknad av köregler, för han kan inget veta om han inte blivit lärd.
Det var fint att en annan förälder försökte styra upp det, att han visade sitt barn att det är aldrig okej att någon tränger sig och ger sitt barn den rättvisa bilden.
Jag hade blivit skogstokig om mamman jag hade sagt till bara hade svarat ”eeeh, okej?” som om det vore den mest naturliga sak i världen att hennes son trängt sig. Jag avskyr verkligen nonchalanta föräldrar. Min treåring hade fortsatt ifrågasätta ”varför fick han tränga sig?” ”varför sa hans mamma att det var okej?”.
Utan att veta, bara genom att läsa mellan raderna, tycker jag att det verkar som om yngste herrn i familjen är bortskämd och får göra lite som han vill med ursäkt att han är ju så liten, charmig och söt…
Carola: jag är alltså den enda som fotar mina barn?
Var du där eller? ” mer än en gång ”?? Om du läser allt jag skrivit om detta, så ser du att jag tog ett snack med Jamie direkt. Du får dessutom svar på alla andra felaktigheter du skrivit, men du går in här med den avsikten att spy galla. Enbart! Läs i stället!
Avsaknad av köregler? För att han inte fått lära sig… Shit, det gäller att anse sig veta allt?
Jamie (precis som Carolas övriga barn) KAN stå i kö (jo, vi var på Gröna Lund o Furuvik i somras,o gissa vad? Han stod så fint o väntade i kön när det skulle åkas karusell) han var väl bara uppspelt o råkade tränga sig? Vad är problemet?
Men alltså,är ni på riktigt,ni som bara skriver och klagar på allt,jag blir rent bestört. Tycker verkligen NI som ”kanske” känner er träffade,SLUTA läs!!!! Har man inget snällt att säga,behöver man inte säga nåt alls,visst kan man tycka olika,men att sedan gå till rena påhopp är verkligen inte okej.
Ja inte tror jag det beror på om barnen går på förskola eller ej om de trängs.. Har man roligt så har man,är man dessutom 3 år så är man fortfarande ganska egocentrisk
Åh, jag blir så trött! Tänk om de människor som bara hittar fel o klagar på en människa (vars blogg de faktiskt lägger ner dyrbar tid på att läsa) bara kunde hitta något som gör dem liiiite gladare i vardagen. Jösses, det kan inte vara lätt att gå runt att vara så bitter som vissa av de som kommenterar är. Vad vinner man på att klanka ner på någon o dessutom anonymt?
Nä tjejer, det är dags att ni tar tag i era liv o ser till att ni får något meningsfullt att göra, så kanske impulserna att vara elak mot andra försvinner.
Carola : amen på det :) tack!
Vem är det som är anonym menar du, Johansson?
Carola: jag ser allas mail och kan tala om att många av er har hittepå mail när ni är taskiga.. Men ip adresserna ljuger inte:)
Mohaha ;)
Johansson har en riktig mail. Du med Ida:)
Pinsamt att en del hittar på mejladresser när de vill lämna kritik när du ändå kan se allas ip adresser. Men en del kanske inte tänker så långt.
Carola: Fast kanske lika pinsamt att du skvallrar på Flashback…? ;)
Nej jag tycker inte det är ett dugg pinsamt faktiskt. Jag skäms inte över det men du får gärna tycka att det är pinsamt eller vad du nu vill.
Carola: men det tycker jag . Att sitta och vara gullig , för det mesta, för det är du! Men sen håna och snacka skit om mig där. Det är i mina ögon väldigt falskt. Jag ser att du även skrivit fina saker om mig där, men du vänder kappan efter vinden och hakar på både positiva och negativa kommentarer och dömer mig rätt hårt. Som att du uppfattar mig som extremt dominant i vårt äktenskap och bara kört över honom, styrt och ställt och mer eller mindre haft honom som en avelstjur..
Här inne berömmer du mig för att jag klarar av barnen och vardagen och hyllar mig som en vänlig fin mamma .
Falskt Ida, och jag blev skitbesviken!
För din info- jag är och har aldrig varit dominant , tvärtom jag är den som fått jämka och backa och fått allt att funka.
Han har velat ha dessa barn lika mkt som mig. Han har velat jobba där han gör, och det jobbet har ätit upp honom men få nån att fatta det som tycker att han mår prima…
Han och jag har varit ett extremt jämlikt par med samma åsikter och värderingar och vi har strävat mot samma mål. Vår familjs bästa. Nu gör han inte det längre, Familj har bytts ut mot JAG, och banden med mig och barnen kapas mer och mer på alla sätt han kan komma på.
