Familjen Annorlunda

När jag vaknade på lördag morgon hade jag oförtjänt ont i håret. Bah.

Eller faktum är att det var mer en nackmuskel som värkte, inte speciellt mycket bakis alltså:)

Jag klev upp och duschade och sen var det ju så härligt väder att jag låg med lurar i öronen och slappade i halvsol hela dagen. Älskar det:)

Hade väl ingen jättestor lust att göra mig i ordning för att åka och träffa mina gamla gymnasiekompisar, men har man lovat så har man. Och jag vet att det alltid blir kul sen:)

Alltså ”vackrade jag mig” och kammade håret. Sen glömde jag allt vad smycken heter, så jag som brukar ha massor av armband och fräsiga örhängen åkte alldeles naken ner på stan. Au naturelle:) Pallade inte att byta om till den blus jag tänkt ha, det var alldeles för varmt väder för den, så jag körde med vanligt linne och jeans. Jeans….ja…borde kanske skaffa ett par svalare byxor men jag älskar verkligen mina jeans.

Så varmt på bussen men blåste skönt när jag klev av och promenerade sista biten.

Vi skulle träffas på en restaurang som heter Basilico, jag hade aldrig varit där, men oj så fint.

Svårt att välja från menyn för allt lät så jäkla gott! Till sist körde jag på klassisk bakismat, men med lyxig oxfile´och det var en väldigt god pizza:)

Förutom att jag råkade missa att allt rött inte var paprika…utan chili. STARK chili… jag stoppade en minibit i munnen och trodde jag skulle storkna, för det var djävulskt starkt;) Jag är lite fånig när det gäller starka saker.. men efter att ha svalkat branden i munnen med vatten och cola så överlevde jag även det. Det som är i de lilla skålen var så gott!!! Jag kommer inte ihåg vad det var och skulle fråga efteråt men glömde såklart det med.

Min huvudvärk gav äntligen med sig, måste vara colans förtjänst, och vi satt där i flera timmar och snackade. Åt en ljuvlig efterrätt som jag uppenbart inte fotade, men nån chokladglasstyffelpralinkula. OMG: för att tala tonårsspråk.

De här tjejerna gick jag i gymnasiet med. Social service. En linje (heter väl program idag) där man blev vårdbiträde i öppen vården. Alltså jobba med gamla människor. Jag har aldrig velat jobba med gamla, utan tvärtom med barn. Men hamnade här för att min syo var dum i huvudet, På riktigt alltså. Han kallade upp mig sista dagen man kunde välja linje och babblade massa om att jag inte kunde välja så som jag gjort. Dels för att jag hade problem med ryggen…Va? Det hade jag inte alls, jag hade ju mitt ben som är som det är efter att ha fått ischiasnerven söndersliten som bebis, men det var liksom inget problem. Att jag inte skulle klara av att jobba med barn, men med gamlingar var ju ett jäkligt märkligt resonemang dessutom. Att lyfta en unge på 10 kilo är inte direkt lika tufft som att lyfta en sängliggande gamling… Åh vilken korkad gubbe han var! Sen hade jag kassa betyg och han snurrade in på att jag absolut skulle välja vårdlinjen. Som jag inte heller ville gå, jag ville gå Barn och ungdom.  Det slutade med att han bestämde att jag skulle gå den här linjen, social service. Jag var blyg och fattade ingenting så jag vågade väl inte protestera;)

Trodde jag skulle dö första dagen i skolan när de berättade läroplanen….fy farao bara sånt jag inte var ett dugg intresserad av. Men då hade jag redan träffat Maggan som kom att bli en av mina allra bästa vänner:)

Att byta linje funkade inte som nu, utan man fick bara byta vid höstterminens start. Jag gick de där två åren och det enda som var bra med dem var att jag träffade de här tjejerna :) Och det fanns vansinnigt mycket snygga killar på min skola:)

Jaja, Hur som helst så har vi haft lite kontakt genom åren, Även vi har ju haft perioder när vi inte setts på många år, det blir lätt så när det kommer barn och respektive med i bilden, men nu har vi ju fått lite rutin på att träffas:)

Två av dem träffar jag ju varje midsommar, S och H:)

Det var rätt kul att när jag var ute i fredags så hörde jag en röst intill mig som sa Hej Carola och då var det S son, som jag ju också träffade på midsommar. Jag blev så ställd, för jag har ju sett honom sen han var en liten bebis, och nu var han ute och festade med sina arbetskamrater och beställde öl….?

Jag sa nåt om att han var alldeles för liten för krogen, och kände hur bartendern spetsade öronen ;)

Han svarade att han ju faktiskt var 20 och då var jag ju tvungen att erkänna att jag bara är ovanligt trög på att begripa att folk växer. Jag vet ju det, men det är svårt att verkligen fatta tydligen. Är det ett tecken på att man börjar bli skitgammal kanske;)?

Vi var fem tjejer i går, och efter att ha suttit där på Basilico och snackat så gick vi vidare till Stationen, allas bussar går därifrån, så det var ju lägligt. Där satt vi sen nån timme och drack öl, för då var jag ju på partyhumör igen;) och fortsatte snacka. Det var ovanligt skönt ute i går, så det kändes bra att sitta ute. Dock med terassvärmare som brände på fint i nacken;)

Vi är ju inne i juli så det vore väl själva sjutton om inte kvällarna kunde få bli varma nu!

Hemma satt kidsen och kollade på film, men hoppade i säng rätt snart, jag blev sittandes där i soffan med tv:n på och halvtittade på nån kass film medan jag skrev om konserten. Så småningom hoppade även jag i säng, och de var den dagen det.

Idag är det söndag. Och jag har utlyst städdag:)

Det innebär att alla är väldigt osynliga. Märkligt det där?

Nä, de har faktiskt varit duktiga och städat på bra både inne och ute. Mina ungar är slarviga av sig och kastar gärna av sig både skor och kläder ute vid studsmattan, som sen blir liggande där i evigheter. I regn och sol och blåst och snöstorm. Jamie har kryddat det hela med fyra stora paket med vattenballonger, plus att nån stjärna hade ställt ut en soppåse utanför dörren till räven.

Jag vet inte när kidsen ska fatta att det går inte att bara ställa påsen utanför dörren? För antingen kommer skatorna, då hörs det vida i kring att de håller på med sattyg;) Eller Doris om det ligger nåt extra gott däri. Men oftast är det räven, och hon är knäpptyst. Bara släpar iväg påsen och sliter sönder den. Sprider ut allt över gräsmattan, Totalt orädd. En gång var ytterdörren öppen och jag fann mig själv ståendes öga mot öga med en stor fin räv. Ooooops, det hade jag liksom inte väntat mig. Rätt coolt, men lite läskigt.

Jag håller på att tvättar sofföverdrag, Patricia bytte i torsdags, och jag har inte hunnit riktigt förrän nu. Eller prioriterat det;) Jag ska väl även gå ner i tvätteriet och sortera ren tvätt, och sen vika in den i skåp och lådor. Det får bli mitt bidrag till den här städdagen.

Det och kasslergratäng:) Så gott!!!

Vad gör ni så här en söndag i juli??