Familjen Annorlunda

Jag checkar av Tv-soffa på min lista över saker jag inte vågar göra egentligen men gör ändå:)

Faktiskt så blev jag inte så nervös som jag trodde att jag skulle bli, men nog flaxade det runt en svärm med fjärilar i magen allt.

Jag klev upp en kvart tidigare i morse för att stuva om lite i mina morgonrutiner, i stället för att först väcka barnen och sen göra mig själv i ordning för att sen gå ut med Doris innan de går till skolan, så gjorde jag mig klar innan jag väckte dem. Ja, det tar en kvart max på morgonen….;) Jag är som väl alla vet vid det här laget väldigt morgontrött och med åren har jag utvecklat en talang att vara kvick som sjutton så jag kan sova så länge som möjligt;) En kvart räcker gott och väl, även om jag inte hinner äta frukost då, för det behövs totalt 20 minuter. Allt man kan göra på kvällen gör jag på kvällen, så kläder och sånt är redan bestämt, och så är det bara kamma till rufset och sminka lite. Med mina nya fransar behöver jag inte ens sminka, så där skalar jag av den minut det tar att dra på mascara:) som är det jag klarar av. Idag visste jag dessutom att jag skulle få proffshjälp i sminket på TV4.

Mamma och pappa kom 7.40 och mamma tog hand om barnen och pappa körde mig till tåget. Lite småstressigt blev det för det var så mkt trafik, och sen hade de bokat ett annat tåg än det jag trodde, så det blev en extra vända för att kolla på tavlan vilket spår det egentligen skulle avgå ifrån, men sen så. Jag haffade en tågvärd och frågade innan jag hoppade på. Satt där och tittade ut genom fönstret och försökte tänka ut vad jag skulle säga för klokt, men eftersom jag inte visste mer än ämnet – Otrohet, så fanns det ju oändliga potentiella frågor så jag slutade med det:) Lite visste jag ju såklart, men det är ju inte som att man har ett manus direkt. Inte jag iaf, Malou har ju ett;)

Framme i Stockholm letade jag reda på min förbokade taxi, och kördes till TV4, där jag imponerades av deras otroliga logistik. Total stenkoll, och lugnet själva:)

Jag föstes in i sminket, där en trevlig tjej tog hand om mig, och på några minuter var jag klar. Håret gjorde hon inte mer än fixade lite volym i, och så lite makeup. Resultatet:

Jodå jag kan leva med det och måste verkligen lära mig att sminka:)

För henne tog det kanske sju minuter totalt, för mig blir det aldrig ett sånt resultat ever….

Studiovärdinnan kom och hämtade mig och jag visades in i greenroom, där det stod en fin frukost uppdukad, men just då kunde jag inte ens tänka på att äta. Torr i munnen som en öken, så lite juice gick i. Jag presenterades för en underbar människa – Grete Qviberg. Vi skulle prata om samma sak, hon har varit med om otrohet två gånger, och hade en hel del kloka saker att säga. När hon insåg att vi båda är skyttar ( stjärntecknet) så konstaterade hon att då kommer jag klara mig bra, vi skyttar är starka :) Vi babblade på en lång stund, hon var supertrevlig, och jag tycker att hon var så jäkla snygg att jag har bestämt mig för att så ska jag se ut när jag är i hennes ålder:) Grete och Britt Ekland, rätt ok förebilder väl:)  Jag har nog rätt hyfsade gener, min faster är knock dead gorgeous, skitsnygg och hon är min pappas storasyster. Går som en ungdom, lätta spänstiga steg och så fräääääsch. Hoppas på att ärva det dna´t. Hon har tvillingar åxå, så det är typ hon och jag i släkten;)

Nåväl, snygga Grete och jag pratade lite med Malou som kom och gick igenom hur det var tänkt, hon var väldigt trevlig, och kändes förtroendeingivande. Om jag skulle få tunghäfta eller börja babbla okontrollerat så skulle hon fixa det;) Hon frågade om jag var nervös och det var jag ju såklart, det är inte vardagsmat direkt det här. Men det var inte alls så farligt utan mer lite fjärilar i magen, och jag hade kanske inte haft världens mest stadiga handstil om någon bett mig skriva något;) Ljudteknikern kom och mickade på oss och det var dags att gå in i studion. Jag skulle ju liksom börja det hela, och satt i soffan redo och klar strax före tio, och så började det. Malou är superproffsig, och jag kände att det hela gick bra. Jag tyckte inte att jag sa något korkat eller muppigt, utan att det blev ungefär som jag tänkt mig det.  Jag ville bara berätta en del av min upplevelse runt det hela, sakligt, lugnt och ärligt, och jag tycker nog att jag kan stå för det. Ja, jag kan absolut stå för det, det är sanningen.

