Familjen Annorlunda

När jag precis somnat…

… Så väcktes jag av att Jamie satte i halsen i sin säng intill. Eftersom jag är mamma, jag har hittills aldrig upptäckt att en man gör lika nämligen , så var jag uppe på fötter och ryckte åt mig första bästa att ta emot kräket med redan innan jag vaknat riktigt ;)
Men efter två flaskor välling räcker inte det örngott jag fick tag i, så det blev en sängsanering åxå, och en ledsen bebis som frysande lommade efter ut i badrummet .
Pappan sov gott .

Med hopp om att det var just bara sätta i halsen så bäddade jag ner Jamie hos mig, han ammade och sen var han tvärpigg.
Jordan åxå, som erbjöd sig att jag kunde lägga Jamie hos honom, lillgubben:)
Pappan sov gott ;)

Givetvis var det inte så bra, utan varje kvart i några timmar så kräktes han , och jag var uppe och sanerade , bytte lakan, handdukar och tvättade och spritade lite händer mellan varven .
Allt medan pappan snarkade i godan ro mitt i allt . Hur är det möjligt ?

Vid halv fem somnade han till och även jag.
Strax efter fem hör jag hur Jordan hostar till och fast jag sover sitter jag i givakt på en millisekund och ruskar Perra hårt och omilt . (Jordan ligger vid sidan av honom . ) Samtidigt som Perra flyger upp så står jag intill och assisterar .
Undrar hur det kan komma sig att jag har radarvarning på kräkungar, medan det krävs hårda tag för att far i huset ska reagera ?
Var är jämställdheten här ;)

Såhär är det i de flesta familjer jag känner så det är inte unikt för oss på något vis :)
Och för sakens skull så hjälper Perra till, men för det måste han ju vara vaken och det är just det jag förundras över , hur fan man kan snarka vidare när det tänds lampor , barn gråter och det springs i dörrarna ?
I våras skurade jag golvet med lamporna tända inne i sovrummet utan att han rörde en fena ?
Själv vaknar jag ju så fort nån tar i dörrhandtaget ..

Nåväl , jag är ju Mamma och det ingår nog i arbetet ;)

Hur som helst så somnade Jordan om men kräks fortfarande mellan varven , medan Jamie behållt lite majsvälling och inte pjukat på några timmar nu.

Jag slumrade tills de vaknade vid tio, tur det för de slummertimmarna är skillnaden mellan helt och halvt avslagen idag.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Ch

    Usch och fy för kräkan! Jag skrattade gott för vi har precis gått igenom alla barnen (5) med kräkan (och ögoninflammation, samt löss :(). Jag vaknar direkt och sitter sen i soffan med barnen. Jag orkar inte bädda rent mer än en gång i sängen, så jag bäddar på soffan med goa handdukar och filtar. …sen sitter jag där, ev halvslumrar, och är beredd med hinken. Nu har vi gjort vårt för denna gång. Krya på er!

  2. Maria

    I min värld är det så att den som är hemma med barnen får ta i alla fall första natten vid sånt här. Som hemmaförälder kan man ju softa lite dagen efter en vakennatt. Den som jobbar behöver få sova för att orka vara på topp på jobbet. Jobbar däremot bägge två så turas vi om. Men det är i min värld det. ;-)

  3. Anna

    Jag brukar vakna intuitivt innan spyan kommer.
    Från ren djupsömn, till hinken under nosen på ungen, bara på nån millisekund. Fattar inte riktigt själv hur det går till. Men det är INTE många gånger det kommit i sängen. Det är ju SÅ mycket lättare att gå upp och skölja ur en hink, än att byta lakan flera gånger på en natt. Detta gäller ju om barnet ligger i samma rum och allra helst brevid i sängen.

    Brukar vid sjukdom ha dem hos mig, så man kan ha lite koll. Inom räckhåll en låg hink (liten plast-diskbalja). Sen gäller det att tima in skottet.

    Nu var det som tur är mycket längesen!
    Hoppas ni snart blir kvitt det
    KRAAM OCH KRYA PÅ ER

  4. Cecilia

    Tror det beror på vem som är hemma och har huvudansvaret för hemmet :) jag jobbar och pappan är föräldraledig och inatt när sonen kräktes så fick pappan i huset väcka mig för assistans :)

  5. Lotta

    Hahaha :) :) fick mig rejäla flashbacks när jag läste det du skrivit. Det är länge sedan mina tjejer var i den åldern nu (idag är dom 21 o 19) men kommer så väl ihåg hur det var. Min älskade gubbe kunde o kan sova sig igenom det mesta medans en annan vaknar på fem röda.
    Krya på er nu förhoppningsvis är det kvickt över.
    Ha det gott

  6. Malin

    haha ja visst är det märkligt?! min karl har kunnat sovit sig igenom bebisar som legat och bokstavligen talat vrålskrikit honom i hans öra! men vaknar han? nää! tänk att få sova så djupt åtminstone någon natt per vecka? ;))

    Hoppas de kryar på sig snabbt och att de andra barnen slipper undan!
    Mvh Malin

  7. Ewi

    Fy fasen, hatar kräkeriet!! ”Mamma, jag kommer spotta geggamojja!” kan 3-åringen i alla fall säga till nu, någorlunda, så man kan vara lite redo. En sak är dock fantastisk; barnens far och farfar/farmor är immuna mot kräkeri (3-åringen har bl.a. spytt farmor rakt i ansiktet/ner i urringningen/kläderna etc utan att hon blivit sjuk!!), så här saneras inte ett jävla dugg om inte barnen råkar spy PÅ mig. Jag sparkar upp sambon för saneringsjobbet (han sover också genom precis allt fan, lampor, skrik, tredje världskrigets utbrott). Nån nytta ska jag ha av hans immunitet!!

  8. linda

    Tack o lov så är det inte så här hemma. För det ingår ju även i arbetet att vara pappa, i min värld iaf.
    Fast jag är imponerad över att han ens kan sova mitt i allt:)
    Jag hoppas att ni andra klarar er från att bli sjuka

  9. Neta

    Hade det varit jag hade jag ju väckt honom vid första tillfället, en tar hand om barnet och en om övrigt, det har jag varit stenhård på jämt.