Familjen Annorlunda

Jag är hemma:)

Vi åkte igår strax efter 21, och eftersom det är en timmes tidsskillnad, som gjorde att dagen kändes oändlig när vi kom;) så var det mitt i natten när vi landade på svensk mark, 00.30.

Det var lite förseningar på planet, så det blev en del väntan ute på landningsbanan, inte det roligaste när man är lite nervös inför att flyga;)

Känslan är lite lika som när man sitter i en berg och dalbana. Man sitter fastspänd, med ingen annan väg att gå än upp. Förhoppningsvis är en flygning mindre skakig och med mindre  G-krafter än karusellen;) Men men vet aldrig innan man landat hur flighten blir. Jag tror att jag är rädd för att må illa och kräkas som gör att jag är inte så bekväm med att flyga. Märkligt eftersom jag inte direkt lider av skräck för berg och dalbanor..?

Nåväl. jag tänkte få tillbaka min kamera som hamnade i syrrans väska, och även se om det blev nåt vettigt filmat innan jag berättar om London. För ni ska inte tro att ni kommer undan:)

Hav tålamod.

Hemma visste jag att det väntade kräksjuka ungar. Fantastisk roligt, eller inte. Janelle var barnvakt fredag-söndag och hon hade sett fram emot att få hänga med sina syskon, och så fick hon i stället ta reda på sjuka syskon. Men hon var så duktig, fixade det utan problem. Jag hade på allvar dött om jag hamnat i den situationen när jag var 22, eller för den delen när som helst. Än idag skulle jag inte ta hand om andra än mina ungar om jag inte absolut behövde. Det finns många anledningar till att jag inte klarar av vården längre…;)

Jamie var ju sjuk förra lördagen, sen piggelin och ingen mer blev sjuk. Förrän i lördags, alltså en hel vecka i mellan, då Jordan plötsligt började kräkas. Han hade varit på kalas precis innan och mådde hur bra som helst, så det kommer plötsligt, men är å andra sidan över lika plötsligt. Han piggade på sig framåt natten på lördagen, och så började Loppan på söndagen mitt på dan. Jag hade gärna stannat kvar i London kan jag säga;) om det inte vore för att jag tyckte synd om Janelle.

Jag hann komma innanför dörren hemma, snacka lite med Janelle innan syrran skjutsade hem henne, och gå en runda i huset. Måste ju placera ut hinkar…:;)

Kikade in till Trixie och allt var lugnt hon sov som en stock, men tio minuter senare hörde jag att hon kräktes.

Hon kräktes ytterligare en gång men sen sov hon, hela natten och hela dagen.

Lovelia är piggare, har ätit och druckit, och även Trixie har gjort det. Nu är det väl bara att hålla tummarna för att det bara slår på småfolk. De större har haft nån envis förkylning med halsont, kan ju vara olika varianter, och då föredrar jag den:)

Otroligt tajmat så kom ett litet paket på posten idag.

Från Apoteket, ett självtest om man är immun mot vinterkräksjukan. Det tror jag att jag är, så jag vet inte om jag vill ta det här och få ett annat svar… ;)

Det skickas till laboratorium och är 99,9% säkert, Vore ju svårt att hoppas att man är den lilla undantaget som det felar på om man nu får ett svar man inte vill ha. Jag måste klura lite på det.

Vi sov länge idag allihopa. Jag var ju inte piggelin efter våra dagar i London där vi snittat en sisådär 20-25.000 steg/dag. Sena kvällar och hyfsat tidiga morgnar. Och så vak på det.

Men bara jag kom upp sen så har jag fått undan lite tråk. Röjt lite, men sen klev jag i jobbarbrallorna och meckade upp sågen och började mäta lister. Jag kan väl bara konstatera så här då… jag är usel på lister. Jag mäter, jag sågar och det blir fel. Jag mäter om jag sågar om och det blir fel. Jag mäter ytterligare en gång, sågar och det blir fel. Men vafan?

Men nu har jag sågat alla lister, och jag har spikat dit dem. De är inte perfekta, men det skiter jag i:)

Nu har jag tre trappnosar kvar att måla, trodde jag gjort det men de stod kvar i hallen? Helt märkligt, men jaja. Och sen, jag vet att det antagligen är korkat, men jag vill måla trappräcket. NU.  Det kommer bli så snyggt jag vet ju det, men fan jag har egentligen inte tid. Å andra sidan jobbar jag som allra bäst under tidspress… Gosh. jag vet inte. Det är lite för nära jul, men samtidigt vore det ju fint om det var snyggt till jul..

Kan ni bestämma åt mig? :)

Ni ska få se trappan, jag lovar, men just nu vill inte datorn hämta bilderna från mobilen, vet inte varför, men tror att den är sur för att den inte fick haka på till London;)

Jag ska försöka få in dem via appen jag kan blogga från, men tror de får vänta.

I morgon har Lovelia tandläkartid, som jag måste ställa in, vi kommer nog ha lite karantän här ett tag, känns inte som man behöver dela med sig av sånt här elände. Jag fyller år på lördag, och slipper ha ”kalas”, för syrran bjuder på adventsfika då:) JIppie:) Jag hoppas att alla är friska då så vi inte missar det.

Förra året var det supergoda grejor och jag är övertygad om att det blir lika gott i år.

Nu kan jag inte med ens bästa vilja i världen påstå att jag har ätit vettigt de här dagarna i London, så man borde ju inte fortsätta;)

Men det finns ju så mycket roligt ! Om jag flyttar dit, så kommer jag bli tjock. Möjligen blir jag smal igen när jag ledsnat och ätit och testat mig igenom allt, men det finns ju så mycket.

Vi har ätit massa roligt godis, chips, bakverk, pizzor, belgiska våfflor med nutella…Croissanter med nutella till frukost… tja. Lite så;)

Nu ska jag dricka upp mitt te, och krypa ner i sängen med min ebok, jag måste bara få rekommendera Karin Slaughter igen, för jäklar vad jag gillar hennes böcker:) Har laddat ner en som heter Fraktur, och som jag borde läst innan den jag läste sist..men vafan, det funkar ändå:)

Läste en del på flyget, innan jag somnade en stund;)

Jag försöker få tag i min kamera, och så ska jag skriva ihop en reseberättelse, lika mycket för er som för min egen del, jag älskar att läsa tillbaka nämligen:)

Natti natti :)