Det här med barns små ”utbrott” i offentliga miljöer.
Här är tre bilder från arkivet som försöker sammanfatta några av alla känslor.
1) ”Stena henne”-känslan.
2) Gå in i psychomode-känslan.
3) Känslan av förståelse från andra. Och den där blicken som kan betyda så mycket.
Fick häromdagen den kommentaren av en kompis som pendlar Uppsala-Sthlm varje dag ”Åh fy faaaan så var det en skrikande unge på morgontåget, MÅSTE de åka den här tiden?!” När jag svarade att ”Ja, de kanske faktiskt _var_ tvungna, du har ju ingen aning och det är antagligen hundra gånger värre för dem än för dig” så fick jag ett surt ”Jaha du har redan börjat ställa dig på _deras_ sida” (Deras är småbarnsföräldrarna och kommentaren apropå att jag är gravid) 🙂 Anywho – fantastiska illustrationer, så glad att jag hittade hit! 😀
Åh, vad kul att höra att du hittat hit och gillar mina illustrationer! Ja, den där situationen på tåget alltså…bra att du svarade som du svarade 😉 Kram ?