Jag är sjukt rastlös och stressad i själen, och det uttrycker sig i apati. Jag orkar inte. Ingenting är roligt. Jag går som på nålar och väntar. På vad? Tja säg det, jag vet inte? Inte mer än att det är något obehagligt.
Ni vet känslan?
Jag kan inte förmå mig till att göra mer än absolut det nödvändiga, allt annat får vänta. Tills när? Ja, jag vet inte! Tills det jag fasar för inträffar? Det där som jag inte ens vet vad det är…
Om jag kunde skulle jag krypa ur skinnet och byta med nån annan, nån som kan skratta och le med hela hjärtat, nån som är sorglös och fri från bedrövelse. Det går ju inte, och egentligen vill jag inte heller, jag vill fortsätta vara jag:)
Jag gillar mig själv:)
Men jag skulle så gärna vilja kunna få känna frid och ro i kroppen och i sinnet. Det snurrar och snurrar dygnet runt, är som en app som kör i bakgrunden med ett enda syfte – att skapa ett krypande, suggestivt obehag.
Kunde jag avinstallera den där jävla appen skulle det vara skönt, men det är visst kört, den är där på evig tid, och suger ur batterierna dubbelt så snabbt.
Jag är bra på att ruska av mig, och jag är bra på att se det lilla i det stora och att även se i perspektiv, men det hjälper knappast NU.
Det kunde varit så annorlunda, det hade kunnat vara rakt och ärligt, kanske brutalt ärligt till och med, men i stället är det som ett törnsnår med vassa ilskna taggar med hullingar på som rivs, rispas och fastnar. Som intrigerar för att skada så mycket som möjligt, som väljer sina vägar så det svider som eld. Som gett sår som aldrig kan läka, som ger smärta och så detta jäkla obehag. Fatta själva att stå fastnaglad i ett snår av elaka giftiga taggar!;)
Nej, jag är inte den som lägger mig ner och dör, jag är snarare den som med hjälp av en slö bordskniv börjar röja upp i törnsnåret för att få fri väg, men det tar ju sån tid! Önskar jag hade en machete, eller kanske en gasolbrännare så det gav lite effekt;)
Jag ger aldrig upp, men det är jäkligt jobbigt att beskära elaka taggbuskar med bordskniv, det tar tid och det tar energi och vad går det ut över? Jo, barnen.
De får en trött tråkig håglös stressad morsa som står och stampar dagarna i ända för att hålla törnena på avstånd. Vissa dagar, de flesta, går det hyfsat och då märker de inte av det, även om det alltid finns där, andra dagar, rätt få ändå, undrar de varför mamma är så deppig och moloken.
Om jag fick en enda önskan idag så vore det helt galet nog – shitloads of money ;)
För det gamla talesättet : ”money talks bullshit walks” är sant. Jag vill inte ha pengar för egen del, men jag skulle kunna köpa mig och barnen både frihet och sinnesro. Hur sjukt det än låter.
Eftersom det inte lär regna dollar från skyn i morgon heller utan bara vanligt vatten så kommer inte obehaget att försvinna, och jag har väl lärt mig att leva med det flåsande i nacken, men jag kommer ihåg hur det kändes att vakna på morgonen och vara, inte pigg för det händer aldrig;) men glad ända in i själen. Utan taggar.
Jag kanske begär för mycket men åh så jag önskar mig sinnesfrid, och lugn och ro. Och shitloads med pengar ;)
Ikväll tröstar jag mig med jordgubbar och det lilla rosevin som är kvar sen igår :)
I sällskap med dinosaurier på tv;)
Nu har jag brutit ihop och kan komma igen i morgon:)
Tack för att ni lyssnade !❤️ 
Du skriver så bra direkt från ditt hjärta. Klart vi skall hålla tummarna för dig
imorgon vi är många som gör det.
Annelie
Vi alla som följer din blogg vet att du är en riktig kämpe! Du krigar på för barnens skull och har ju klarat det bättre än någon annan skulle gjort i din situation. Om jag prickar in storvinsten ska jag lova att jag ska skicka vidare hälften till dig! Känner din vanmakt och hoppas så att du och barnen ska få lugn och ro. Styrkekramar i massor!
