Ja, jag mår dåligt. – ELISABETH

ELISABETH

Ja, jag mår dåligt.

Som ni vet mådde jag rätt så risigt på vår födelsedag. Det var något som skavde och som gjorde att allt annat också började knuffas ur balans. Efter en stund nere i mörkret kunde jag till slut komma upp till ytan och må bra igen. Egentligen är det inte svårare än så men tyvärr är det inte riktigt så enkelt att må dåligt.

Jag har sedan i måndags tänkt mycket på det här med hur man mår och hur svårt det är att bara få må dåligt. När jag blev så där avgrundsdjupt ledsen helt plötsligt, började jag febrilt försöka analysera mitt inre och hitta legitima orsaker. “Jag har ju sovit rätt dåligt”, “HORMONERNA så klart!”, “Två års oro tar ju ut sin rätt”, och så vidare, men förgäves. Hur mycket jag än grävde och letade kunde jag inte hitta precis det som satte fingret på varför jag bara ville gömma mig och gråta. Då började jag tänka att om jag inte ens hittar en orsak till varför jag mår dåligt, då mår jag nog inte nog dåligt och sen startade ett långt jämförelsearbete, där jag la upp mitt liv mot andras och då har ju många det såååååå myyyycket värre. Därför borde jag ju helt enkelt bara ruska av mig den jobbiga känslan och vara glad. Jag fyllde ju ändå år.

Det gick ändå inte! Sms med hurrarop och festliga emojis trillade in och telefonen började ringa men jag orkade inte svara. Sen skulle vi ju ha någon sorts kalas och jag kände att jag inte ville men herregud varför inte?! Eftersom jag inte kunde ge en förklaring till mig själv till varför jag inte ville vara ens med min egen mamma, vad kunde felet vara då?! Att ha en ångest utöver den ursprungliga, bara för att man inte kan sätta en etikett på sitt mående, gör ju bara att allt blir ännu värre. Stressen blir ännu jobbigare och allt ännu snurrigare.

Tänk er ett samtal både i telefon och IRL det börjar ju oftast(?) i stil med:

-“Hallå”
-“Hej! Hur är det?”

Svaret på den frågan är nog i 98% av fallen:

-“Bara fint!”
-“Finemang!”
-“Ska inte klaga!”

Det är liksom bara så man SKA svara. Man SKA må bra och man ska INTE vara den jobbiga som svarar på något annat vis. Om jag säger till någon att jag inte mår bra, eller på något sätt ger sken av att inte vara helt nöjd med livet, får jag ofta frågan varför. VARFÖR mår du dåligt? Jag ställer också den frågan i samma situation men har nu börjat fundera på varför vi ska hålla på och ifrågasätta folk som mår dåligt. Nu kan jag bara tala för mig själv men när jag är personen som mår dåligt, känns det som ett test att svara på varför. Då ska jag bevisa att jag faktiskt har supermånga anledningar och jag vill gärna att personen jag pratar med ska nicka instämmande, se medlidsam ut och kanske till och med säga: “men OJ!”. Jag vill liksom ha bekräftelse på att jag FÅR må dåligt och att jag inte är galen.

Det känns helt enkelt som att det ska vara snårigare att få må dåligt än bra. För ärligt talat, om du får svaret “BRA!!” på frågan hur en person mår, hur ofta frågar du då varför denna person mår bra? Att må bra är normalt och att må dåligt är onormalt och kräver förklaringar. Att må bra är ju egentligen tusen gånger svårare än att må dåligt men ändå är det på något sätt en svaghet att vara deppig.

När jag sitter där och mår apa och förgäves letar efter anledningar att rada upp till mitt försvar,  får jag ofta panik och tänker att jag nog måste vara sjuk. Hur kan jag annars känna mig så deppig? Jag menar, jag har ju ALLT! Dessutom kan jag inte säga vad det är, förutom att jag ÄR SÅ JÄKLA LEDSEN vissa dagar. Kanske har jag någon tung diagnos som måste medicineras? ALLA ANDRA mår ju så oförskämt bra att avbokar aldrig kalas! Många befinner sig ju i så mycket jobbigare situationer än mig, och om jag är så här nere, så måste något vara fel.

NEJ, INGET ÄR FEL! Inget är fel på mig, inget är fel på dig, inget är fel på någon. Ibland mår vi bara riktigt jävla dåligt och vet ni? Det är okej! Vi måste släppa pressen och släppa in känslorna. För om du aldrig tilllåter dig att må riktigt jävla dåligt, hur ska du då kunna tillåta dig att må riktigt jävla bra?

Jag tycker inte att vi ska ifrågasätta eller försöka motverka känslor. Alla känslor i spannet är precis lika viktiga och finns alltid kvar bubblande under ytan om de inte släpps fram. Att må dåligt en stund gör dig inte till en svag människa, det gör dig till EN MÄNNISKA.

Jag är en människa och jag mår ibland dåligt, ibland bra och ibland allt däremellan. Det är inte svårare än så och det är helt okej.

DSCN3338

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!

Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Johanna

    Åh TACK för att du pratar om detta!!!! Känner så ofta, att jag måste hitta på anledningar och förklaringar till mitt dåliga mående bara för att göra andra “nöjda”. Vi får alla känna som vi gör, oavsett anledning eller icke-anledning!!