Jag är kvar och försöker rådda. Den dag jag inte orkar mer, då blir barnen utplacerade hos soc, för han har inte tid, han måste ju jobba! Att de ska bo hos honom är för honom otänkbart .
Han träffar sina små barn EXAKTt så mkt han vill, nämligen 3,5 timmar varannan onsdag. De stora träffar han eg aldrig, säger hej i hallen möjligen. Janelle har han inte träffat sen han drog, 4/3-13
Hans val! Och domstolen och familjerätten hyllar honom för att han ju iaf försöker nu.?.. Och säger att jag har ju inget val, jag måste ta hand om barnen, de är ju mina? Han måste ju jobba säger de åxå… Fast det måste ju jag med?? Då ser de osäkra ut, och så kör de över mig med nåt advokatsnack.
Min situation är säkert inte unik men den är helt uppåt väggarna galen, han drog och lämnade och har alla rättigheter. Jag stannar och har bara skyldigheter.
I dag är det fullt tillåter att bete sig som ett rövhål, alldeles lagligt.
Att då se era spekulationer och påstående om att JAG är så dominant, inte låter honom träffa barnen och surar över allt, rena felaktigheter alltså… Det känns lite töntigt. Som att ni måste vända på allt för att det blir roligare då och att det diskuteras rena lögner som ni själva hittat på är mindre viktigt.
Eller så är det grejen? Hitta på och sprid era lögner, känn er bättre än andra ?
Jag bryr mig inte eftersom det är skrivet av folk med noll koll på det mesta, men blev besviken på dig!
Ja jag är en otroligt falsk människa som bara låtsas vara snäll och gullig. I själva verket gillar jag att vara på Flashback och döma och snacka massa skit med andra som inte heller har något vettigt att ägna sig åt. Jag känner mig så mycket bättre än andra när jag håller och spekulerar om saker jag egentligen inte vet något om. Och ja det är väldigt pinsamt att jag vänder kappan efter vinden när jag i själva verket bara vill att de andra på Flashback ska hålla med om det jag skriver.
Hej, jag har en son som fyller 4 i december, han har dock fortfarande blöja på sej, men har du några tips hur han ska sluta med det? Tack så mkt! Fina bilder på dina barn föressten! Blir så glad av mammor som alltid gör sitt bästa för sina barn. Du är bäst<3 saknar fortfarande din familj i familjen annorlunda
Carola tack <3!! Jag har inga universaltips, mer än att försöka vänta in honom:) och lite smått puffa för att det är skönare att vara utan blöja .. Och sen.. Jag mutar stenhårt :)
Minsta lilla de visar intresse så tar jag till muta, i Jamies fall en bil han sett, och låter den hägra:)
Funkar ibland, ibland är de inte redo och då väntar jag lite till. Jag vill undvika misslyckanden, tror inte alls att de lär sig genom att kissa på sig utan genom att de VILL vara utan:)
Kram!
Hej!
Måste säga att jag tycker det är ett – fis i rymden problem om en 3 åring inte kan/vill stå i kö .
Carola sa till honom och då får vi se nästa gång om han har lust att stå i kö eller inte :)
Skillnad om det varit ett barn på 5-6 år.
Tror abslut att han också vet att det är bra om man står i kö , men tror han tyckte det var mindre viktigt då det fanns så mkt kul som skulle hinnas med.
Önskar dig och din fina,duktiga familj en härlig Lördag!
Carola: tack !! Och tack detsamma :)
mina barn kan oxå trängas och till och med puttas för att komma före ikön och de går på dagis .så det spelar väll ingen roll om man går på dagis eller inte barnen kommer lära sig det så småningom att vänta på sin tur när de är lite större än är de inte så gamla. sen förstår jag carola jag hade oxå blivit lite irriterad om hon gång på gång säger att det är en pojke varför fortsätter man då att säga hon till honom.jag hade nog undrat varför ha inte lyssnar när han vill att carola ska lyssna om att hennes barn trängde sig före vilket inte är så farligt bara att säga till barnet att ställa sig i kön och vänta på sin tur inget att bli sur över. barn är barn.så är det
Carola: Du fattade :) Kram <3
När min son var 11-12 år så hade han skitlångt hår han spelade ju hockey och gör fortfarande fast nu med kortare hår,hur som helst ganska ofta hörde man folk på läktarn som sa men har de en tjej i mål! vi brukande skratta åt det där och de som trodde man enbart kunde avgöra om det var pojkar eller flickor på längden av hår.De som tog fel brukade bli lite förlägna och skrattade lite de med En annan grej till er som inte vet,föräldrar är de viktigaste personerna i ett barns liv oavsett om de är bra eller dåliga ingen kan ta den rollen.vad du får med dig hemifrån är det du bär med dig hela livet och präglar ditt liv oftast bra och ibland mindre bra men präglad blir man.En trött treåring är ju ibland inte så go att tas med och så jävla farligt var det väl inte att han trängde sig,folk får väl säga till.
