Igår så var det verkligen ”plattan i mattan” big, BIG time på jobbet.
En miljard olika bollar i luften samtidigt som tempot var helt sjukt högt.
Mitt huvud var därför som en korsning mellan geleklump och popkorn-påse i mikron när jag gick hem.
Och det var då det hände…. Jag kunde inte för mitt liv komma i håg var jag hade ställt bilen!
När jag parkerade den tidigare på dagen så hade jag cirklat i all evighet och samtidigt pratat i telefon. Lägg där till lite stress på det… Ingen bra kombo!
Man kan säga att ordet ”mindfullness” lös med sin frånvaro…
Det tog 40 minuter innan jag hittade den…. Och jag får ju PANIK och tror genast att jag fått pappas sjukdom
(han var 54 när han fick Alzheimer)…. Vilket gör att det låser sig ännu mer…..
Snälla säg att vi är fler förvirrade själar där ute!
Har det här hänt dig?!
Hihi jag brukar inte tappa bort bilen. MEN jag letar flera gånger varje dag efter nycklar och mobiltlf (alltid på ljudlös den jäveln när den är borta)
Har hänt mig också när jag varit som mest stressad. Obehagligt som sjutton men en nyttig tankeställare. Jag kände att det var läge att stressa ner lite så att jag slapp vara med om det igen. Tack för en oerhört underhållande blogg!
Mm… Tror du har rätt Lena.. Jag skulle må bra av det! Får jobba på det… Fast det bor så mycket som jag vill hinna med u mun kropp… Vad gör man med allt det?! Kram
Jag lovar att du inte är ensam! Jag åkte en gång till stan och undrade vad jag egentligen skulle göra där för att i nästa sekund komma på att jag glömde hämta dottern på fritids en mil bort! Där jag nyss passerade. Så du är i gott sällskap! Gillar för övrigt din blogg skarpt! Kram Maria
Tack för din kommentar Maria! Skönt att höra att vi är fler som är lite förvirrade!! Kram