Vi kämpar på – vårt recept för att hanterat hela situation lyder ungefär såhär:
Medicin
Vitamin tablett
Bästa Omega 3
Näringadryck
Melatonin till natten
Minimera tv tittande i pad
Laktos och glutenfri kost
Ligga lågt med socker – han får inte lördags godis däremot glass och sockerfria tuggomi
Inte stressa på morgonen
Vara öppen ang hans diagnos och berätta! (Då får man större förståelse (och hjälp!) från omgivningen, sprider kunskap, minskar förutfattade meningar och framför allt så visar jag Rufus att det här är inget att skämmas för – om han ser att jag är ”cool” med det hela så får jag för mig att han också blir det!)
Hjälpa honom – japp, jag måste curla med tex påklädning…
Prata kort och tydligt när man vill något viktigt (typ som till en hund ”Skorna på – nu!” Istället för ”Det skulle vara jättebra om du tog på dig skorna för annars kan du nog frysa”
Vara ute mycket
Massa, massa positiv förstärkning – eftersom man gnäller en del så måste man plussa på varenda grej han gör bra!
Att förbereda honom på saker – i stort och smått och hela tiden.
Vi har fortfarande problem med vikten och att få honom i säng på kvällen men skam den som ger sig…
Såklart så går vi till doktorn och stämmer av hur allt i kroppen mår också!
Perfekta världen i veckan och en liiiiten, liten viktökning…
Jag känner mig positiv inför framtiden än så länge!
Ett annat tips är att använda bildschema för att strukturera upp dagen. Ger trygghet i att veta vad som kommer att ske.
Ååå som jag känner igen mej och ändå ligger den tiden sisådär 11-12 år tillbaka. Tyvärr har min son blivit kallad både knarkarunge, ligist och en massa andra saker… bla av sina egna farföräldrar. Vi kanske borde ha ett event om just NPF, vad säger du om det? Jag hjälper gärna till!