Roligt med mässa! Själv besökte jag Chokladfestivalen :)
Carola: LÅter gott….FÖR gott ;)
Efter 13 år förskola kan jag inte påstå att barnen där är bättre att stå i kö än andra. Det trängs å kivas även här….
Tänk att alla andra jämt är så bra…. Verkar som att alla som läser denna blogg är perfekta.
Tycker det är så skönt å läsa din blogg å se att det finns fler som inte är felfria ;)
Å tänk, för några år sen var man en dålig mamma om man hade barnen på förskolan, å nu verkar det va tvärt om….
Tänk om alla fick göra som de själva ville, så bra det skulle bli då ;)
Carola: tack!!! På alla sätt och vis :)
Tack Hanna! Du satte ord för mina tankar. Vissa verkar alltid ha pekpinnar och kritik att dela,det är väl förhoppningsvis inte därför vi läser detta blogg? Ha en fin lördag allihopa,jag ska njuta av mina 3 barnbarn med hela mitt hjärta idag.
Carola: tack och ha en trevlig lördag :)
Det är klart att det kan vara jobbigt att behöva inse att ens yngsta börjar bli stor och allt mer självständig. Är ju en väldigt stor omställning att gå från att ha varit hemma i så många år till att ha alla barnen i skolan, brukar själv tänka på det ibland och hur det kommer kännas.
Carola: äh.sluta, det handlar inte om det. Klart det blir konstigt men för den sakens skull är det inte ok att bete sig illa, trängas är inte ok nångång oavsett hur många år jag varit hemma.
Inte att vara sur på nån omotiverat heller, det var inte jag som trängdes ;)
Jag glömde visst skriva att du inte skulle ta min kommentar som kritik. Jag menade inget illa alls, hur kul tror du då är att höra ”äsch sluta”? Jag syftade inte specifikt på det där med att trängas och bete sig illa utan mer allmänt. Jag förstår om du blir irriterad på alla som vill kritisera men det gör det svårt för oss som inte vill det att lämna en kommentar då du ofta har taggarna utåt. Om det är okej att jag får säga så?
Carola: nej Ida det är inte ok. Jag är less nu faktiskt.
Konstigt att du inte tål ngt, du säger att du gillar dina vänninor som inte bara håller med. Detta skulle jag sagt till dig om vi var vänner också. Skulle du bli sur då oxå och sagt det räcker. Drar upp allt i näsan. Jobbigt för dig.
Carola: det är lite fel här.. Ett- jag skulle aldrig ha dig som vän! Fy . Med sådana vänner behövs inga ovänner… Och jag tål mkt men är fruktansvärt less nu på ditt och några tills rena påhopp . Exakt vart vill ni komma? Att jag ska säga att jag är dålig som mamma, person och lite allt möjligt? Sorry det kommer aldrig hända. Att jag ska sluta blogga? Det kommer heller aldrig hända.
Varför är du här? Du gillar inte mig!! Det är ok, men välj då att gå nån annanstans alternativt och här citerar jag en annan klok person :” håll käften om du inte har nåt vettigt att säga ”
Jo tack, det märks att du är less. Men vad ska man ska skriva då så att du inte tar det som kritik och blir ledsen?
Carola: vad sägs om INGET ? Har man inget vettigt att säga, kan man vara tyst, det gäller hela livet inte bara här. Ni måste ju fatta att det ni skriver är taskigt så varför göra det? Vem gynnar det?
Kanske bättre om ingen kommenterar överhuvudtaget.
Carola: om alla tar ansvar för sin egen tunga så räcker det väldigt långt.
Och världen blir plötsligt lite trevligare :)
Håller med föregående talare. Jamie är inte så liten som du vill/tror. Det är svårt att ta kritik när det gäller ens egna barn. Ta till dig detta och tillsammans med Jamie träna på att stå i kö och vänta på sin tur.
Carola: nej jag tycker det är toppen att andra vuxna säger till mina barn när jag inte ser! Jag älskar det och jag uppmuntrar det. Tycker det är skit när folk ignorerar barns dåliga uppträdande för hur ska barnen då veta att de gör fel? Jag säger till andras barn om det behövs och vill att andra gör det samma mot mina!
