Familjen Annorlunda

Börjar med det tråkiga. Det är liksom oundvikligt, eftersom jag är som jag är och hänger upp mig på saker, måhända småsaker i andras ögon men hos mig fastnar gärna episoder, dagar och tillfällen i hjärnans hårddisk.

Idag är det ett år sen jag blev lämnad ensam.

I ett år har jag , förutom att försöka hantera min egen smärta, roddat runt min fina familj på nio barn alldeles själv.

Nej, jag har inte haft hjälp, mer än ekonomiskt från honom och det tackar jag för. Men på alla andra plan har jag varit själv.

Jag har fixat födelsedagar, student, utflygandet av min första unge ur boet, 18-årsdag, semester, högtider osv ensam. Jag ljuger om jag säger att det är en piece of cake, för det svider i själen och värker i hjärtat att göra allt det ensam. Men jag har gjort det. Jag har iofs inte haft nåt val, men jag har gjort det bästa jag kunnat med de medel jag haft, och jag vet att jag inte har kunnat göra något annorlunda. Jag har alltid, i alla år varit väldigt mycket ensam med barnen, men det har ändå varit på ett annat vis.

Och för att klargöra – det är inte jobbigt att ta hand om nio barn ensam. Hade det varit 29 barn hade det funkat utmärkt det med. Det jobbigaste är att inte kunna dela glädje och sorg med den enda personen i hela världen som borde känna på samma vis för barnen , att bli sviken, och att inte få svar. DET är jobbigt. För jävla skitjobbigt faktiskt.

Jag är ändå så lyckligt lottad att jag har mina föräldrar och min syster nära, och alla mina fina fantastiska vänner, både IRL och här på nätet ♥  Tack ♥

De här underbara ungarna gör livet värt att leva, och jag älskar dem till månen och tillbaka, varenda en, oavsett vad de gör, eller hur osams vi är mellan varven ♥

Och eftersom jag varit lite extra deppig idag så tog jag med de tre minsta trollen till Friskis, jag hade ingen som ville barnvakta, och ungarna älskar ju att få hänga med, men de springer runt och stökar….Jag vet inte vad det är med småkillar, men de är då helt annorlunda är vad mina småtjejer har varit? De här två går ju knappt ha att ha i möblerade, (eller ommöblerade för den delen,) rum! Jordan har lugnat ner sig betydligt men Jamie har bara börjat, haha…;)

Hur som helst så satt Jordan och kikade på film, medan Lovelia och Jamie mest stod och hängde utanför fönstret och kikade in på oss.

HIT pass, och med träningsvärk från igår var det inte alls kul i början, men sen så. Det är härligt att få lyfta tunga vikter och göra många armhävningar när man är deppig, för då glömmer man bort det för några minuter iaf :)

Och maten.. Jag ÄTER, jag lovar! Jag äter dessutom helt okey mat, flera gånger om dagen, men jag har börjat, för säkert ett år sen eller så, att balla ur, och äter mer och mer kakor, mer och mer cola, mer och mer pasta, ris och sånt. Och det syns på flobbet runt midjan, och på rumpan, låren och överarmarna. Nej, jag är inte tjock, och jag ligger alldeles där jag får i BMI, men jag vill se ut på ett annat vis :)

Jag vill ha mer muskler, som syns, och jag vill inte att det ska hänga ut flobb över linningen på jeansen. Inte heller vill jag att det ska dallra ( så mkt, lite är väl oundvikligt, hehe) om rumpan när man springer, eller att gäddhänget ska fladdra när man vispar grädde för hand ;)

Därför ska jag stila till maten, och se vad som händer. Jag är och har alltid varit , väldigt inspirerad av Olga Rönnberg, och det är mkt hennes förtjänst att jag fick arslet ur vagnen och började träna ordentligt när Jordan var bebis :)

Jag är inte i närheten av att ha hennes disciplin, och jag strävar inte efter att bli perfekt, men lite bättre kan man alltid bli, eller hur ;)

Mat är viktigt , alltid, men extra viktigt när man tränar så ofta och tungt som jag ändå gör, det vet jag. Så jag äter. Det är tråkigt, men jag äter. Barnen får mat de åxå:)

Vin Diesel då….Jomen han är ju på tv nu :)

Gahhh, älskar!!  Chronicles of Riddick är det idag, och det är ju en fantastisk film om man gillar Vin i tight linne med svettiga skitiga muskler ;) Han är så cool.