Varm kram till dig, Carola från Skåneland
Annika: Nu råkar det vara så att alla faktiskt inte gör en förtjänst när de säljer sitt hus. Dessutom så är Carola studerande och försörjer 9 barn, så det är nog rätt svårt att lösa ut den andra parten.
Att få ett nytt boende till 10 personer om man inte har råd att köpa är knappast lätt, det är ibland kötid på flera år. Välkommen till verkligheten.
Sen så tror jag nog att Carola gjort allt hon kunnat för att hitta en lösning på detta.
Vi är många som gått igenom en skilsmässa, men alla har inte en massa pengar för det. Lite mer förståelse och empati vore på sin plats…
Det är massor av par som skiljer sig varje dag. Hur tror du de gör ? Jo de säljer sina hus och delar förtjänsten annars löser den ena av parterna ut den andre.De allra flesta säljer och flyttar till annat boende typ lägenhet. Det finns säkert någon som passar Carola med barn också.
Ulrika: Varför ska hon släppa huset? Hur lätt tror du det är att få tag i en annan bostad som passar och räcker till både Carola och barnen? Det är inte så att det bara dimper ner boende hur som helst. Är bostadsbrist på de flesta större orter om du nu missat det. Vart skulle de ta vägen hade du tänkt dig?
Och sen så tycker väl jag att Carola har tagit ansvar så det räcker och blir över när det gäller omsorg om barnen och deras bästa. De har faktiskt en far som inte gör särskilt många knop för att underlätta barnens liv, snarare tvärtom.
Att han nu kräver att hans egna barn ska kastas ur sitt hem är sinnesjukt. Ingen normal vuxen eller förälder utsätter sina barn för något sånt. Är inte värdig att vare sig kallas pappa eller förälder eftersom han alltid sätter sig själv i första rummet. Egotrippad jättebebis som absolut inte bör skaffa fler barn med någon…
Men åh vad jag känner med dig! Blir så ledsen när jag läser. Du fantastiska människa förtjänar så otroligt mycket bättre! Mina tankar är hos dig och dina fina barn. Kärlek till er ❤️
Fina du <3, förstår ungefär vad det handlar om. Önskar jag kunde ge dig ett vackert hus men luft och rum <3 där du kunde få frid, styrkekram till vörldens finaste kvinna!!!
Så himla bra du beskriver det Carola! Kram
Du gråter inte för att du är svag utan för att du har varit stark alldeles för länge
Kämpa!
Ge inte upp! <3
Hoppas på bättre tider för dig!! Måtte det komma nu och en riktigt solig och skön sommar på campingen
Vet så väl hur det känns när någon annan hela tiden ligger och gnager på ens lilla energi!
Kram och håll ut!!
Säger som Annika här ovan. Släpp huset….varför envisas med att kämpa om det. Om det nu stämmer enl tidigare inläggs kommentarer att han & sambon väntar barn förstår vi nog alla som gått igenom liknande trauma hur jobbigt det måste kännas nu…..jag vet, tro mig. Jag var dessutom själv gravid när jag var i liknande situation som din. Men att du fortsätter hålla kvar vid kampen om att få huset tilldelat dig förstår jag inte. Det har gått ett par år snart. Tänk vad skönt att styra över dig och ungarna själv i ditt/ert helt egna hem. Du säger ju att du inte vill ha med honom att göra. Ända sättet är att själv släppa taget. Det tar ju även mycket kraft och pengar att hålla ordning samt reparera/renovera ett hus. Sååå smidigt med lägenhet. Jag säger det i all välmening. Mode on…du förtjänar så mycket bättre /Kram
Va,är Toy gravid??? Herregud,varför skaffar han sig fler barn när han inte ens bryr sig om de första han skapat:-( Så sorgligt.
Kram till dig Carola.
Är det huset ni strider om så släpp det och flytta till en stor lägenhet där du och barnen får vara i fred och kan känna att det är ert eget och som ingen exman har att göra med.
Å fy va känner med dig.
Skulle vilja ge dig en kram på riktigt men får nöja mig med att skicka den via rymden.
