Familjen Annorlunda

Kan ni eran Imperiet?

http://youtu.be/7Kh-N_ymHLo

Fast han sjunger iofs inte så, men vafan, jag kom att tänka på den här fantastiska videon, om man nu gillar Imperiet då… Det är en makalöst bra låt hur som helst om man lyssnar på texten, Nu får jag ju inte prata om män här för då var jag visst tantsjuk;) haha, men det skiter jag i, för alltså…..SATAN vad jag älskar Thåström, hans utseende, hans röst, hans scenspråk. Det håller än idag fast han blivit aningens äldre. Jag håller de konserter som jag varit på med Imperiet vansinnigt högt på skalan över bästa konserter ever. Det var alltid på rätt små ställen, intimt, gapigt, rå rock och massa gitarrer, och så Thåström med sitt omande och kråmande. Love it.

Det har jag sagt förr, men so what:)

(R.I.P Christian Falk)

Hur som helst, om jag ska försöka hålla mig till det ämne jag påbörjade…gahh, så är det idag kväll två här på kursen. Jag kom ju i tisdags så det blir tredje natten, men två kursdagar, och jag är slut som artist. Totalt. På ett bra sätt!

Jag visste att jag var intresserad av hälsa, men att det är så enkelt att ta till sig något man tycker om hade jag nog glömt bort. Timmarna flyger iväg, det är ändå en mjukstart tror jag, men upplägget är nog som det kommer vara. Nu är det ju ”lärakaännavarandra” dagar:)

Att sitta stilla är ju inte min grej direkt, nog för att jag kan sitta en hel dag hemma med ibland, men det är på ett annat sätt, här krävs det ju fokus, och det är lite ovant, och så får jag ont i rumpan av att sitta still för länge ;)

Men det är ju avbrott för kaffe, mera kaffe, kaffe igen, lunch och ännu mera kaffe. Eller ungefär så, idag avstod jag sista koppen kaffe på eftermiddagen för jag tyckte jag druckit mer än nog, och då är jag duktig på att hinka i mig hemma. Men pausen behövs absolut. Maten här är helt fantastisk, så vällagad och god! Idag var det tomatsoppa och pannkakor…Mmm

Idag fick vi läxa åxå,det kan vara den enklaste läxan någonsin, men samtidigt den absolut svåraste; vi ska ägna 15 minuter om dagen åt Avslappning. Det ni! Easy peasy…eller? Jag vet att jag kommer kunna hitta tiden, det finns gott om stunder på dagen, men jag har en tendens att skjuta upp saker till ”sen”. Kanske blir det bättre att göra det sen, för då har alla gått och lagt sig/ gått till skolan/ är ute och leker/ eller vad det nu kan vara :) Men det ska nog gå bra, som kursledaren sa; det gäller att få det till en vana. Och så är det ju.

Solen strålar här uppe, dimmigt som sjutton på morgnen och lite svalt, men sen kommer solen och värmen och det har varit kalasväder. Fantastisk och bara att sticka näsan mot solen och njuta.

Idag var det träning på schemat, och jag hade längtat! Dels för att jag inte tränat sen i måndags, men åxå för att det blir mkt sitta stilla.

Cirkelträning. Friskis Cirkelfys är ju en variant av det, och det var alltså stationer, tror det var åtta stycken, med olika övningar som man skulle göra i ( håll i dig syrran!!) TVÅ MINUTER. Friskis har 45 sek, och jäklar vilken skillnad! Även om det var betydligt enklare övningar, helt utan vikter, så var det sjukt jobbigt. Ett varv med två minuter och nästa varv en minut det kändes mer hemtamt. Jag var inte slut efteråt, men ordentligt trött och svettig. Jag kommer inte ha träningsvärk i morgon, men det tyckte jag mig höra att övriga kursare såg fram emot ;)

Jag siktar på Peters pass på söndag, efter det har man garanterad träningsvärk deluxe:)

Förstår inte varför jag fortfarande är så slut i armarna? Var det efter Peters förra pass i söndags, och det har liksom inte släppt..Men eftersom jag har känningar av nacken, det är stelt och rappligt så kanske det hänger ihop. Dags att ringa naprapaten kanske? Idag gjorde jag en sex, sju armhävningar på tå, inte de snyggaste jag åstadkommit men hyfsade, och så tio dips på det, och sen var det helt kört att göra en enda armhävning till, knappt att det gick på knä ens och då är det fan illa.

