Familjen Annorlunda

Hur är det möjligt att vi ska diskutera arbetslösheten på min blogg? Den finns, det är en rent fakta. Att ungdomar har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden är fakta, och ingen direkt nyhet…Ändå, ni vet bättre?

Och sen är jag otrevlig när jag svarar.

Nä fy farao, det är inte lätt ibland, hur man än vänder sig har man arslet bak;)  Vi skulle kunna göra som så att jag from nu inte svarar på kommentarer, eller tar bort funktionen för att kommentera , vill ni det? Vill JAG det? Nä.

Det finns ett ordspråk: ”Som man frågar får man svar” , och så är det. Frågar ni på ett trevligt sätt, med respekt, så svarar jag på samma vis. Säger ni saker på ett taskigt sätt så kan ni ge er fan på att ni får svar på samma nivå.

Jag fick den här av en vän idag:

Jag säger bara AMEN.

Och så kom denna på mitt facebookflöde:

Och så är det.  Nu får ni ta och stila till er, och när ni gör det så kommer jag vara len som socker i mina svar :)

Kanske ;)

Vet ni?

Idag har jag varit på ett ställe jag inte varit på ordentligt på flera veckor, och det är lång tid det….Jag har varit på Ikea:)

Mitt kära Ikea, stod kvar och var sig nästan likt. De möblerar om och grejar och det blir ju lite fel i hjärnkontoret då, men det är samtidigt bra så man håller sina sinnen skärpta, hehe.

Helen messade mig i går och frågade om vi inte kunde luncha där, och eftersom mina kids längtat efter leklandet där så var jag snabb att haka på. Jamie har ju dessutom fyllt tre år och får alltså gå in i Småland, och jag trodde det skulle bli värsta grejen för honom. När Lovelia äntligen fick följa med in var hon förväntansfull i veckor innan och vi fick lov att åka dit dagen efter att hon fyllde:) Och Jordan var nog där på sin födelsedag…  Men Jamie har inte fattat alls vad som finns där inne, och han tvärvägrade. Jaha, jaja, men det gör ju inget, han fick följa med mig, Helen och Mio i stället. Eftersom nån av oss två, Helen och mig, är mer morgonpigg än den andra så hade vi sagt att de kunde äta lunch innan vi kom så fikade vi ihop i stället, jag kom ju direkt från frukostbordet ;)

Jamie gillar Mio, och är oftast väldigt försiktig med honom, hjälper till ( ibland stjälper) och är majsig i största allmänhet. Idag var han så lugn och fin, satt och kikade vid bordet när vi fikade, och åt sin bulle och var tyst och fin i nästan en hel timme innan det blev spring i benen. Då höll han sig ändå nära oss, och grejade på.

Efter timmen som barnen får vara i leklandet gått ut så hämtade vi ut dem, och sen tog vi en runda på varuhuset. Jag har irriterat mig länge på att det blir så blött på golvet i köket runt diskbänken, på jul har jag en matta där och det är inte dumt alls, mer än att den blir skitig;) Idag hittade jag en fin matta på barnavdelningen som får ligga där.

Och ja, jag vet att det sitter en snögubbe på diskmaskinen, den blev kvar efter jul…och nu känns den helt normal i inredningen ;)

Sen blev det en ny skohylla till vårt hyllsystem i hallen, Stolmen. Den vi har är det någon som roat sig med att sitta på…eller nåt, så den är sned och vind och dessutom har den rostat lite i skruvhålen.

Bara roligheter alltså…:)

Ungarna som inte fått fika, fick varsin mjukglass och en bulle när vi var klara, och sen susade vi hemåt.

Packade upp, fixade köket, lagade mat, och sen iväg och träna.

Janelle har börjat köra med syrran och mig nu, och det är kul, och eftersom hon gillar att dansa så har hon uttryckt en önskan om att vi ska följa med på nåt danspass….och vi har lovat :) så det är bara till att börja ladda…främst för övriga medmotionärer som måste jobba hårt på att hålla sig för skratt;) Janelle är duktig, medan jag och syrran mer är som gracila kassaskåp.

Efter träningen handlade vi lite, det finns en mjölktjuv i mitt kylskåp helt klart, och så hem till trollen igen.

I morgon är det utflyktsdags, och det var inte svårt att få i säng dem. Det är det iofs aldrig, de är duktiga på att lägga sig, och jag minns inte ens när jag hade en diskussion senast om att det var dags att sova. Om man undantar tonåringarna…för där får man ju tjata för jämnan;) både på att gå upp och gå och sova…

Jamie ber ibland om att få gå i säng, precis som de andra gjort:) Hur vi lyckats med det? Ingen aning, men nånstans efter Robban och Corrinda så bara blev det så. Lite lär det väl bero på att de faktiskt själva fått bestämma sina sovtider till viss del. Jag har inte strukturerat upp tiderna, och varit benhård, utan mer tittat på hur just det barnets behov ser ut. Jamie behövde gå i säng vid 19.15 för ett tag sen, och då fick han det, medan han nu är pigg och alert fram till 20-22, beroende på när han klev upp på morgonen och om han råkat sova middag. Normalt för honom nu under sommaren har varit att vakna på morgonen strax före 10, och sen somna vid 20 – 20.30, utan att sova på dagen.

Skolbarnen lägger sig normalt runt 21, och det är kanske lite sent, men vad är vitsen med att tvinga i säng dem en timme tidigare och sen ligga och inte kunna sova. Nä, jag älskar att de själva klarar av att känna när de är trötta och vill gå och sova.

Jag hör folk som alltid, alltid väcker sina barn samma tid och lägger dem samma tid, oavsett helg, vardag eller lov. Som serverar mat på exakta tider, och där det blir totalknas om rutinerna rubbas.

Alla får göra som de vill, men för min högst personliga del så tycker jag att rutiner är bara bra, så länge de går att rucka på :) Först då fungerar de liksom.

För oss funkar det här perfekt :)

Nä, om man skulle ta och hoppa i säng själv åxå då, det blir förhoppningsvis en lång och kul dag i morgon, så det gäller att vara på topp.

Först ska jag så ihjäl en jävla skitfluga som stissar runt här så jag får spunk, en sån där stor en som bara flyger runt runt, helt planlöst i 180 knyck, och låter asamycket. Fy farao.

Sen sova.

Natti natti :)