  2. Hanna

    Bra skrivet. Känner igen mig. Vissa dagar har jag en stor klump i magen och nära till gråt – men vet inte varför! Varför är jag ledsen? In i duschen och tjut, sen är det över…typ..
    Du har en fin familj och verkar vara en helhärlig tjej. KRAM

  3. Isabelle

    Du är så himla bra & klok, Elisabeth! Får ofta huvudet på spiken-känsla och pepp här.
    Menar: ditt uttryck i text träffar mig. Igenkänningsfaktor, tankeväckande och tillåtande. Fint.
    Tack för att du levererar en bit verklighet och känsla. Sluta inte med det! Och TA PLATS.

  4. mariab

    Så bra.skrivet! Så bra…förstår precis.

    Jag är nog som du…kan också bara bli sjukt jäkla lååååg. De kommer då och då. Mindre nu efter barn faktiskt men förekommer.

    Stor.kram till dig. Du är inte ensam att känna såhär.

  5. Jasmine

    När jag mår skit (händer lite då och då, typ en dag i veckan… ibland oftare och ibland mer sällan) brukar jag tillåta mig själv att ha en deppdag. Det kan betyda att jag skiter i alla icke-livsnödväniga måsten och bara gör det jag känner för. Typ ligger i soffan och gosar med sonen, kollar film, käkar glass till lunch och telefonvägrar. Och det är, precis som du säger, helt OKEJ.

  6. Alexandra

    Det där kunde ha varit jag som skrev. Du sätter ord på mina tankar och allt analyserande. Ja detta analyserande.Tack för att du skriver om detta och hjälper en annan vilsen själ att förstå sig själv bättre.

  7. Katta

    Alla måste väl må dåligt ibland? Det konstiga är ju att trots att du skriver att du mår puss ibland så känns det som att du alltid är på topp. Du måste utstråla nått “på topp” typ 😉 själv deppar jag ihop rätt ofta men sen vänder det å jag är jätteglad… Det är väl livet helt enkelt. Jag frågar nog inte “varför?” när någon säger att de mår dåligt men kanske “är det något särskilt eller känns det ba så just nu?”…. För jag själv svarar att jag mår dåligt men att jag ba känner mig så just då…. Oftast börjar jag må bättre efter ett tag då för att jag inser själv att det går över typ…..

    Ha en fin dag!

  8. Nathalie

    du är så otroligt bra på att formulera i text sådant som vi andra människor knappt kan formulera i tal. Så filma ofta dina inlägg får en annan att känna sig nästan lättad för att man inte är ensam

  9. Malin

    Precis så känner jag mig nu. Jag har allt men är ändå deppig och sur som ett åskmoln! Blä på mig känner jag.

  10. Jessicaia

    Tack för att du tar upp sådant här!

    En terapeut sa en gång till mig att det är när man mår som bäst som hjärnan vågar vara ledsen, vågar glänta lite på stängda dörra, och att vi inte alltid förstår varför, det är bara så psyket funkar. Ändå sitter jag liksom dig och letar anledningen på sådana där dagar. Nu för tiden brukar jag bara säga till min man att “det är ingen bra dag idag” och han frågar inte längre varför. Likadant försöker jag bemöta honom, ändå vill man ju hitta lösningar så ens älskade slipper må dåligt.

  11. Olivia

    Åhhh fina Elisabeth… Du FÅR må dåligt och det ÄR OK. Jämför dig inte med andra, alla har rätt till att må dåligt, oavsett hur ”bra” man har det. När jag var sjuk i depression brukade min avskyvärda pappa ofta (och då menar jag varje gång vi träffades) säga till mig: ”men du har ju precis ALLT, du har man, hus och bil. Varför ska du må dåligt?? Ryck upp dig! Skärp dig och sluta tänka så mycket, du tänker för mycket.” Lyssna inte på sådana kommentarer, du HAR RÄTT ATT MÅ DÅLIGT. STOOOOOOOOOR kram! <3

  12. Kerstin

    Vet du vad grejen är? Du är människa. Jepp. Och en människa har alla sidor. Alla. Djupa avgrundshål och höga glittriga toppar.

    Men jag känner igen det där analyserandet. Det gör jag varje gång jag med.

    Jag har lärt mig vilka jag kan säga som det är till. För alla kan inte hantera eller möta ett “Nej, det är inte så bra i dag.” Många, även jag själv frågar av bara farten utan att förstå vad man frågar. Ungefär som engelskmän som hälsningsfras är “How are you?” men man ska inte svara på det. Utan bara svara med samma fråga. Himla snurrigt!

    Kram.

  13. Michaela

    Tack finaste du för dina kloka ord. Som så många gånger förr ger det mig tröst och kraft att orka med allt vad livet innebär. Men det hjälper mig också att förstå att jag, allt jag är och allt jag känner, är okej. Tack Elisabeth <3

  14. Sonia

    TACK för det här inlägget. Det är så absurt egentligen hur vi hela tiden utgår från att alla mår bra hela tiden, som om det vore standardläget och allt annat är undantag. Det är OKEJ att må dåligt och att leva ut den känslan, man behöver inte skaka av sig den så fort som möjligt utan det är snarare bra om man tillåter sig att må dåligt utan att försöka fly från det.

    Kram! <3

  15. Hanna

    Åh! Så bra skrivet!! Det är precis sådär jag känner vissa dagar men har aldrig lyckats beskriva eller sätta ord på det! You nailed it!!!
    Stor KRAM!!