När de visade klippet från Familjen Annorlunda så kändes det både bra, nostalgiskt och sorgligt. Bra för att jag är stolt över att fått vara med där, nostalgiskt för jösses vad små barnen var!! och sorgligt för jag saknar mitt liv som jag hade det då. Jag tittar nästan aldrig på det vi spelade in, men barnen gör det ofta. Plötsligt när man står och slabbar med nåt i köket så kan jag höra mig själv inne från vardagsrummet, då har de slagit igång det. Lika märkligt varje gång att se sig själv:) Och HÖRA sig själv är en fasa varenda gång…brrr.

Det är ju väldigt svårt att korta ner min story på några minuter, och att dessutom göra det utan att tala om egentligen något annat än MINA känslor och upplevelser, det är inte lätt. Jag har fått ta väldigt mycket i hela den här soppan som är, bara det här att jag fått förklara för barnen saker som jag inte fattar själv, och sen får massa skit för att jag försökt…Men vem ska annars göra det liksom? När det är tysta leken deluxe från det andra hållet. Men jag tycker att det blev helt ok. Jag vågade inte titta på det förrän jag kommit hem på eftermiddagen;)

När vi var klara, jag satt kvar när Malou pratade med Grete sen, så babblade vi på en stund till, Jag har fått massor av klappar på axeln idag, från sminket, studiovärdinnan, den andra värdinnan som säkert har en annan titel, Malou, Grete.♥ När jag slog av flygplansläget på mobilen så rasslade det till, massor av sms, Facebookmeddelanden, mail, och telefonsamtal. Oj :)

Vi fick varsin taxi, sa tack och hej och och kul att ses och så skiljdes Grete och jag åt utanför Tv4 huset, och jag hoppade in i min taxi, det småregnade och blåste kallt, så det var skönt att sitta där i värmen. Jag kan inte vara tyst i en taxi. Hur jag än försöker så känner jag mig så otrevlig om jag sitter där och tiger, och så är det alltid något jag känner att jag måste kommentera:) Får man mig i en taxi så kan man få diskutera det mesta. Idag mest vädret, men även hur feg jag är på att blinka och byta fil när jag hamnat fel. Taxichauffören bara skrattade åt mig och sa att i Stockholm så är det bara att blinka så flyttar sig folk, och jag vet ju att det stämmer men vågar ändå inte, kanske måste testa. Och så har jag fullt sjå att titta ut, Stockholm är så vackert, men kör jag själv ser jag ju inte det.

Jag trodde det skulle bli för tajt på stationen för att hinna köpa kaffe, för nu var jag riktigt kaffesugen, men till min lycka var det en kvart kvar, så jag hann in på Pressbyrån, Starbucks var bara att glömma det tar för lång tid, men Pressbyråns kaffe är gott.  Så ombord på tåget och börja kolla alla meddelanden.

TACK SOM SJUTTON alla ni som på ett eller annat sätt hört av er:) ♥ Jag försöker svara, men även om jag inte hinner det så är jag så tacksam och glad över er :)

Ett och annat ”Fan vad snygg du är ska vi bli ihop?” har jag fått åxå, det är kul;)

Jaha, sen då. Vill ni se det?  :) Klicka på länken så ska det funka, ett par dagar iaf.

Malou efter tio  – Nio-barnsmamman Carola Wetterholm bedragen efter 26 år

Pappa hämtade mig på stationen sen, och jag kom hem till ett lugnt hus, där Trixie kommit tillbaka från skolan för hon mådde dåligt, och nu har hon feber och ont i halsen/hosta/ huvudvärk. Kunde varit värre, ta i trä och allt sånt. Hon låg och sov, och småkillarna, Jordan är åxå hemma, förkyld, kollade på datorn eller nåt,

Jag åt lite, och sen pratade jag i telefon, för att sen greja på lite, och så på med storstövlarna och ut med Doris.

Jag var riktigt trött och funderade på att strunta i Killer- Daves power hour men bestämde mig för inte, och for iväg, Mötte upp syrran som inte heller var helt på topp, men det är oftast de passen som är bäst i slutänden, när man inte tar den enkla vägen att skita i det utan masar sig iväg. Som vanligt svinjobbigt men kul:)

Hem, och fixa mat till kidsen, och så duscha. Lejde ut Dorispromenaden till Robban så jag kunde stå extra länge i duschen och bara njuta. Jag frös, så det var extra najs med varmt vatten över nacke och axlar:)

Sen har jag lämnat in min artikel till skolan, och kollat på tv, och nu är jag trött. Fast piggare än jag var klockan 22….typiskt mig;)

Nu ska jag hoppa i säng, och jag kommer sova som en stock om ingen påkallar min uppmärksamhet vilket jag verkligen inte vill. Ta i trä. I morgon är en annan dag:)

Natti natti :)