Jag vet så väl att mina ungar kan vara precis lika vidriga som andras, det har jag aldrig haft problem med, till skillnad från vissa andra.
Grejen med pappan var att det kan inte ha varit värsta grejen, jag hade filmat och höll på att lägga ut på instagram och när jag sen tog några steg mot Jamie för att säga nåt, var pappan sur. Han kan mkt väl ha trängt sig, men behöver man vara sur på mig för det?
För surt lät det, och dessutom vägra fatta att han tagit fel på pojke/ flicka och fortsätta med Hon…
Ni vill ha det till att jag inte kan ta kritik och självklart är det aldrig kul, man föredrar ju beröm :) men nej, jag har faktiskt inte svårt med det, men om det framförs grinigt och surt känns det inte speciellt konstruktivt.
Jag blir väldigt irriterad på föräldrar som inte ser till att deras barn inte tränger sig eller på andra sätt beter sig illa. Tränger sig barn förbi andra i köer försöker jag alltid säga till även fast de inte är mina barn, på ett respektfullt och vänligt sätt förstås. Om mina barn skulle tränga sig eller på annat sätt bete sig illa och jag inte uppmärksammat det uppskattar jag om andra vuxna säger till dem, vi måste ju hjälpas åt att fostra goda medmänniskor! Men det ska naturligtvis ske på ett sätt som inte kränker eller skrämmer barnen.
Carola: Exakt så:) Inte sura och gnälla när man kan hjälpa till:) Jag uppskattar som sagt att andra tillrättavisar mina barn när inte jag ser. :)
Barn som går på förskola lär sig fort att ej trängas, samspela med andra, lära sig lyssna och ta instruktioner. Han är inte så liten som du tror din yngste krabat:-)
Carola: jag vet exakt hur gammal Jamie är. Tre år. Då kan man mkt medan annat är svårt, oavsett förskola eller ej.
Carolas barn får något som förskolebarn inte får, tillgång till sin förälder hela dagarna! Alltså de får uppfostras av sin egen förälder! De får även tillgång till något annat som förskolebarn inte får, kärlek och trygghet från sin förälder hela dagarna. Bättre kan det inte bli!
Tänk att denna avundsjuka att Carola är hemma med sina barn gör att folk tror att det går att hoppa på Carola så fort tillfälle ges. Nu får det väl ändå räcka!
Carola: Tack <3 och amen!
Jo det kan bli bättre. Att ett barn blir uppfostrat av människor som är utbildade på barn är bättre än om barnet blir uppfostrat av föräldern. Föräldrar kan ALDRIG uppfostra sina barn lika bra som människor med flera års utbildning på barn kan. Tyvärr, men så är det.
Håller med många andra. Barn lär sig väldigt fort att vänta på sin tur, stå i kö, att ta hänsyn till andra osv. när dom går i förskola.
Carola: Nu gråter jag en skvätt. Hur fan kan du tro på detta? Du menar på fullt allvar att föräldrar är inkompetenta idioter och det är bättre att lämna uppfostran till andra, högskoleutbildade? Jag trodde jag hört allt, men detta tar priset.Så fruktansvärt att känna så! Har du barn? Jag hoppas innerligt att du inte har det, och om tror jag att du skulle må bra av att gå i nån slags samtal för att förstå att du är skitbra för ditt barn. Den bästa! Oavsett utbildning.
För övrigt, mina barn är duktiga på att vänta på sin tur och köa, ta hänsyn och måna om varandra och allt sånt, men ibland så är det liksom bara för roligt och man vill så gärna göra det igen, snabbt! Jag har i alla år, med alla barn fått höra på sexårsverksamheten att mina ungar är fantastiska, de finner sig väl tillrätta i gruppen, blir Friends-representanter och är fina kamrater och medmänniskor. De är uppfostrade av föräldrar som har gymnasieutbildning, och har alltså varit hemma med mig tills de börjat skolan, men trots det klarar de sig precis lika bra i skolans värld.
Du är så fel ute. Sorgligt.
Tack för ett gott skratt! Det där kan du väl ändå inte tro på själv.
Att lågbegåvade pedofiler på en förskola skulle uppfostra mina barn bättre än jag själv som är expert på mina barn…..nu råkar jag dessutom ha 7 års högskoleutbildning + doktorerar.