Jag håller på dig. Du är stark och tuff och det är det som irriterar vissa kan ja tro .
Fortsätt fightas.
Kram Jessica
Kramar till dig <3 man orkar för att man måste…. O nej man inte alltid se glädjen i det lilla… Men när detta är över och Du kan gå rakryggad därifrån när inte andra kan det, då kommer du att känna dig starkare än någonsin!
Stå på dig och sätt tydliga gränser för vad Du tänker gå med på! Kämpa på du starka roliga fräscha mamma till 9 :)
Glad Midsommar
Kämpa på, du är stark <3
Men åh kära Carola. Vad jag önskar att jag kunde hjälpa dig!
Känner dig inte mer än genom bloggen men tycker att det är så synd att du ska behöva gå igenom något sånt här.
Hej.
Jag önskar sååå att det fanns något jag kunde göra för dig. Du är helt otroligt stark och den bästa möjliga mamman för dina barn. Fortsätt kämpa och låt aldrig honom ta något av det ifrån dig. Styrkekramar!
Förstår att du mår skit. Men om du nu har ett ess i rockärmen, en brandbomb i bakfickan osv. Varför inte ta fram det? Det har tagit väldigt lång tid och varför må sämre än man behöver?
❤️
Vi som läsare kanske kan göra något? Om vi är några stycken som skickar varsin trisslott så kanske det blir vinst på någon?=)
Jag tycker det är en superbra ide!
Jag tänker skicka en eller några trisslotter varje månad! Någon gång kanske vinsten slår till!
Snälla ni som läser, är ni med?? :)))
Carola, säger som min 17 åriga dotter sa” skulle jag vinna en skaplig storvinst skulle jag personligen åka o lämna den till Carola wetterholm”
Du är sååå värd de!!
Massa styrkekramar & energi till dig Carola<3
Håller med Cleo; be någon öppna ett konto, har precis varit med om det; en vän öppnade ett konto till sin cancersjuka vän och det blev MÅNGA kronor till sist av små summor!
Stor kram ❤️
Lyssna på det här, kan få vilken kattägare som helst att skratta högt en stund och kanske skingra dina tankar i två minuter iaf ☺️ https://m.youtube.com/watch?v=pcNJEBgaaA0
Sänder iväg många styrkekramar till dej och barnen.
Eva
Så väl beskrivet av dina känslor.
Önskar att någon skulle kunna lätta på din börda.
Men den någon har inte det i sinnet. Någon vill tydligen bara fortsätta att dra in dig i törnet.
Kram och hoppas du finner sinnesro igen
Styrkekram
Skickar en cyberkram :-) Det är helt okej att vara slutkörd, att du inte riktigt orkar med är också okej.. Be någon (anhörig, eftersom du redan gör mer än tillräckligt) skapa ett konto där man kan skänka en slant eller två. Många bäckar små kanske inte blir shitloads med pengar men en hjälp på vägen. Så kan en del av som vill och har följt dig ett tag också hjälpa till mer än att ge tröstande ord..
Skickar en stoooor styrkekram. Det kan inte annat än att gå din väg i detta!!! Något annat finns inte 3 < 3 Kärlek och styrka till dig.
Så ledsamt att läsa allt du får gå igenom. Jag hoppas verkligen för din och barnens skull att allt löser sig till det bästa för er . Du är stark som orkar med allt detta och så fantastisk att samtidigt kunna ta hand om nio barn. Tänker på er. Mvh Khadijah
Kraaaaaaam styrka och jag hoppas verkligen på karma karma på den jävulen som sett till att det är så här för dig och de finaste som finns alla 9!!
❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
Vill skicka styrkekramar till Dig. Du kommer att gå stark ut ur detta j..a elände. man får säcka ihop emellanåt, vi är som sagt individer med känslor som kan spruta över en ibland. Håller tummarna hårt . stort lycka till.
Underbara bästa Carola, för barnen är du allt. Det vet du eller hur?
Jag önskar jag kunde göra nåt för dig, mer än att skicka cyberkramar och styrka i mängder.