Och så A slutligen??

Jodå :) Jag är stolt som en tupp. Jag har aldrig i hela mitt liv fått ett A nämligen, mkt beroende på att det betygssystemet inte fanns när jag gick i skolan, men ändå ;)

Nej, jag fick ingen femma, heller, som var det högsta man kunde få back in the old days ;) så jag tänker vara stolt och glad över mitt A. Och jäklar vad jag måste jobba vidare nu….Pressen ökade med typ 100% :) Det här är ju första uppdraget av tre, och sen en examination på det…sen betyg.

När jag gick i grundskolan, så gick jag med en klass där mer eller mindre var väldigt duktiga. Jag är en medelmåtta, som alltid haft svårt för matte, och allt som innebär att räkna på nåt vis, siffror är inte min grej…så fysik och kemi funkade inte heller…formler och ekvationer…hu. Lägg till det att jag är blyg, och var extremt blyg och tyst i skolan och inte sa mer än det jag absolut måste på lektionerna så inser alla att det inte blir så värst bra betyg. Jag fick så ofta tillsägelsen att : OM du bara pratar lite mer, räcker upp handen och visar vad du kan, så får du en femma, men nu blir det bara en fyra, eller trea..

Ha, nu behövde jag inte vare sig prata eller räcka upp handen ;)

Men allvarligt, det är inte så att man är tyst och blyg för att man vill det , och att då få sämre betyg för det…nja. Jag tror skolan blivit bättre på det där med åren, iaf tycker jag att mina barn blivit sedda för den de är:)

När jag sen började gymnasiet så gick jag med en klass skoltrötta tjejer som hellre var ute och söp på helgerna än gjorde läxor, och då behövde jag inte göra många knop för att få höga betyg, så nog skiljer det allt. Går man i en klass med enbart ambitiösa elever är det svårare att vara bäst..

Jaja, jag gillar ju det här ämnet, Administration. Det är roligt :)

Återstår att se hur det gick i Personaladministrationen … det var ju strul med portalen så det gick inte att skicka in sina färdiga uppdrag, men till sist kom supporten på att man kunde byta …så från min Safari till Chrome och det funkade. Jenny bytte till Explorer från nåt annat så det var ju synd att de inte kunde informera om att man kunde prova med det, en liten rad på inloggningssidan hade ju räckt så hade vi inte behövt stissa upp oss  så. Men nu är det inlämnat äntligen :)

Jag tror att Jenny och jag måste fira med en semla på Fikea i morgon ;) Hur jag nu ska få in den i mitt strikta matschema ;)?

Kolhydrater, fett, socker och…..hm men vänta nu?? Mandel är ju nyttigt, alltså är mandelmassa det med;) ( jag blundar för att det är typ bara socker i det….)

Haha, nä jag kanske bara dricker kaffe. Vi får se.

Ungarna skulle till kompisar i morgon efter skolan, de var alla tre tjejerna hos samma familj i måndags, det är perfekt när det finns fler syskon på båda håll, det brukar bli superbra när de leker alla tillsammans, och det skulle visst upprepas.

Inte mig emot, det är härligt med vänner :) och att de finns på nära håll underlättar ju bara. Jordan går till granngossen mitt emot varje dag när de kommer från dagis. En dag var han supersur för att mamman i familjen inte ville leka med honom när killarna var på dagis…hm..;) Jag försökte tala om för honom att mammor kanske vill slippa andras småkillar när de har en sekund i ensamhet från sina egna, men det gick han inte med på ;) Alla vill ju leka med Jordan.

Idag när vi gick upp för trappan på Friskis så berättade han om när han var den första människan på jorden….

Bara så att ni vet, först skapade Gud jorden, och sen skapade han Jordan ;) och sen kom alla andra….haha.

Och här är min middag :)

Och nu ska jag äta hallon och kvarg :)

Sen sova!

Natti natti :)