Lågbegåvade pedofiler, vilken jäkla kommentar?!!! Skämts människa som uttrycker dig så mot en hel yrkeskår som dagligen lägger ner hjärta och själ i sitt arbete för att barnen som måste vara på Förskolan ska ha det bra!
Det finns pedofiler över hela Sverige. De dras till förskolor för att få vara nära barn. Lämnar man sina. barn på förskola så självklart är det en risk. Alla dessa fall som skrivs om i tidningarna är bara de som upptäcks!
Du tror alltså på allvar att de flesta (helst män då förstår jag) är pedofiler? Haha stackare att vara så okunnig men ändå påstå sig vara så välutbildad. De flesta pedofiler finner man inom idrottsrörelsen så ve och fasa om man låter sina barn idrotta… ;)
Om det där hade varit sant vore mänskligheten utdömd redan! För det första så har inte majoriteten av befolkningen gått på förskola. Jag har det inte, mina föräldrar har det inte, generationerna före dem har det inte. Det du säger är att de barn som går på en svensk förskola idag är de enda som får en vettig uppfostran? Är det därför vi har förskolorna – för att andra människor ska uppfostra våra barn? OMG! (Det är inte konstigt att vi är på väg att få en generation som gör lite som de vill för att föräldrarna aldrig har satt gränser eller vågat visa dem någon riktning.)
I första hand är barnen på förskolan för att föräldrarna behöver vara någon annanstans, i andra hand (eller på grund av det första) för att lära sig saker. Det är bara att fråga vilken förskolepersonal som helst hur mycket tid de har för vart och ett av barnen per dag, jag har jobbat på förskola och det hände i stort sett aldrig att man satt med ett barn i taget. Allt görs i grupp och hur många barn det är per pedagog avgörs helt av stundens situation.
Just därför har jag själv som mål att vara hemma så länge jag bara kan med mina barn så att de får göra saker (SAMMA aktiviteter som på förskolan!) med någon som har tid att lyssna, lära ut och finnas där för just dem. Den sociala träningen får de via öppna förskolan, fritidsaktiviteter, syskon och kompisar.
Barn med speciella behov av olika slag kräver naturligtvis andra kunskaper, men det är långt ifrån alla och som förälder vet man ju vad ens egna barn har för behov. Man kommer långt på sunt förnuft! Är man osäker på om ens eget sunda förnuft räcker till så finns allt material som studieböcker, förskoleinredning/lek-och-lärsaker etc tillgängligt att införskaffa. Det går också bra att söka fram info om vilken nivå barn ”bör ligga på” i olika åldrar och inom olika områden, sådant kommer annars fram vid besöken på bvc om man är orolig för att ens barn ska hamna efter.
Näääää lägg av Lotta!
Barn på förskola trängs o vill inga mycket som barn som är hemma med sina föräldrar.
Det där slänger du ur dig för att du vet vad Carola tycker om förskolan.
Om du nu inte gilla Carola eller hennes blogg- varför är du då kvar här och gnäller?? Likaså Ida.
Fy vilka bittra människor
Tycker dessutom pappan borde tänka på hur han själv beter sig innan han klagar på andra. Trots att han fick höra att Jamie var en son. Så fortsatte han säga hon…
Jag är lärare, jag jobbar för tillfället i förskoleklass. Jag jobbar med andra ord med barn som är 6 år. De barnen tränger sig ofta i köer. Det gör även äldre barn än så. Så att säga att Jamie som är 3 borde veta bättre är bara dumt. En treåring är liten och förstår inte alltid.
Att säga att utbildad förskolepersonal är bättre på att uppfostra barn än föräldrar är mest bara konstigt. Det är nämligen inte deras jobb. Deras och även mitt jobb är att lära barnen saker inte uppfostra. Förskolan är ett ställe där det är tänkt barn ska lära sig saker om omvärlden, man jobbar med språket och matematik bland annat. När föräldrar säger att man ska uppfostra deras barn så reagerar jag starkt mot det. Det är inte mitt jobb. Om föräldrar inte uppfostrar sina barn kan jag inte lära dem saker.
Att många föräldrar har sina barn på förskola under många timmar förändrar inte uppfostran. Det är inte deras jobb. Den högskoleutbildning man har, innehåller inte en enda poäng barnuppfostran.
Skolans stora problem är att föräldrar inte uppfostrar sina barn. Om föräldrar bara satte gränser skulle undervisningen bli bättre.
Det är min åsikt som faktiskt jobbar med barn varje dag.
Malin: Detta var faktiskt ett av de bästa inläggen på denna sida. Jag håller med dig fullständigt i det du skrev.
Otroligt bra formulerat!