Har följt din blogg väldigt länge och tycker den är extremt bra. Detta är första gången jag kommenterar men jag kände att det var dags. Bloggen egentligen inte min målgrupp, jag är 23 år, inga egna barn utan bara två bonusbarn, men jag uppskattar verkligen att höra dina ärliga tankar och åsikter. du verkar vara en fantastisk person och mamma, jag hade mer än gärna haft dig som mamma.
Ville bara säga det och jag hoppas allt kan lösa sig för dig till slut. Du är mer än värd det. Kramar!!
Vad jag känner med dig! Önskar att friden och sinnesron når dig snart. Sänder varma healingenergier om du vill. Kram
Skickar en massa kramar..
Hoppas allt går din väg snart ..
Kram Camilla
Jag vet hur du känner! Är där just nu..jag längtar mest av allt efter sinnesro! Lugn slippa bråk bara få vara! Slippa gråta. Lögner och bråk är min vardag. Är du fortfarande och fajtas i rätten? Hur har det gått? Får ni bo kvar på nåder ett tag till?
Ja va f*n ska man säga om A*et, ursäkta mitt språk men jag känner din frustration.
Du är stark, du är en bra mamma, men du som alla andra måste få ha svackor. Skickar så mkt styrka och jädrar anamma jag kan. Det blir bra i slutänden, det måste bli det! Så är det bara.
Jättestor kram till dig Carola!
Jag lider med dig, jag förstår känslan. Jag förstår också att allt obehag kommer från ”Den som vi inte nämner vid namn”, det är ju inte alls konstigt att obehaget kommer därifrån, det har ju kommit div mindre trevliga överraskningar därifrån nu under ett par år.
Men du Carola, vi finns här, vi finns här för dig. Jag (och säkert många med mig) önskar så att vi kunde göra något för att hjälpa dig, har tyvärr inte ekonomi själv för att kunna hjälpa dig med den biten. Men lyssnar på dig gör jag gärna, du finns i mina tankar.
Kramar till dig!
Kära Carola, det du skriver går ända in i hjärtat!! Du om någon har all rätt att känna det du känner, det sorgliga är ju att det äter upp din energi du så väl behöver till dina barn och dig själv. Jag säger bara jäkla karl, gick bakom ryggen på dig, lämnat dig att ta hand om era gemensamma barn själv och samtidigt kunna med sig och gaffla i rätten!! Det finns inga ord som kan beskriva ett sådant svek mot era barn och dig. Hoppas denna situation han satt dig och dina barn i kommer att ljusna och att, dock mot förmodan, inser vad han ställt till med. Kämpa på min vän, kanske inte din pengakassa är full, men den är full av kärlek från barnen, hans kassa är snart tom på det. Många kramar
När är det där mötet? Måste skicka dig extra kraft och styrka då. Goda tankar kan flytta berg.Bekymren förpackar du och skickar till dem som orsakat dem.. Jag vet att det är mycket lättare sagt en gjort.Många kramar till dig
Man får tänka positivt men det är inte alltid så lätt. Ni är i allafall friska! Vad betyder pengar då? Ingenting. Men det underlättar med pengar. Tänker på dig och får kämpa ensam men du har fantastisk familj!
Faaaan! Kan inte bara syltkrukan skriva över allt på dej? Han är en feg jävel! Undra om han har ångest och krav på sej? Sen stör jag mej på hans mamma, sk farmor, som står bakom. Undra om hon någon gång ska få kärlek från sina barnbarn? Skulle inte tro det…
Farmor verkar vara en iskall kvinna, den uppfattningen fick jag redan då när FA sändes. Och P är hennes marionettdocka.
Önskar att allt blir bra för dig till slut…stor kram!
Hej jag skickar dig en kram och jag läser din blogg och tycker du är en härlig kvinna o mamma. Jag har också känt mig nere i dag i morgon blir det bättre
Har läst din blogg läääääänge, men aldrig kommenterat förut. Nu vill jag bara skicka lite styrka och extra tankar till dig. Det är helt ok att bryta ihop och sedan komma igen, tror att det behövs ibland <3. Tyvärr har jag nog inga visare ord än så just nu…
Många styrkekramar
Åsa, mamma till 4