En snabb dusch efter träningen och sen var det grillning med klassen, och lite samarbetsövningar. Det är väldigt vackra omgivningar här, och vi satt ute ända tills knotten blev för jobbiga. Då kilade jag och en kursare ner till älven, för att fota lite, men det är ju svårt att återge skönheten med en mobilkamera..Älven låg spegelblank, och motsatta sidan speglade sig i vattnet:)

Jag hade med systemen åxå få se hur de blir, det hade behövt vara lite mer ljus.

Nu är det snart sovdags här, och klockan är alltså bara strax efter 21 :) Inte likt mig, jag vet :D men jag ska se om det går att se en film på datorn, igår var nätverket här väldigt segt så jag gav upp.

I morgon åker jag hem!

Men eftersom det inte fanns något tåg som passade bra så blir jag kvar här till halv fyra eller så, men det får vara så. Nästa gång ska jag boka annorlunda om det går, har diskuterat med de andra tågåkartjejerna om smartast sätt, och har lite rutter att kolla upp..

Just ja, någon frågade vänligt i kommentarerna varför jag inte pluggat tidigare, och låtit citat: ”Skitstöveln” Slut citat :) passa barnen.

Ja det är ju en bra fråga, men svaret på det är så enkelt. Jag har velat vara föräldraledig med mina barn. Jag vill verkligen ta tillvara på deras småbarnsår, för de kommer aldrig igen! En kurs, en utbildning eller vad det nu kan vara, kan återkomma, kanske varje termin, men det gör inte tiden med barnen. Jag har nio barn, men tiden med dem är precis lika viktig ändå, det är ju en ny person och inte en repris på den förra :)

Jag har länge haft tankarna på att plugga så småningom, inte vetat riktigt till vad, men tankarna har funnits där, och jag har vetat att jag ville byta inriktning på mitt yrke, jag vill inte vara kvar i sjukvården. Men det har inte varit rätt tid för det. NU är det rätt tid:) Och det beror inte på att jag är dumpad å det fulaste, utan på att det är dags nu.

Ni vet, en del kör sitt pluggande först, skaffar sig en karriär, jobbar, kanske vidareutbildar sig och sen skaffar de barn. Jag valde annorlunda.

Och det är ju fantastiskt att möjligheterna att plugga inte tar slut för att man klivit över en åldersgräns, utan man får göra som man vill. Jag valde att skaffa barn som 24 åring, inte speciellt ungt då, men ganska tidigt om man ser till dagens förstagångsmammor. Och därmed hann jag få många barn som jag önskade :)

Jag ångrar inte en enda sekund de stora val jag gjort i livet. Jag önskar att mitt liv inte blivit så hastigt och abrupt sönderslaget på det personliga planet, men jag kunde inte gjort något annorlunda, det låg inte på mig. Det var något som stod utanför min makt att fixa, men tro mig, jag försökte.

Men jag ångrar inget som jag valt med hjärtat ♥ och det är jäkligt skönt.

Jag har måhända ingen fancy fancy karriär, men jag har något som är värt så oerhört mycket mer än så i slutänden – en fantastisk familj, nio underbara ungar. Det är svårt att kramas med en karriär när livet är tungt och jobbigt, eller i sitt slutskede, men kärleken från och till barnen ger stöd, tröst och livslust ♥

Och med det tänker jag säga godnatt!

Natti natti :)