Vilken sommar det blev till slut – njuter av varenda sekund! Älskade sol – som jag behöver dig!
Såklart så är det en massa andra känslor som bubblar på insidan – både härliga och mindre härliga men inget av det skulle jag lägga ut texten eller visa upp bilder på här eller någon annanstans.
Det här med sociala medier är ju ett kapitel för sig när man separerar. I dag så finns ju allt kvar – forever.
Ens barn kan läsa grejer när de kan läsa. Rufus har redan börjat fråga om Facebook och för mig så är det därför så viktigt att visa respekt och ödmjukhet – och tänka ett steg längre. Risken är ju annars att man gör bort sig så grovt – vilket jag tror man kan få pröjsa för senare i livet. Jag tänker iallafall göra det jag kan för att den notan ska bli så minimal som möjligt för egen del.
Men alla tänker inte så tyvärr. Har en kompis nu som också är nyseparerad vars nya tjej lägger upp en massa bilder och texter på det nykära paret – till och med på deras gemensamma barn.
Allt medan en uppslitande tvist pågår.
Att inte han stoppar henne när hela ens vänkrets följer ”dramat” på håll är bara så – beklämmande och sorgligt.
Internet…så fantastiskt mäktigt och stort. Som kan hjälpa så ofantligt mycket. Och skälpa minst lika mycket… Ekon som ljuder hela livet. Visst är det skrämmnde?!
Håller med dig helt och hållet! För barnens skull ska man hålla låg profil och sköta det utan sociala medier för det är jobbigt nog ändå för barnen med alla förändringar det brukar innebära med den skilsmässa.